Micael Kallin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Micael Kallin
FöddErik Micael Kallin
24 februari 1964 (55 år)
Sverige Sverige
Yrke/uppdragNationalekonom
Journalist

Erik Micael Kallin, född 24 februari 1964, är en svensk nationalekonom och journalist från Stockholm.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Kallin har en fil kand från Uppsala universitet; en fil mag från Stockholms universitet, med examensarbete i internationell ekonomi för professor Harry Flam vid Institutet för Internationell Ekonomi och en fil kand i journalistik från JMK, samt en examen i portugisiska språket från Pontifícia Universidade Católica do Rio de Janeiro, Brasilien.

Från statsförvaltningen till journalistiken[redigera | redigera wikitext]

Kallin har en bakgrund inom statsförvaltningen som utredare på Konkurrensverket[1] och som sakkunnig till finansminister Anne Wibble, samt som regeringens SOU–utredare av EU:s handelsrestriktioner[2]. Från mitten av 1990-talet är han huvudsakligen verksam som skribent med bland annat utredningsuppdrag för svenska och internationella handelsorganisationer[3] och sedan slutet av 90-talet främst med journalistiskt arbete som reporter, redaktör och producent för Dagens Eko[4], SVT, TV4 [5], TV8 och Dagens Nyheter[6]. Kallin är i dag verksam som frilansjournalist och fri skribent, för tidningar, tidskrifter och organisationer.

Journalistiken[redigera | redigera wikitext]

Den journalistiska banan började på Kalla fakta, TV4, där han anställdes av Göran Ellung år 1997. År 1999 fortsatte Kallin till Dagens Eko, med Kerstin Brunnberg som Ekochef och Cecilia Benkö som Ekonomiredaktionschef. År 2009 arbetade Kallin för SR-staben som innehållsansvarig för en programserie om den Globala ekonomin. Micael Kallin har också arbetat som programledare på SVT nyheter och TV8:s Finansnytt, som han var med och grundade. På TV8 var Kallin även programledare tillsammans med Åke Ortmark i programmet O som i Ortmark, med Peter Wolodarski som programresearcher.

Kallin har också producerat flera uppmärksammade dokumentärer med fokus på jämförande av politiska förhållanden i Sverige, Europa och USA för TV4 och SVT. Flera av dokumentärerna har väckt starka reaktioner och krav på politisk förändring, till exempel dokumentären "Hets mot folkgrupp" för Kalla fakta - en dokumentär om hot, förföljelse och våld mot homosexuella[7]. Lagen om Hets mot folkgrupp ändrades därefter till att även omfatta homosexuella.

Dokumentären "Skola mot skola" för Dokument inifrån, SVT, är annan dokumentär som väckte mycket starka reaktioner och politisk debatt. Dokumentären var den första större granskningen av segregationseffekter inom skolan till följd av skolpeng[8] och friskolor. Dokumentären publicerade en oberoende undersökning av effekten av det fria skolvalet i Stockholms stad, där Jan Björklund var ansvarigt Skolborgarråd, och rapporterade om den internationella debatten och forskningen om skolval ("vouchers") i USA och om utvecklingen i vissa skolor i USA.

Kallin har även granskat skillnaderna i narkotikapolitiken mellan EU's medlemsländer och EU's arbetet mot narkotika som bedrivs av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) i Lissabon.

Som nyhetsreporter och fri skribent har Kallin framförallt varit engagerad i att granska effekter av finans- och penningpolitiken[9] och utvecklingen av Socialförsäkringen[10], framförallt sjuk-[11]och assistansersättningarna[12][13][14].

Politiska organisationer[redigera | redigera wikitext]

Kallin har tidigare varit verksam i flera organisationer som Folkpartiet liberalerna och Internationella Paneuropeiska ungdomsförbundet samt Svenska Paneuropeiska ungdomsförbundet som han grundade i början av 1990-talet och var dess ordförande under flera år. Under åren 1995 till 1997 var Kallin även redaktör för Svenska Paneuroparörelsens tidskrifter Paneuropavisioner och Europeisk Debatt[15][16].

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Åren 1992–94 var Kallin adjungerad i regeringens Ekonomiska råd under Ann Wibbles ordförandeskap, samt i Svenska Paneuropeiska Förbundet under Sven Saléns ordförandeskap. Under de åren var Kallin även engagerad för Paneuroparörelsen i ett flertal fredsresor till dåvarande Jugoslavien, vilka bland annat skedde i samarbete med Internationella Paneuroparörelsen och dess ordförande Otto von Habsburg samt dennes dotter Walburga Douglas. Under flera år på 90-talet företrädde Kallin det svenska Paneruopeiska ungdomsförbundet vid de årliga internationella mötena som hölls i Europaparlamentet, Strasbourg, Frankrike.

Fotografi, böcker och utställningar[redigera | redigera wikitext]

Micael Kallin är sedan början av 1980-talet en engagerad fotograf och har haft flera utställningar i Sverige, Europa och Brasilien, samt blivit publicerad i svenska tidningar och tidskrifter[17][18][19][20][21]. Under större delen av åren 1999–2012 arbetade och studerade Kallin utomlands, huvudsakligen i São Paulo, Brasilien, då producerades också flera av de fotoserier som legat till grund för utställningar och publiceringar.

År 2017 avslutade Kallin fotoprojektet "Augusta à Noite", om det alternativa och gränsöverskridande livet i megastaden São Paulo. Projektet inleddes år 2015 tillsammans med två brasilianska fotografer. Micael Kallins fotografier i projektet visades samtidigt på två separatutställningar i São Paulo och en i Stockholm. [22][23] Samma år sammanställdes Kallins fotoserie "Infinity", som visats som fotoutställning på gallerier i Uppsala och Stockholm. [24][25]

Micael Kallin har också gett ut fotoböckerna Inhambane[26], ett dokumentärt fotoreportage av en by i Inhambane, Mozambique och boken Casa de Criadores[27], ett fotodokument över den internationellt uppmärksammade[28] brasilianske designern Jadson Ranieres arbete.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tekoavregleringen: pris- och konkurrenseffekter”. Google Books. http://books.google.se/books/about/Tekoavregleringen.html?id=P8R_NQAACAAJ&redir_esc=y. 
  2. ^ ”Sverige och Europa : en samhällsekonomisk konsekvensanalys : betänkande av EG-konsekvensutredningen samhällsekonomi.”. Worldcat.org. http://www.worldcat.org/title/sverige-och-europa-en-samhallsekonomisk-konsekvensanalys-betankande-av-eg-konsekvensutredningen-samhallsekonomi/oclc/463713385. 
  3. ^ http://libris.kb.se/bib/2286561
  4. ^ ”Micael Kallin – SR”. SR.se. http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=micael+kallin&refferingpageid=83. 
  5. ^ ”Kalla Fakta granskar våldet mot homosexuella”. RFSL.se. Arkiverad från originalet den 31 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150531014502/http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=4990. 
  6. ^ ”Micael Kallin – DN”. DN.se. http://www.dn.se/sok/?s=micael%2Bkallin. 
  7. ^ ”Aftonbladet nyheter: Högg ihjäl Peter – ångrar sig inte”. wwwc.aftonbladet.se. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9901/23/peter.html. Läst 23 augusti 2018. 
  8. ^ Kerpner, Joachim. ”Elitskolor ökar segregeringen”. Aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10258273.ab. 
  9. ^ http://www.dn.se/ekonomi/striden-som-splittrar-riksbanken/
  10. ^ Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning” (på sv-SE). Ekonomistas. 24 februari 2017. https://ekonomistas.se/2017/02/24/sjuka-far-knappt-39-procent-i-sjukersattning/. Läst 23 maj 2018. 
  11. ^ Moderaterna vill höja skatten för låginkomsttagare - Dagens Arena” (på sv-SE). Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/essa/moderaterna-vill-hoja-skatten-sjuka-laginkomsttagare/. Läst 23 augusti 2018. 
  12. ^ Neuding, Paulina (23 juli 2018). ”Assistansen: Ett slukhål i statsbudgeten” (på sv-SE). Kvartal. https://kvartal.se/artiklar/assistansersattningen-ett-slukhal-i-statsbudgeten/. Läst 23 augusti 2018. 
  13. ^ Kallin, Micael (28 juli 2018). ”Debattartikel: ”Minska skillnaderna i stöd till funktionshindrade”” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/opinion/minska-skillnaderna-i-stod-till-funktionshindrade. Läst 23 augusti 2018. 
  14. ^ Kallin, Micael (3 augusti 2018). ”Debattartikel: ”Ge majoriteten mer hjälp – modernisera ersättningen till funktionshindrade”” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/opinion/micael-kallin-med-en-modern-funktionshinderersattning-kan-majoriteten-fa-mer-hjalp. Läst 23 augusti 2018. 
  15. ^ http://libris.kb.se/bib/14601963
  16. ^ http://libris.kb.se/bib/14602016
  17. ^ Leffler, Tove. ”I höst ska museiväggarna fyllas av fotografi”. DN,se. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/i-host-ska-museivaggarna-fyllas-av-fotografi/. 
  18. ^ ”3 x fotovernissage”. QX.se. http://www.qx.se/kultur/14769/3-x-fotovernissage. 
  19. ^ ”salaallehanda.com”. http://www.salaallehanda.com/kultur/konst/micael-kallin-staller-ut-haftiga-narbilder-pa-vilda-djur-i-sydafrika. Läst 7 januari 2017. 
  20. ^ ”salaallehanda.com”. http://www.salaallehanda.com/kultur/konst/micael-kallin-visar-bilder-fran-otillgangliga-naturomraden-i-nordostra-brasilien. Läst 7 januari 2017. 
  21. ^ ”QX.se”. http://old-www.qx.se/noje/31668/bokrelease-och-skumpapremiar. Läst 7 januari 2017. 
  22. ^ Rua Augusta à noite é tema de exposição no Dominatrix” (på pt-BR). Catraca Livre. 25 april 2017. Arkiverad från originalet den 24 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180524003932/https://catracalivre.com.br/sp/agenda/gratis/rua-augusta-noite-e-tema-de-exposicao-no-dominatrix/. Läst 8 juni 2017. 
  23. ^ ”Galleri Korn” (på sv). www.facebook.com. https://www.facebook.com/GalleriKorn%20/photos/rpp.393141267414486/1422400827821853/?type=3&theater. Läst 8 juni 2017. 
  24. ^ ”"Infinity" - Micael Kallin & Erik Arnell | Evenemang | Uppsala.com”. uppsala.com. http://uppsala.com/infinity-micael-kallin-erik-arnell-27-maj-2017. Läst 8 juni 2017. [död länk]
  25. ^ ”Galleri Korn” (på sv). www.facebook.com. https://www.facebook.com/GalleriKorn%20/photos/a.412574238804522.94333.393141267414486/1419196911475578/?type=3&theater. Läst 8 juni 2017. 
  26. ^ ”REGINA - Visning av post i fullt format” (på sv). ask.kb.se. http://libris.kb.se/bib/22502880. Läst 28 mars 2018. 
  27. ^ ”REGINA - Visning av post i fullt format” (på sv). ask.kb.se. http://libris.kb.se/bib/22502877. Läst 28 mars 2018. 
  28. ^ Young, Robb (10 november 2011). ”A Fashion Identity Beyond the Beach” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2011/11/11/fashion/a-fashion-identity-beyond-the-beach.html. Läst 23 maj 2018.