Minna Canth

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Minna Canth
Svartvit porträttbild av en allvarlig kvinna
Minna Canth
Född Ulrika Wilhelmina Johnson
19 mars 1844
Tammerfors
Död 12 maj 1897 (53 år)
Kuopio
Yrke/uppdrag Författare, journalist
Känd för "Den finska feminismens moder"


Minna Canth (född Ulrika Wilhelmina Johnson), 19 mars 1844 i Tammerfors, död 12 maj 1897 i Kuopio var en av de viktigare finländska författarna under 1800-talet. Hon lyfte fram arbetares och kvinnors situation i sina dramer, och kallas ofta för den finska feminismens moder. Canths födelsedag är flaggdag i Finland, då är också den officiella dagen för jämställdhet.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Canth var den äldsta av tre syskon (hon hade en äldre bror som dog vid födsel). Hon var ett begåvat barn, och gick först i Finlaysons bomullsfabriks skola, och sedan i Kuopios bästa flickskola.[2] Canths familj var finskspråkig, men i skolan talades det svenska.

1863 flyttade Canth till Jyväskylä och började studera till lärare vid Jyväskylä seminarium, där hon började använda förnamnet Minna.[3] Hon avbröt dock sina studier efter två år, då hon gifte sig med Johan Ferdinand Canth, som var lärare i naturvetenskap vid seminariet. Det ansågs inte passande för en gift kvinna att studera. Paret fick sju barn.[2]

1874 började Canth skriva för tidningen Keski-Suomi. Hon skrev ibland under pseudonymen Wilja, och ibland hjälpte hon anonymt sin man, som också jobbade för tidningen. Canth var därmed den första finskspråkiga kvinnliga journalisten.[3] Det pågick ett par år, men efter att Minna Canth skrivit en radikal artikel om nykterism fick både hon och hennes man sluta skriva för tidningen (vars ägare också ägde ett bränneri).[2]

1877 började paret istället skriva för tidningen Päijänne. Där skrev Minna Canth under pseudonymerna Teppo och M.C. eller anonymt. I Päijänne publicerades också hennes första skönlitterära berättelser 1878.[2]

Johan Ferdinand Canth dog i november 1879 och Minna Canth blev änka med sju barn. Hon sålde familjens hus och flyttade tillbaka till barndomshemmet i Kupio, där hon tog över faderns garnbutik. Hon hade vid den tiden gjort sig känd som en skarpsinnig skribent, och fortsatte arbeta som journalist vid sidan av garnbutiken.[2]

Vid den här tiden började hon också skriva skönlitteratur. Hennes hem i Kuopio blev en samlingsplats för unga intellektuella och konstnärer.[4] Canth anställde Heikki Kauppinen som butiksbiträde för att kunna handleda honom som författare.

Hon var också en del av Kuopios kvinnointelligens, en feministisk grupp som fick riksdagen att ta upp frågan om kvinnors rösträtt.[2]

Minna Canth dog den 12 maj 1897, av en hjärtattack. Hon är begravd i Kuopio.

Kortspel i Minna Canths berömda salong i Kuopio. Från vänster: Hanna Levander, Alma Tervo, Maiju och Minna Canth.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Canth gav ut tio teaterpjäser, sju noveller, berättelser, tidningsartiklar och över åttio artiklar, tal och föredrag som publicerades i olika tidningar och tidskrifter. Mer än femhundra privatbrev har publicerats.[3]

I sina texter behandlade hon nykterhet, kvinnofrågor, religionsfrihet, det finska språkets ställning, socialism och sexualmoral.[3]

Hennes mest kända verk är pjäsen Työmiehen vaimo (Arbetarens hustru) från 1885. Det var det första finska skådespel med fattiga arbetare i huvudrollerna.[2] Huvudpersonen Johanna gifter sig med alkoholisten Risto som slösar hennes pengar. Hon är hjälplös eftersom lagen är på mannens sida. När familjen är ruinerad lämnar Risto sin hustru och återvänder till sin före detta flickvän, zigenerskan Kerttu, som kallas för Homsantuu (slampa). Han ruinerar också henne och lämnar henne i sticket. Efteråt – Johanna har dött i sorg – vill Risto gifta sig med hennes väninna Vappu, som tackar nej. En rasande Kerttu hotar Risto med en pistol, men polisen häktar henne innan hon hinner skjuta. Risto och hans vän Toppo går till krogen. Pjäsens urpremiär blev en skandal, men ett par månader senare antog riksdagen en ny lag som bestämde boskillnaden inom äktenskap.

Dramat Sylvi, som är det enda hon skrev på svenska, fick däremot en bejublad premiär på Svenska teatern i Helsingfors (1893). Det som handlar om en ung kvinna som giftmördar sin make och bygger på en verklig händelse som utspelades i Tavastehus.[5] Dramat sattes våren 2014 upp på Göteborgs stadsteater i regi av Jenny Andreasson.[6]

Työmiehen vaimo och romanerna Köyhää kansaa (Fattigt folk) och Hanna översattes till svenska.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Den 19 mars firas Minna Canth-dagen, jämlikhetens dag. Den 19 mars är sedan 2003 också allmän flaggdag i Finland.[7]

I Minna Canths park i Kuopio står en staty över Minna Canth av Emil Halonen, rest 1937. Statyn pryds av tradition med en krona av blommor varje år på Mina Canth-dagen den 19 mars.[8]

Canth står som staty i Tammerfors (rest 1951 av skulptören Lauri Leppänen)[9]

I kyrkparken i Jyväskylä står en staty i brons och röd marmor av en ung Canth, skapad 1962 av skulptören Pauli Koskisen.[10]

Finlands Akademi inrättade år 1999 en Minna Canth-professur i kvinnovetenskap.[7]

Minnan salonki ("Minnas salong") innehåller brev och foton från Canths liv (på finska).[11]

Bibliografi (på svenska)[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nyheter, SVT. ”Flaggan i topp för jämställdhet” (på sv). svt.se. http://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/flaggan-i-topp-for-jamstalldhet. Läst 19 mars 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Minna Canth kämpade för jämställdhet” (på sv). https://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/19/minna-canth-kampade-jamstalldhet. Läst 19 mars 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”Den 19 mars firas Minna Canthdagen och jämställdhetsdagen - Finlands ambassad, Stockholm” (på sv-FI). finland.se. http://finland.se/public/default.aspx?contentid=300868. Läst 19 mars 2017. 
  4. ^ ”CANTH, Minna (1844–1897)”. www.blf.fi. http://www.blf.fi/artikel.php?id=2816. Läst 19 mars 2017. 
  5. ^ ”Minna Canth | Dramawebben” (på sv). www.dramawebben.se. http://www.dramawebben.se/forfattare/minna-canth. Läst 20 mars 2017. 
  6. ^ Göteborgs stadsteater: På scen. Läst 2014-04-14.
  7. ^ [a b] ”Varför flaggar vi för Minna Canth?”. Meddelanden från Åbo Akademi. http://web.abo.fi/meddelanden/veckans_skribent/2011_05_kinnari.sht. Läst 19 mars 2017. 
  8. ^ Statue of Minna Canth wreathed in Kuopio for 22nd time” (på en). Yle Uutiset. http://yle.fi/uutiset/osasto/news/statue_of_minna_canth_wreathed_in_kuopio_for_22nd_time/8756218. Läst 19 mars 2017. 
  9. ^ ”19 March is Minna Canth's Day, The Day of Equality - Embassy of Finland, Sofia : Current Affairs  : News” (på en-US). www.finland.bg. http://www.finland.bg/public/default.aspx?contentid=323024&nodeid=34797&contentlan=2&culture=en-US. Läst 19 mars 2017. 
  10. ^ ”Young Minna Canth”. www3.jkl.fi. http://www3.jkl.fi/taidemuseo/veistokset/veistokset/003.html. Läst 19 mars 2017. 
  11. ^ ”Minnan salonki” (på fi-FI). www.minnansalonki.fi. http://www.minnansalonki.fi/. Läst 20 mars 2017. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Frenckell-Thesleff, Greta von (1942). Minna Canth och "Det unga Finland". Helsingfors: H.Schildt. Libris 347658 
  • Hagman, Lucina (1898). ”Den skrifvande handelsmanskan : en finsk författarinnetyp”. Dagny 1898 :19,: sid. 483-492.  Libris 10164465
  • Nevala, Maria-Liisa (1993). ”Den nya tidens människa : om Minna Canth”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion : Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 2 / redaktion : Inger-Lise Hjordt-Vetlesen .. (Höganäs : Wiken, 1993): sid. 487-494 : ill. http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/canth-minna.  Libris 2209063
  • Suomela, Leo (1984). Dialogens förnyare : [en kvantitativ analys av stil och variation hos dramatikerna Minna Canth, Robert Kiljander och Matti Kurikka under 1880-talets finska realism] = [Renovators of dialogue] : [some viewpoints to the research]. Stockholm studies in Finnish language and literature, 0346-7392 ; 3. Stockholm. Libris 7608401. ISBN 91-7146-334-8 
  • Wirmark, Margareta (2000). Noras systrar : nordisk dramatik och teater 1879-99. Stockholm: Carlsson. Libris 8372268. ISBN 91-7203-905-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]