Jyväskylä
- För asteroiden, se 1500 Jyväskylä.
| Jyväskylä | ||
| Jyväskylä (finska) | ||
| Kommun | ||
|
||
| Land |  Finland
| |
|---|---|---|
| Landskap | Mellersta Finland | |
| Admin. centrum | Jyväskylä centraltätort | |
| Area | 1 466,35 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 1 170,93 km² | |
| - vatten | 295,42 km² | |
| Folkmängd | 142 400 (2019-12-31)[2] | |
| - män | 70 066 (2019-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 72 334 (2019-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 121,61 invånare/km²[2][1] | |
| Politik | ||
| - Kommundir. | Timo Koivisto [3] | |
| - Kommunfullm. ordf. |
Riitta Mäkinen (SDP) [3] | |
| - Kommunstyr. ordf. |
Meri Lumela (Gröna) [3] | |
| - Politisk fördelning | (67 mandat) - SDP: 17 - Saml: 13 - C: 11 - Sannf: 8 - Gröna: 7 - VF: 6 - KD: 4 - FKP: 1 (13 januari 2013)[4] | |
| Kommunkod | 179 [5] | |
| GeoNames | 655194 | |
| Läge | 62°14′38″N 25°44′57″Ö / 62.24389°N 25.74917°Ö | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga: |
130 969 (95,3 %)[6] 308 (0,2 %)[6] 10 (0,0 %)[6] 6 081 (4,4 %)[6] | |
| Admin. data | ||
| -Landskapsförb. | Mellersta Finland | |
| -Regioncentrum | Jyväskylä [5] | |
| -Härad | Jyväskylä | |
| -Magistrat | Mellersta Finland [7] | |
| -Skattebyrå | Mellersta Finland [8] | |
| -Sjukvårdsdistrikt | Mellersta Finland [9] | |
| -Försäkringskrets | Västra Finland [10] | |
| -Nödcentral | Mellersta Finland [11] | |
| -Räddningsverk | Mellersta Finland, södra verksamhetsområdet [12] | |
| -EU-målområde | 1 | |
 Jyväskylä stads läge
| ||
| Webbplats: www.jyvaskyla.fi | ||
Jyväskylä [ˈjyvæsˌkylæ] är en stad och kommun i landskapet Mellersta Finland i Finland. Jyväskylä ligger i norra ändan av sjön Päijänne och gränsar mot kommunerna Petäjävesi i väster, Urais och Laukas i norr, Toivakka och Muurame i öster samt Joutsa, Luhango och Jämsä i söder[13]. Staden har cirka 142 400 invånare.
Jyväskylä ekonomiska region omfattas förutom av själva staden även av kommunerna Hankasalmi, Laukas, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Urais[5].
Jyväskyläs språkliga status är enspråkigt finsk. Från början av år 2009 är Jyväskylä den största finländska kommunen som inte har något svenskspråkigt parallellnamn, utan endast en finskspråkig namnform.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Jyväskylä har hela tiden varit en viktig trafikknutpunkt. Närmsta större städer är Tammerfors (149 km), Kuopio (144 km), Lahtis (171 km) och S:t Michel (113 km). Till huvudstaden Helsingfors är det 272 km via landsväg och 342 km medelst järnväg.
Staden ligger vid sjön Päijännes norra ända, men den centrala delen av staden ligger mellan sjöarna Jyväsjärvi och Tuomiojärvi. Mellan Päijänne och Jyväsjärvi ligger Kuokkala, en ny del av staden. Man kan även säga att Jyväsjärvi är en del av Päijänne, eftersom dess vattenstånd är detsamma som Päijännes.
Jyväskylä ligger i ett kulligt landskap. Högsta höjden i omgivningarna är den 258 meter höga Uutelanmäki i Korpilax. Den högsta höjden i stadens gamla område är Pirttimäki, som är 249 meter hög, men Laajavuori är dock mer känd, eftersom den är en vintersportort och Matti Nykänens hoppbacke finns där.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Jyväskylä fick marknadsrättigheter 1801 och stadsrättigheter den 22 mars 1837. Samma år gjorde Carl Ludvig Engel upp en rutplan för staden och år 1838 hade staden 189 invånare. Finlands första finskspråkiga läroverk inrättades i Jyväskylä 1858. Självständig församling blev Jyväskylä år 1875 och stadskyrkan stod färdig 1880, ritad av Ludvig Isak Lindqvist.
År 1897 nåddes Jyväskylä av järnvägen från Haapamäki, vilken ersatte ångbåtstrafiken över Päijänne till Lahtis som stadens viktigaste förbindelse. Under vinterkriget hade Jyväskylä bara 8 000 invånare, men efter det växte Jyväskylä snabbt. Ännu år 2008 gränsade staden till Jyväskylä landskommun och Korpilax kommun. År 2008 uppgick Jyväskyläs folkmängd till 87 000 personer, men efter en stor kommunsammanslagning vid årsskiftet 2008/2009 hade staden 127 000 invånare.
Centraltätorten[redigera | redigera wikitext]
Jyväskyläs centrum är tätt bebyggt, i alla fall jämfört med andra finländska städer.
Staden har ett enhetligt rutformat gatunät. Större delen av stadens byggnader är byggda efter andra världskriget, och många av dem representerar ett arv från stadens son Alvar Aalto.[14]
Invånarantalet i centraltätorten Jyväskylä uppgick 2012 till 117 974.[15]
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
I staden finns Jyväskylä universitet med sju fakulteter.
Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]
- Finlands hantverksmuseum. Utställningar om handarbetets historia i Finland. I anslutning till museet verkar Finlands Folkdräktscentrum.
- Mellersta Finlands flygmuseum. Ligger några kilometer utanför centrum, majoriteten av samlingarna är flygplan som har använts inom finska flygvapnet.
Vänorter[redigera | redigera wikitext]
Jyväskylä har följande vänorter:[16]
Debrecen, Ungern, sedan 1970
Esbjerg, Danmark, sedan 1947
Eskilstuna, Sverige, sedan 1947
Fjarðabyggð, Island, sedan 1958
Jaroslavl, Ryssland, sedan 1966
Niiza, Japan, sedan 1997
Potsdam, Tyskland, sedan 1985
Poznań, Polen, sedan 1974
Stavanger, Norge, sedan 1947
Mudanjiang, Kina, sedan 1988
Tartu vald, Estland, sedan 1991
Kända personer från Jyväskylä[redigera | redigera wikitext]
- Alvar Aalto, arkitekt
- Minna Canth, författare
- Jere Hård, simmare
- Samppa Lajunen, skidlöpare, backhoppare
- Jani Lakanen, orienterare
- Lauri Markkanen, basketballspelare
- Johanna Mesch, döv professor i lingvistik, Stockholms universitet
- Tommi Mäkinen, rallyförare
- Olli Määttä, Ishockeyspelare
- Matti Nykänen, backhoppare
- Sofi Oksanen, romanförfattare och dramatiker
- Mauri Pekkarinen, politiker
- Harri Rovanperä, rallyförare
- Wolmar Schildt, distriktsläkare, fennoman, utvecklare av finskan
- Henri Toivonen, rallyförare
- Matti Vanhanen, politiker, statsminister
- Väinö Voionmaa, professor, minister, riksdagsledamot
- Sinuhe Wallinheimo, ishockeymålvakt
- Sami Vatanen, Ishockeyspelare
Sport[redigera | redigera wikitext]
- Ishockey: JYP
- Motorsport: VM-rallyt Neste Oil Rally Finland, som körs i början av augusti varje år.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Jyväskylä stads webbplats (finska) (svenska) (engelska) Läst 13 januari 2013.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Befolkningsregistercentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 29 december 2020.
- ^ [a b c] Jyväskylän kaupunki hallinto
- ^ Kommunalvalsresultatet, 2012. Arkiverad 3 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 13 januari 2013.
- ^ [a b c] Statistikcentralen Ekonomiska regioner 2009 / Kommuner 2009 - klassificeringsnyckel
- ^ [a b c d] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016.
- ^ Magistraterna Keski-Suomen maistraatti - Jyväskylän yksikkö[död länk]
- ^ Mellersta Finlands skattebyrå Skattebyråers kontaktuppgifter Arkiverad 13 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Kommunerna.net Kontaktuppgifter för sjukvårdsdistrikten och till dem hörande sjukhus
- ^ FPA Byråernas kontaktinformation: Jyväskylä[död länk]
- ^ Nödcentralsverket Grundfakta om Mellersta Finlands nödcentral Arkiverad 1 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Keski-Suomen pelastuslaitos Paloasemakohtaiset yhteystiedot
- ^ Jyväskylän karttapalvelu Guidekarta
- ^ Guide to Aalto buildings in Finland: Jyväskylä Arkiverad 27 juli 2012 hämtat från the Wayback Machine., Alvar Aalto Museum, läst 2012-12-18
- ^ Statistikcentralen, Finland. ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px/. Läst 19 september 2011.
- ^ ”Jyväskylän ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151006082018/http://www.jyvaskyla.fi/hallinto/kansainvalinen_toiminta/kansainvaliset_verkostot/ystavyyskaupungit. Läst 5 oktober 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 
Se kartdata överlagrat på
| |||||||||||||||||||
