Hoppa till innehållet

Fjärde vågens feminism

Från Wikipedia
Fjärde vågens feminism
Women's March on Washington i januari 2017.

Fjärde vågens feminism är en av många perioder i den feministiska rörelsens historia. Den började bli tydlig kring 2012,[1] med rötter från det sena 00-talet.[2] Rörelsen kännetecknas av ett fokus på att stärka kvinnor,[3][4] användningen av olika internetplattformar[5] och en medvetenhet kring intersektionalitet som begrepp.[6] Denna våg föregicks av den tredje vågens feminism som tydligt markerade olikheter.[7]

Genom Metoo-rörelsen lyftes vittnesmål om en utbredd övergreppskultur och sexism.[8][9] Delar av rörelsen kom samtidigt i konflikt med transrörelsen,[10] trots mångas bild av att den fjärde vågen var lika intersektionell som den föregående tredje vågens feminism.[11][12] Fjärde vågens feminism har själv blivit kritiserad för överdrivet fokus på kvinnlig svaghet och förenklade orsakssamband.[13]

Karaktär och utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Intersektionalitet, relationer och våld

[redigera | redigera wikitext]
Tarana Burke, som redan 2006 använde "metoo" som symbol för upplevda orättvisor.

Den fjärde vågens feminism växte sig stark under 2010-talet, men den har sina rötter från ett decennium tidigare. En viktig utgångspunkt var Tarana Burke, som 2006[14][15] började använda sig av begreppet "metoo" som symbol för de orättvisor som inte minst svarta kvinnor i USA upplevde.[16] Som följd av den tredje vågens större uppmärksamhet kring olika orättvisor kännetecknades även den fjärde vågen av ett större fokus på intersektionalitet.[17]

Under 2010-talet lyftes diskussionen kring kvinnors roll i relationer bland annat genom Metoo-rörelsen och en förnyad debatt omkring pornografi och sexualiseringen[18] av samhället. Den fjärde vågen har kännetecknats av sitt avståndstagande från den enligt vissa naiva sexpositivism och individualism[15] som präglat delar av den föregående vågens feminism.[2] Fokus i aktivismen har legat på sexuella övergrepp och sexuella trakasserier, liksom på våld i nära relationer, objektifieringen av kvinnor och sexism inom arbetslivet. I december 2012 avled en kvinna i Indien efter att ha utsatts för en brutal massvåldtäkt, något som väckte protester och vrede både i Indien och internationellt. Två år senare debatterades kvinnors utsatthet i datorspelsvärlden genom Gamergate.[15]

En central fråga under den fjärde feministiska vågen var kvinnors tillgång till preventivmedel, abort och relaterad hälso- och sjukvård.[14]

Internet, Trump och genus

[redigera | redigera wikitext]

En del anser att den fjärde feministiska vågen blev tydlig runt 2012[15] eller 2013,[19] då frågor som sexuella trakasserier, kroppsnegativism och en utpräglad våldtäktskultur fick ökad spridning. Rörelsen levde till stor del via internet,[12][20] där sociala medier som Instagram och Twitter fungerat som samlingspunkter för aktivismen.[21] Den har av vissa setts som en reaktion mot postfeminismen, vilken argumenterat för att kvinnor och män redan blivit jämställda. Samtidigt har den återanvänt vissa delar av den andra vågens idéer, inklusive fokuset på "sexuella övergrepp, våldtäkt, våld mot kvinnor /…/".[2]

I USA blev ledarna inom rörelsen kring Metoo naturliga talespersoner för denna skärpta och i vissa fall könspolariserade politik. Denna ursprungligen hashtag-baserade aktivism fick ökat fokus i samband med 2016 års val av Donald Trump som USA:s president, efter en presidentvalskampanj där han utsatt sin politiska motståndare Hillary Clinton och kvinnor i stort för en mängd nedsättande tillmälen.[15] Detta väckte mångas indignation och kampvilja, och dagen efters Trumps tillträde som president arrangerades Women's March on Washington.[22] Denna dag samlades mellan en halv[15] och en och en halv miljon människor i manifestationen i Washington,[14] utöver kanske ytterligare tre miljoner på andra stöddemonstrationer på andra orter runt om i USA[15] och liknande demonstrationer i ett åttiotal andra länder.[15]

I Spanien skedde en mobilisering kring kvinnors kamp mot mäns våld i samband med olika uppmärksammade rättsfall.[23][24] Hösten 2017 föddes Metoo-rörelsen på allvar, i samband med spridningen av mångas vittnesmål om upplevda övergrepp och medieuppmärksamheten kring Harvey Weinsteins och ett antal andra kända mäns övergrepp eller överträdelser.[15] Därefter valde Time Magazine Tarana Burke, aktivisten Alyssa Milano och andra som "bröt tystnaden" till Person of the Year.[14]

2021 genomfördes Women's March4Justice, med över 100 000 kvinnliga demonstranter på olika platser i Australien. Även där låg fokus på sexuella trakasserier på arbetsplatsen och våld mot kvinnor, efter medieskriverier om övergrepp i och kring landets parlament. Under dessa år legaliserades abort i bland annat Argentina och Colombia, samtidigt som man i USA minskade möjligheterna till abort (genom upphävandet av Roe mot Wade).[19]

De feministiska aktivisterna var ibland kritiska till den genusvetenskap som samtidigt etablerats som akademiskt ämne.[23] Denna våg skedde under en tid när hela stater (som Sverige, under regeringen Löfven) började marknadsföra sin politik som feministisk.[25]

Polarisering och avmattning

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2014 och 2018 minskade mängden svenska män över 30 års ålder som identifierade sig som feminister, enligt en Sifo-undersökning från nästan 50 till 25 procent. Samtidigt ökade andelen svenska kvinnor som identifierade sig som feminister. Detta skedde parallellt med att feminismen fick en tydligare koppling till vänsterpolitik och en ökande polarisering på det politiska fältet.[26][27]

I Sverige minskade mängden uttalade feminister mellan 2021 och 2023 från 30 till 24 procent av väljarkåren (DN/Ipsos-undersökning). Det skedde samtidigt som sympatier för liberalismen minskade till förmån för konservatism.[28] En annan undersökning 2023 (av Yougov) i sju olika europeiska länder antydde att de flesta svarande inte var klara över grundbetydelsen av begreppet feminism.[29] I USA svarade 64 procent av respondenterna i en undersökning från Pew Research Center att feminismen är stärkande (empowering) och 42 procent att den är inkluderande, men 45 procent att den är polariserande och 30 procent att den är föråldrad.[17] I 2022 års upplaga av den svenska Ungdomsbarometern förklarade sig tio procent av pojkarna vara feminister,[30] medan den feministiska identiteten fortfarande var den kanske viktigaste för flickorna inom generation Z.[31][32]

Kritik mot den fjärde vågen

[redigera | redigera wikitext]

Kritik som riktats mot fjärde vågens feminism omfattar dess fokus på kvinnan som offer och dess fokusbrist på individens egenmakt.[33][34] Den ses ibland som en sociala medier-baserad återgång till andra vågens feminism,[35] parad med en nyuppväckt biologism där män och kvinnor är mer olika än lika.[36] En del av de ledande aktivisterna inom den fjärde vågen har identifierat sig som radikalfeminister, och konflikter kring transrörelsen[37][38] och sexarbete som fenomen (jämför nedvärderande beskrivningar som TERF respektive SWERF) har lett till hårda debatter.[13]

Metoo bidrog till en våg av vittnesmål kring utbredd sexism och ouppklarade övergrepp. I efterspelet av den konkreta fasen av Metoo har kritik kommit mot den rättsosäkerhet och det känslostyrda engagemang som uthängningar av personer i sociala medier ibland bidragit till.[39][40]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 22 juni 2023.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Jessica Abrahams (14 augusti 2017). ”Everything you wanted to know about fourth wave feminism—but were afraid to ask” (på engelska). dlv.prospect.gcpp.io. https://dlv.prospect.gcpp.io/culture/44809/everything-you-wanted-to-know-about-fourth-wave-feminismbut-were-afraid-to-ask. Läst 17 juli 2023. 
  2. ^ [a b c] Rampton, Martha (2008). ”Four Waves of Feminism” (på engelska). Pacific University. https://www.pacificu.edu/magazine/four-waves-feminism. Läst 17 juli 2023. 
  3. ^ Abrahams, Jessica (14 August 2017). ”Everything you wanted to know about fourth wave feminism—but were afraid to ask”. Prospect. https://www.prospectmagazine.co.uk/magazine/everything-wanted-know-fourth-wave-feminism. 
  4. ^ ”What is the role of Feminist Pornography in Society? | Criminology & Sociology Hull – Student Research Journal” (på brittisk engelska). crimsoc.hull.ac.uk. 20 juni 2020. https://crimsoc.hull.ac.uk/2020/06/20/feminist-pornography/. Läst 13 september 2021. 
  5. ^ Grady, Constance (2018-03-20). ”The waves of feminism, and why people keep fighting over them, explained” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/2018/3/20/16955588/feminism-waves-explained-first-second-third-fourth. 
  6. ^ Munro, Ealasaid (September 2013). ”Feminism: A Fourth Wave?”. Political Insight 4 (2): sid. 22–25. doi:10.1111/2041-9066.12021.  Republished as Munro, Ealasaid (5 september 2013). ”Feminism: A fourth wave?”. The Political Studies Association. Arkiverad från originalet den 2 december 2018. https://web.archive.org/web/20181202070519/https://www.psa.ac.uk/insight-plus/feminism-fourth-wave. Läst 1 december 2018.  / ”Feminism: A fourth wave? | The Political Studies Association (PSA)” (på engelska). Feminism: A fourth wave? | The Political Studies Association (PSA). https://www.psa.ac.uk/psa/news/feminism-fourth-wave. 
  7. ^ Snyder, R. Claire (2008-09). ”What Is Third‐Wave Feminism? A New Directions Essay” (på engelska). Signs: Journal of Women in Culture and Society 34 (1): sid. 175–196. doi:10.1086/588436. ISSN 0097-9740. https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1086/588436. Läst 31 oktober 2025. 
  8. ^ Larsson, Markus (31 december 2017). ”Tack vare MeToo — 2017 var ett exceptionellt popår”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/m61gVO. Läst 31 oktober 2025. 
  9. ^ Adelai, Amina (20 november 2017). ”Metoo-rörelsen sätter spår i kulturen: ”det här är en revolution””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/metoo-rorelsen-satter-spar-i-kulturen-det-har-ar-en-revolution. Läst 31 oktober 2025. 
  10. ^ Arkles, Gabriel (6 april 2018). ”Making Space for Trans People in the #MeToo Movement | ACLU” (på amerikansk engelska). American Civil Liberties Union. https://www.aclu.org/news/womens-rights/making-space-trans-people-metoo-movement. Läst 31 oktober 2025. 
  11. ^ Grady, Constance (20 mars 2018). ”The waves of feminism, and why people keep fighting over them, explained” (på amerikansk engelska). Vox. https://www.vox.com/2018/3/20/16955588/feminism-waves-explained-first-second-third-fourth. Läst 31 oktober 2025. 
  12. ^ [a b] ”Feminism: The Third Wave” (på engelska). National Women's History Museum. 23 juni 2020. https://www.womenshistory.org/exhibits/feminism-third-wave. Läst 31 oktober 2025. 
  13. ^ [a b] Jessica Ferri (21 september 2021). ”Review: Is a new book feminism's next new wave or yesterday's backlash?” (på amerikansk engelska). Los Angeles Times. https://www.latimes.com/entertainment-arts/books/story/2021-09-21/is-a-new-book-feminisms-next-new-wave-or-yesterdays-backlash. Läst 18 juli 2023. 
  14. ^ [a b c d] ”Feminism: The Fourth Wave” (på engelska). National Women's History Museum. 3 december 2021. https://www.womenshistory.org/exhibits/feminism-fourth-wave. Läst 31 oktober 2025. 
  15. ^ [a b c d e f g h i] ”The fourth wave of feminism” (på engelska). www.britannica.com. 22 september 2025. https://www.britannica.com/topic/feminism/The-fourth-wave-of-feminism. Läst 31 oktober 2025. 
  16. ^ Amy Oloo (14 maj 2019). ”Erasure of Black Women in the Fourth Feminist Wave” (på amerikansk engelska). Sayfty. https://sayfty.com/erasure-of-black-women-in-the-fourth-feminist-wave/. Läst 21 juli 2023. 
  17. ^ [a b] Alfonseca, Kiara (8 mars 2023). ”The feminist movement has changed drastically. Here’s what the movement looks like today” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/US/examining-modern-feminism-wave-now/story?id=97617121. Läst 26 juli 2023. 
  18. ^ Cochrane, Kira (10 december 2013). ”The fourth wave of feminism: meet the rebel women” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2013/dec/10/fourth-wave-feminism-rebel-women. Läst 13 september 2021. 
  19. ^ [a b] Crozier-De Rosa, Sharon (8 mars 2024). ”2024: What are the four waves of feminism? And what comes next? - University of Wollongong – UOW” (på engelska). www.uow.edu.au. https://www.uow.edu.au/media/2024/what-are-the-four-waves-of-feminism-and-what-comesnext.php. Läst 31 oktober 2025. 
  20. ^ Shiva, Negar; Nosrat Kharazmi, Zohreh (2019-07). ”The Fourth Wave of Feminism and the Lack of Social Realism in Cyberspace”. Journal of Cyberspace Studies 3 (2). doi:10.22059/jcss.2019.72456. https://doi.org/10.22059/jcss.2019.72456. Läst 31 oktober 2025. 
  21. ^ Dimond, Jill P.; Dye, Michaelanne; Larose, Daphne; Bruckman, Amy S. (2013-02-23). ”Hollaback! the role of storytelling online in a social movement organization”. Proceedings of the 2013 conference on Computer supported cooperative work (Association for Computing Machinery): sid. 477–490. doi:10.1145/2441776.2441831. https://doi.org/10.1145/2441776.2441831. Läst 17 juli 2023. 
  22. ^ Chira, Susan (1 januari 2020). ”Donald Trump’s Gift to Feminism: The Resistance” (på engelska). American Academy of Arts & Sciences. https://www.amacad.org/publication/donald-trumps-gift-feminism-resistance. Läst 17 juli 2023. 
  23. ^ [a b] Carmen Moracho (7 mars 2019). ”¿Qué significa que somos la Cuarta Ola feminista?” (på spanska). Las Gafas Violetas Revista. Arkiverad från originalet den 26 april 2019. https://web.archive.org/web/20190426135307/https://lasgafasvioletasrevista.com/2019/03/07/somos-la-cuarta-ola-feminista/. Läst 17 juli 2023. 
  24. ^ Rubio, Paula (8 mars 2019). ”How La Manada changed the way gender violence is perceived in Spain” (på brittisk engelska). Words Heal The World. https://wordshealtheworld.com/words-heal-the-world/how-la-manada-changed-the-way-gender-violence-is-perceived-in-spain/. Läst 17 juli 2023. 
  25. ^ Holmin, Maria (8 mars 2017). ”Ministrarna: Så märks det att vi har en feministisk regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ministrarna-sa-marks-det-att-vi-har-en-feministisk-regering. Läst 17 juli 2023. 
  26. ^ Kudo, Per (31 oktober 2018). ”Halvering av andelen män som kallar sig för feminist”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/e1gx0O/halvering-av-andelen-man-som-kallar-sig-for-feminist. Läst 26 juli 2023. 
  27. ^ Donegan, Moira (11 maj 2018). ”How #MeToo revealed the central rift within feminism today” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/news/2018/may/11/how-metoo-revealed-the-central-rift-within-feminism-social-individualist. Läst 31 oktober 2025. 
  28. ^ ”DN/Ipsos: Färre väljare vill kalla sig liberaler”. DN.SE. 12 mars 2023. https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-farre-valjare-vill-kalla-sig-liberaler/. Läst 26 juli 2023. 
  29. ^ NADJA (14 mars 2023). ”In 2023, people don’t know what feminism is” (på brittisk engelska). NADJA. https://www.nadja.co/2023/03/14/in-2023-people-dont-know-what-feminism-is/. Läst 26 juli 2023. 
  30. ^ ”Oroande trender bland unga”. Ottar. 8 mars 2022. https://www.ottar.se/oroande-trender-bland-unga/. Läst 30 juli 2023. 
  31. ^ Syres redaktion (5 februari 2023). ”Materialistisk generation ser mörkt på samhällets framtid”. Syre. https://tidningensyre.se/2023/5-februari-2023/materialistisk-generation-ser-morkt-pa-samhallets-framtid/. Läst 30 juli 2023. 
  32. ^ ”Generation Z | 2023 (UB webinar 2 februari 2023)”. Ungdomsbarometern. 9 februari 2023. sid. 29min20s–. https://www.youtube.com/watch?v=cSiVdxC9Tug. Läst 30 juli 2023. 
  33. ^ Sande, Blanche (22 november 2020). ”Feminism handlar inte om jämställdhet”. Kompass. https://kompassmagasin.se/feminism-handlar-inte-om-jamstalldhet/. Läst 29 december 2021. 
  34. ^ Rothschild, Nathalie (5 november 2017). ”Efter #metoo: möt kvinnorna som kritiserar feminismen - Godmorgon världen”. www.sverigesradio.se. https://www.sverigesradio.se/artikel/6812014. Läst 31 oktober 2025. 
  35. ^ Öhrman, Myra Åhbeck (10 april 2019). ”En längtan efter feministisk bildning”. https://www.opulens.se/opinion/en-langtan-efter-feministisk-bildning/. Läst 29 december 2021. 
  36. ^ ”Inte fjärde vågens feminism”. En varg söker sin pod. www.aftonbladet.se. 22 mars 2019. https://www.aftonbladet.se/podcasts/ab/episode/315704. Läst 29 december 2021. 
  37. ^ Foto: George Gongora / AP (15 oktober 2022). ”Svenska feminister har blivit som feta katter”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/766lBB. Läst 31 oktober 2025. 
  38. ^ Willfors, Signe (7 mars 2018). ”Så har turerna gått kring Kajsa Ekis Ekman och transfeminismbråket”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/opinion/kajsa-ekis-ekman-och-transfeminismbraket-detta-har-hant. Läst 31 oktober 2025. 
  39. ^ Sakine Madon (9 april 2023). ”SAKINE MADON: "Revolutionen" som spårade ur – viktigt att lära av metoo”. unt.se. https://unt.se/ledare/kronika/artikel/revolutionen-som-sparade-ur-viktigt-att-lara-av-metoo/r4d4dv9r. Läst 17 juli 2023. 
  40. ^ Lernfelt, Malin (9 april 2023). ”Malin Lernfelt: Fakta måste vara grunden för mediernas publiceringar”. Bohusläningen. https://www.bohuslaningen.se/asikt/ledare/alla-forlorar-nar-sanningen-kastas-over-bord.821670e6-423d-4f1c-8ffe-9138f9e2a228. Läst 17 juli 2023. 
v • r
Feminism
Kvinnor · flickor · femininitet
Historia
Socialt
Rösträtt efter land
Olika länder
Generellt
Rörelser
Problemområden
Kända feminister
Relaterat
Kategori Kategori
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fjärde_vågens_feminism&oldid=58505982”