Mongolpiplärka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mongolpiplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Blyth s Pipit Anthus godlewskii.jpg
Adult fotograferad i oktober.
Notera den trubbiga mörka kärnan på de mellersta täckarna.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
SläktePiplärkor
Anthus
ArtMongolpiplärka
A. godlewskii
Vetenskapligt namn
§ Anthus godlewskii
AuktorTaczanowski, 1876
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mongolpiplärka[2] (Anthus godlewskii) är en asiatisk tätting i familjen ärlor. Den häckar från östra Altaj österut till nordöstra Kina. Vintertid flyttar den till Indien. Fågeln påträffas tillfälligt och mycket sällsynt i Europa, bland annat med ett knappt 20-tal fynd i Sverige. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkan är en relativt stor piplärka och liksom dessa oansenligt och spräckligt färgad i olika nyanser av brunt, vitt och svart. Den är mycket lik flera andra piplärkor, framför allt större piplärka. Den skiljer sig från denna genom att vara något mindre, ha kortare näbb, ben och stjärt, mindre upprätt hållning samt något tydligare vingband. Artkarakteristiskt är att kärnan på mellersta täckarnas fjädrar bildar en trubbig, inte spetsig spets.[3]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkans sång skiljer sig markant från större piplärka och andra arter genom hårda "zret zret zret" som avslutas med ett ljusare skallrande ljud.[4] Locklätet är lite renare och högre än större piplärkans, påminnande om gulärla: pschio.[3]

Ungfågel fotograferad i december.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar från södra Ryssland (östra Altaj) österut till Transbajkal och nordöstra Kina (västra Heilongjiang) samt söderut till södra Mongoliet och östcentrala Nei Mongol. Den flyttar vintertid huvudsakligen till Indien.[5] Under flyttningen och vintertid ses den regelbundet i Förenade Arabemiraten, från slutet av september till mitten av april. I Europa är den en sällsynt gäst.[6]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att mongolpiplärkan och dess närmaste släktingar (bland andra fältpiplärka, större piplärka och långnäbbad piplärka) är närmare släkt med de afrikanska sporrpiplärkorna i Macronyx än med exempelvis trädpiplärka och ängspiplärka.[7] Det medför att mongolpiplärkan med släktingar antingen kommer föras till ett annat släkte i framtiden, eller att sporrpiplärkorna kommer inkluderas i Anthus. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu implementerat denna nya forskning.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkan påträffades för första gången i Sverige 18–21 november 1998 i VisbyGotland. Därefter har den setts vid ytterligare 18 tillfällen fram till och med 2019, merparten i Norrland.[8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkan häckar på torra bergssluttningar, i arid odlingsbygd och stenig stäpp. Under flyttningen ses den även i blötare områden. Den lever av små insekter och andra ryggradslösa djur, men även frön, som den plockar på marken. Fågeln häckar i maj.[9]

Blyth's pipit-kattampally@kannur birds - 9.jpg

Status[redigera | redigera wikitext]

Storleken på världspopulationen har ännu inte uppskattats, men den anses vara vanlig i häckningsområdena och även vanlig i Indien. Internationella naturvårdsunionen betraktar den därför, och i brist på tydliga hot, inte som hotad och placerar den i kategorin livskraftig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkans vetenskapliga artnamn godlewskii hedrar den polske bonden och fältnaturforskaren Wiktor Godlewski (1831–1900).[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2016 Anthus godlewskii . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 338-339. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Sundev Gombobaatar, Christopher W Leahy (2009) Birds of Mongolia’’, Helm Field Guide, ISBN 978-0-7136-8704-0
  5. ^ Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2017). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona.
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 219. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
  8. ^ Mongolpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  9. ^ Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2019). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57776 on 12 February 2019).
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]