Mongolpiplärka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mongolpiplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Blyth s Pipit Anthus godlewskii.jpg
Adult fotograferad i oktober.
Notera den trubbiga mörka kärnan på de mellersta täckarna.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Ärlor
Motacillidae
Släkte Piplärkor
Anthus
Art Mongolpiplärka
A. godlewskii
Vetenskapligt namn
§ Anthus godlewskii
Auktor Taczanowski, 1876
1K fotograferad i december.
1K fotograferad i december.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Mongolpiplärka[2] (Anthus godlewskii) är en asiatisk tätting i familjen ärlor som tillfälligt påträffats i Europa.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkan är en relativt stor piplärka och liksom dessa oansenligt och spräckligt färgad i olika nyanser av brunt, vitt och svart. Den är mycket lik flera andra piplärkor, framför allt större piplärka. Den skiljer sig från denna genom att vara något mindre, ha kortare näbb, ben och stjärt, mindre upprätt hållning samt något tydligare vingband.[3] Artkarakteristiskt är att kärnan på mellersta täckarnas fjädrar bildar en trubbig, inte spetsig spets. Locklätet är lite renare och högre än större piplärkans, påminnande om gulärla: pschio.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar från södra Ryssland (östra Altaj) österut till Transbajkal och nordöstra Kina (västra Heilongjiang]]) samt söderut till södra Mongoliet och östcentrala Nei Mongol. Den flyttar vintertid huvudsakligen till Indien.[4]

DNA-studier visar att mongolpiplärkan och dess närmaste släktingar (bland andra fältpiplärka, större piplärka och långnäbbad piplärka) är närmare släkt med de afrikanska sporrpiplärkorna i Macronyx än med exempelvis trädpiplärka och ängspiplärka.[5] Det medför att mongolpiplärkan med släktingar antingen kommer föras till ett annat släkte i framtiden, eller att sporrpiplärkorna kommer inkluderas i Anthus. Inga större taxonomiska auktoriteter har dock ännu implementerat denna nya forskning.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkan påträffades för första gången i Sverige 18-21 november 1998 i VisbyGotland. Därefter har den setts vid ytterligare 15 tillfällen fram till och med 2014, merparten i Norrland.[6]

Status[redigera | redigera wikitext]

Storleken på världspopulationen har ännu inte uppskattats, men den anses vara vanlig i häckningsområdena och även vanlig i Indien. Internationella naturvårdsunionen betraktar den därför, och i brist på tydliga hot, inte som hotad och placerar den i kategorin livskraftig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Mongolpiplärkans vetenskapliga artnamn godlewskii hedrar den polske bonden och fältnaturforskaren Wiktor Godlewski (1831-1900).[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2012 Anthus godlewskii Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 338-339. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Tyler, S., de Juana, E. & Kirwan, G.M. (2017). Blyth's Pipit (Anthus godlewskii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona.
  5. ^ Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt (2015a), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
  6. ^ Mongolpiplärka, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.