Ärlor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ärlor
White-Wagtail.jpg
Sädesärla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljÄrlor
Motacillidae
Vetenskapligt namn
§ Motacillidae
AuktorMotacillidae Vigors, 1825
Släkten
Synonymer
  • Ärlor och piplärkor[1]
  • Hedpiplärka (Anthus rubescens)
    Hedpiplärka (Anthus rubescens)
    Hitta fler artiklar om fåglar med

    Ärlor (Motacillidae)[2] är en familj med relativt små och slanka ofta marklevande tättingar med lång stjärt och rak spetsig näbb med förekomst på alla världens kontinenter, artrikast i Afrika.

    Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

    Släktskap med andra familjer[redigera | redigera wikitext]

    Ärlorna ansågs traditionellt stå nära lärkorna, men DNA-studier visar att de inte alls är varandras närmaste släktingar. Istället ingår den i överfamiljen Passeroidea, bland sparvar och finkar.

    Systematik inom familjen[redigera | redigera wikitext]

    Inom familjen har den traditionellt delats in i sex släkten i tre morfologiskt tydliga grupper: de mycket långstjärtade och ofta färgglatt tecknade ärlorna, de mycket kryptiskt tecknade piplärkorna i Anthus samt de kraftigare gul- eller rödbröstade afrikanska sporrpiplärkorna. De senare förekommer endast i de tropiska delarna av Afrika medan ärlor främst förekommer i Europa, Afrika och Asien, med två arter som häckar i Alaska. Piplärkorna är den grupp som har störst global spridning och återfinns över stora delar av Gamla världen men även i Amerika och på öar ute till havs, så som Nya Zeeland och Falklandsöarna.

    DNA-studier visar dock att denna uppdelning inte är så tydlig som man tidigare trott. Exempelvis verkar Anthus-arter som fältpiplärka och större piplärka snarare stå närmare de afrikanska sporrpiplärkorna än ängspiplärka (Anthus pratensis). Vidare har två arter som haft sin hemvist i andra familjer förvånande nog visat sig vara djupt inbäddade i familjen. Den mycket kortstjärtade sãotoméärlan ansågs fram till nyligen stå nära långnäbbar i släktet Macrosphenus (idag i familjen afrikanska sångare), men den visar sig istället vara en Motacilla-ärla.[3] Vidare är den art som tidigare kallats madanga på den lilla ön Buru i Indonesien och som traditionellt och okontroversiellt ansetts vara en glasögonfågel istället systerart till papuapiplärka, trots sin mycket avvikande morfologi, varför den nu istället på svenska kallas burupiplärka.[3]

    Släkten i familjen[redigera | redigera wikitext]

    Indelning i släkten efter Clements et al 2018:[4]

    Se även[redigera | redigera wikitext]

    Referenser[redigera | redigera wikitext]

    Noter[redigera | redigera wikitext]

    1. ^ "ärlor och piplärkor". ne.e. Läst 16 november 2015.
    2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
    3. ^ [a b] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
    4. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]