Ärlor
| Ärlor | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Ärlor Motacillidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Motacillidae | |
| Auktor | Motacillidae Vigors, 1825 |
| Släkten | |
| Synonymer | |
| |
Amerikansk piplärka (Anthus rubescens) | |
Ärlor[2] (Motacillidae) är en familj med relativt små och slanka ofta marklevande tättingar med lång stjärt och rak spetsig näbb. Familjen har representanter på alla världens kontinenter, artrikast i Afrika.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Släktskap med andra familjer
[redigera | redigera wikitext]Ärlorna ansågs traditionellt stå nära lärkorna, men DNA-studier visar att de inte alls är varandras närmaste släktingar. Istället ingår den i överfamiljen Passeroidea, bland sparvar och finkar.
Systematik inom familjen
[redigera | redigera wikitext]Inom familjen har den traditionellt delats in i sex släkten i tre morfologiskt tydliga grupper: de mycket långstjärtade och ofta färgglatt tecknade ärlorna, de mycket kryptiskt tecknade piplärkorna i Anthus samt de kraftigare gul- eller rödbröstade afrikanska sporrpiplärkorna. De senare förekommer endast i de tropiska delarna av Afrika medan ärlor främst förekommer i Europa, Afrika och Asien, med två arter som häckar i Alaska. Piplärkorna är den grupp som har störst global spridning och återfinns över stora delar av Gamla världen men även i Amerika och på öar ute till havs, så som Nya Zeeland och Falklandsöarna.
DNA-studier visar dock att denna uppdelning inte är så tydlig som man tidigare trott. Exempelvis verkar Anthus-arter som ängspiplärka stå närmare de afrikanska sporrpiplärkorna än exempelvis fältpiplärka. Vidare har två arter som haft sin hemvist i andra familjer förvånande nog visat sig vara djupt inbäddade i familjen. Den mycket kortstjärtade sãotoméärlan ansågs fram till nyligen stå nära långnäbbar i släktet Macrosphenus (idag i familjen afrikanska sångare), men den visar sig istället vara en Motacilla-ärla.[3] Vidare är den art som tidigare kallats madanga på den lilla ön Buru i Indonesien och som traditionellt och okontroversiellt ansetts vara en glasögonfågel istället systerart till papuapiplärka, trots sin mycket avvikande morfologi, varför den nu istället på svenska kallas burupiplärka.[3]
Släkten i familjen
[redigera | redigera wikitext]Indelning i släkten och artantal efter AviList:[4]
- Släkte Dendronanthus – trädärla
- Släkte ärlor (Motacilla) – 13 arter, inklusive sãotoméärla (se ovan)
- Släkte Tmetothylacus – guldpiplärka
- Släkte Hemimacronyx – citronpiplärka
- Släkte Macronyx – åtta arter
- Släkte piplärkor (Anthus) – 40-talet arter, inklusive burupiplärka (se ovan), troligen parafyletiskt gentemot Macronyx
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ "ärlor och piplärkor". ne.e. Läst 16 november 2015.
- ^ BirdLife Sverige: Taxonomikommittén. 2025. Officiella svenska namn på alla världens fågelarter, version 2025. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/
- ^ [a b] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
- ^ AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- www.zoonomen.net - Passeriformes
|