Större piplärka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Större piplärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Richard's Pipit I -Haryana IMG 9961.jpg
Större piplärka fotograferad nära Hodal i Faridabaddistriktet i Haryana, Indien.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Ärlor och piplärkor
Motacillidae
Släkte Piplärkor
Anthus
Art Större piplärka
A. richardi
Vetenskapligt namn
§ Anthus richardi
Auktor Vieillot, 1818
Synonymer
Corydalla richardi
Större piplärka fotograferad den 25 februari i Hong Kong.
Större piplärka fotograferad den 25 februari i Hong Kong.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Större piplärka (Anthus richardi) är en fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor.[2]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Större piplärka häckar i södra Sibirien, Mongoliet, i delar av Centralasien och i norra, centrala och östra Kina. Den är en långflyttare som övervintrar på denindiska subkontinenten, i Sydostasien och i södra Kina, med övervintrare observerade så långt söderut som Sri Lanka, Singapore och norra Borneo. Den observeras också sällsynt under flytten i Korea och Japan.

En liten del av populationen flyttar regelbundet om hösten västerut och individer har rapporterats från merparten av länderna i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. Den ses årligen under perioden september till november vid kustlokaler i Storbritannien, Nederländerna och Skandinavien, med ett fåtal observationer även på våren. Ett mindre antal övervintrar i länder som Spanien, Portugal och Marocko. I Sverige är arten en sällsynt men regelbunden gäst.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Större piplärka behandlas antingen som monotypisk[3], det vill säga att den inte delas in i några underarter, eller delas in i fem underarter med följande utbredning:[2]

  • A. r. richardi – häckar i sydvästra Sibirien och nordöstra Kazakstan till de nedre områdena vid Bajkalsjön. Övervintrar främst i sydvästra Asien.
  • A. r. dauricus – häckar från Transbajkal till Ochotska havet, norra Mongoliet och i nordöstra Kina. Övervintrar i södra Asien
  • A. r. centralasiae – häckar från östra Kazakhstan till västra och södra Mongoliet och norra Kina. Övervintrar i södra Asien
  • A. r. ussuriensis – häckar från sydöstra Ryssland till Kina och förmodligen Korea. Övervintrar i Sydostasien.
  • A. r. sinensis – häckar i sydöstra Kina söder om floden Yangtze

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Den har tidigare ofta behandlats som en underart till Anthus novaeseelandiae.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Den är en stor piplärka, men i övrigt en oansenlig art på marken, mestadels brun ovantill och ljus undertill. Den har långa ben och lång stjärt och en lång mörk näbb. Den står ofta mycket upprätt. Flykten är kraftfull och rak och den låter höra ett karakteristiskt explosivt "sjrip"-läte.

I södra Asien på vintern måste man vara noga för att skilja denna art från andra stora piplärkor som övervintrar eller är stannfåglar i området, såsom mongolpiplärkan.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra piplärkor är denna art insektsätare.

Större piplärka och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som vanlig i större delen av utbredningsområdet.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet richardi är efter den franske naturvetaren Richard de Lunéville.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2016 Anthus richardi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-23.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi :  10.14344/IOC.ML.7.3.
  4. ^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  5. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]