Visa källa för Myanmar

{{coord|22|N|96|E|display=title|type:country}}
{{Omdirigering|Burma|kattrasen|Burma (kattras)|std}}
{{landsfakta
|namn=Republiken Unionen Myanmar<br />[[Fil:Myanmar long form.svg|235px]]<br />{{small|''Pyi-daung-zu Myanma Naing-ngan-daw''}}
|genitiv=Myanmars
|flagga=Flag of Myanmar.svg
|statsvapen=State seal of Burma 2008.svg
|motto=
|karta=Myanmar in its region.svg
|världsdel=[[Asien]]
|statsskick=[[Parlamentarism|Parlamentarisk]] [[republik]]
|språk=[[burmesiska]]
|a/t=t
|huvudstad=[[Naypyidaw]]<sup>1</sup>
|störstastad=[[Rangoon]]
|statschef=[[Win Myint]] ([[Nationella demokratiska förbundet|NLD]])
|sct=presidenter
|sct2=President
|generalguvernör=[[Aung San Suu Kyi]] ([[Nationella demokratiska förbundet|NLD]])
|ggt=statskansler
|ggt2=Statskansler
|regeringschef=[[Myint Swe]] ([[Förenade solidaritets- och utvecklingspartiet|USDP]])
|rct=vicepresidenter
|rct2=Förste vicepresident
|ledarnamn4=[[Henry Van Thio]] ([[Nationella demokratiska förbundet|NLD]])
|led4=vicepresidenter
|ledt4=Andre vicepresident
|nationalförsamling=[[Pyidaungsu Hluttaw]]
|överhus=[[Amyotha Hluttaw]]
|underhus=[[Pyithu Hluttaw]]
|demonym=myanmarier<ref name="Utrikes namnbok2015">{{bokref |titel=Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska |url=http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |format={{PDF}} |utgåva=10., rev. uppl. |år=2015 |utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet |utgivningsort=Stockholm |sid=85 |hämtdatum=17 februari 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf |arkivdatum=27 januari 2018 }}</ref> (myanmarisk<ref>Perers, Sara (2018-06-01): [https://tt.se/blogg/tt-spraket/myanmar/ "Burma blir Myanmar".] {{Wayback|url=https://tt.se/blogg/tt-spraket/myanmar/ |date=20211021000212 }} tt.se. Läst 15 mars 2019.</ref>)
|area_rank=40:e
|area=676578
|area_%vatten=3,41&nbsp;%
|area_not=<ref name="CIAWorldFactbook">{{webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bm.html |titel=Burma |verk=[[The World Factbook]] |utgivare=[[Central Intelligence Agency]] |datum=27 juni 2017 |hämtdatum=30 juni 2017 |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101006115241/https://cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bm.html |arkivdatum=6 oktober 2010 }}</ref>
|folkmängd_rank=24:e
|folkmängd=56890418
|folkmängd_år=2016 (juli)
|folkmängd_not = <ref name="CIAWorldFactbook"/>
|folkmängd_fr=51486253<ref name="MyanmarCensus2014">{{bokref|titel=The Union Report |utgivare=The Republic of the Union of Myanmar - Department of Population, Ministry of Immigration and Population|utgivningsort=Naypyitaw|år=2015 |serie=The 2014 Myanmar Population and Housing Census|url=https://drive.google.com/file/d/0B067GBtstE5TeUlIVjRjSjVzWlk/view | volym = Volym 2 | format = {{PDF}} | hämtdatum = 18 februari 2017 |språk = engelska}}</ref>
|folkmängd_fr_år=2014
|befolkningstäthet_rank=119:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Hkakabo Razi]]
|högstapunkt_meter=5 881
|störstasjö=
|störstasjö_yta=
|längstaflod=[[Irrawaddy]]
|längstaflod_längd=2 150
|självständighet=från [[Storbritannien]]
|självständighet_dekl=[[4 januari]] [[1948]]
|självständighet_erk=
|bnp_totalt=257,3 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=61&pr1.y=4&c=518&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a= |titel=Myanmar 5. Report for Selected Countries and Subjects  |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 30 juni 2017 }}</ref>
|bnp_rank=64:e
|bnp/invånare_rank=147:e
|bnp/invånare=4 776 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|år=2022
|bnp_nominell_rank=82:a
|bnp_nominell_totalt=69,3 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare=1 285 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2022
|hdi={{öka}} 0,585<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank=149:e
|hdi_nivå=
|hdi_år=2021
|valuta=[[kyat]]
|valutakod=MMK
|tidszon=([[Koordinerad universell tid|UTC]] + 6 h 30 min)
|nationaldag=[[4 januari]]
|nationalsång=[[Kaba Ma Kyei]]
|nationalitetsmärke=MYA
|kör_på=Höger sida
|landsnummer=95
|fotnot=<sup>1</sup> Vissa regeringar ser fortfarande Rangoon som huvudstad.
|bnp_nominell/invånare_rank=167:e}}
[[Fil:MINGUN-BELL.JPG|miniatyr|Klockan i [[Mingun]] i Myanmar är världens största klocka som ännu är i funktion och den väger 97 [[Ton (metriskt)|ton]]. Det har dessutom funnits en betydligt större klocka som rapporteras ha vägt omkring 300 ton. Se vidare [[lista över världens tyngsta klockor]].]]
'''Myanmar''' (svenskt uttal: {{IPA|/mjanˈmɑːr/}},<ref>{{tidskriftsref |redaktör=Svensson, Anders|rubrik=Det här är Myanmar|år=2018|nummer=7|tidskrift=Språktidningen|sid=32-38|issn=1654-5028|förnamn=Ola|efternamn=Karlsson}}</ref> {{lang-my|မြန်မာ}}; ''{{IPA|[mjəmà]}}''), även kallat '''Burma''' eller '''Myanmar/Burma'''<ref name="Publikationsbyrån">{{Webbref|url=http://publications.europa.eu/code/sv/sv-5000500.htm#fn-mm1|titel=Publikationsbyrån — Publikationshandboken — Bilaga A5 — Länder, territorier och valutor|hämtdatum=2018-07-16|efternamn=OP/B.3/CRI|förnamn=Publikationsbyrån -|verk=publications.europa.eu|språk=sv}}</ref> (se avsnitt: [[#Landets namn|Landets namn]]), formellt {{nowrap|'''Republiken Unionen Myanmar'''}}<ref name="Utrikes namnbok2015"/><ref name="Publikationsbyrån"/> ({{nowrap|{{lang-my|''ပြည်ထောင်စု သမ္မတ မြန်မာနိုင်ငံတော်‌''}}}}), är en [[suverän stat]] och det till ytan största landet på det [[Sydostasien|sydostasiatiska]] fastlandet. Det gränsar i norr till [[Kina]], i väst till [[Bangladesh]], i nordväst till [[Indien]], i öst till [[Laos]] och i sydöst till [[Thailand]]. Myanmars sydkust sträcker sig längs [[Andamansjön]] och i sydväst finns [[Bengaliska viken]]. [[Rangoon]] var fram till [[2005]] landets huvudstad; den nuvarande är [[Naypyidaw]]. Myanmar blev självständigt från [[Storbritannien]] [[1948]] då landet blev en [[Federation|förbundsrepublik]].  

Sedan en [[Statskupp|militärkupp]] [[1962]] fram till 2011 bestod landets styre av en rad [[Militärjunta|militärjuntor]] som förde en medveten strategi för isolering mot omvärlden. Myanmar räknas idag som ett av världens minst utvecklade länder mycket beroende på detta. Ett stort problem är dessutom landets stora produktion av [[heroin]], utbredd fattigdom och analfabetism samt spridningen av [[HIV]] och [[aids]]. Landets kultur är i huvudsak baserad på [[theravada]]-riktningen av [[buddhism]]en med olika kastsystem (liknande Indien) bland befolkningen.

I november 2010 genomfördes de första parlamentsvalen sedan 1990, och en ny regering tillträdde 2011 samtidigt som militärjuntan formellt upphörde att styra landet. Valet 2010 bojkottades dock av oppositionspartiet [[Nationella demokratiska förbundet]], lett av [[Aung San Suu Kyi]]. I november 2015 hölls nästa parlamentsval och Nationella demokratiska förbundet vann en majoritet av platserna i parlamentets båda kammare och makten att utse landets kommande president,<ref>{{webbref | url = http://www.bbc.com/news/world-asia-34805806 | datum = 13 november 2015 | titel = Myanmar election: Suu Kyi's NLD wins landslide victory | utgivare = [[BBC]] News | språk = engelska | hämtdatum = 17 februari 2017 }}</ref> vilket de gjorde 2016.

Myanmar är medlemsland i [[Förenta nationerna]] (sedan 19 april 1948)<ref>{{webbref | url = http://www.un.org/en/member-states/ | titel = Member States | utgivare = [[Förenta nationerna]] | språk = engelska |  hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref> och [[Association of Southeast Asian Nations]] (ASEAN).<ref name="ASEANMemberstates">{{webbref | url = http://asean.org/asean/asean-member-states/ | titel = ASEAN Member States | utgivare = [[Association of Southeast Asian Nations]] | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref>

== Landets namn ==
Landets namn vållar ibland bekymmer. Under större delen av 1900-talet var regionen och senare landet internationellt känt under namnet ''Burma''. Det officiella namnet ''Myanmar'' antogs [[1989]] av den sittande militärregimen. Oppositionen motsatte sig namnbytet, då de inte ansåg att diktaturen har mandat att byta landets namn, och ville att omvärlden skulle förkasta förändringen. I april 2016 sade landets statskansler Aung San Suu Kyi att utlänningar själva kunde välja vilket av de två namnen de använder. Hon tillade dessutom att hon själv oftast säger Burma, då det är namnet hon är van vid.<ref>{{tidningsref | url = http://www.scmp.com/news/asia/southeast-asia/article/1937886/whats-name-not-much-according-aung-san-suu-kyi-who-tells | titel = What’s in a name? Not much, according to Aung San Suu Kyi, who tells diplomats they can use Myanmar or Burma | utgivare = [[South China Morning Post]] | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref>

Olika namn används därför i olika sammanhang. [[Förenta nationerna]] (FN) använder det officiella namnet,<ref>{{webbref | url = https://www.un.int/myanmar/ | titel = Permanent Mission of the Republic of the Union of Myanmar to the United Nations | utgivare = [[Förenta nationerna]] | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> i [[Europeiska unionen|EU]]-sammanhang används "Myanmar/Burma"<ref>{{webbref | url = http://ec.europa.eu/europeaid/countries/myanmarburma_en | titel = Myanmar/Burma | utgivare = [[Europakommissionen]] | hämtdatum = 19 februari 2017 | språk = engelska }}</ref> och officiella myndigheter i till exempel [[USA]]<ref>{{webbref | url = https://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/35910.htm | titel = U.S. Relations With Burma | utgivare = [[USA:s utrikesdepartement]] | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> och [[Storbritannien]]<ref>{{webbref | url = https://www.gov.uk/government/world/burma | titel = UK and Burma | utgivare = [[Storbritanniens regering]] | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> fortsätter att kalla landet "Burma".

Myanmar används av organisationer och länder som [[Association of Southeast Asian Nations]] (ASEAN),<ref name="ASEANMemberstates"/> [[Australien]],<ref>{{webbref | url = http://dfat.gov.au/geo/myanmar/Pages/myanmar.aspx | titel = Myanmar | utgivare = Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> [[Bangladesh]],<ref>{{webbref | url = http://www.bdembassyyangon.org/ | titel = Home | utgivare = Embassy of the People's Republic of Bangladesh in Yangon | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20161126021756/http://www.bdembassyyangon.org/ | arkivdatum = 26 november 2016 }}</ref> [[Indien]],<ref>{{webbref | url = http://www.indiaembassyyangon.net/index.php?lang=ENG | titel = Embassy of India | utgivare = Embassy of India, Yangon, Myanmar | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170220010936/http://www.indiaembassyyangon.net/index.php?lang=ENG | arkivdatum = 20 februari 2017 }}</ref> [[Italien]],<ref>{{webbref | url = http://www.ambyangon.esteri.it/ambasciata_yangon/it/ | titel = Ambasciata d'Italia Yangon | utgivare = Ministero degli Affari Esteri e della Cooperazione Internazionale | språk = italienska | hämtdatum = 19 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170220012543/http://www.ambyangon.esteri.it/ambasciata_yangon/it/ | arkivdatum = 20 februari 2017 }}</ref> [[Japan]],<ref>{{webbref | url = http://www.mofa.go.jp/region/asia-paci/myanmar/ | titel = Japan-Myanmar Relations | utgivare = Ministry of Foreign Affairs of Japan | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> [[Kanada]],<ref>{{webbref | url = http://canadainternational.gc.ca/burma-birmanie/bilateral_relations_bilaterales/index.aspx?lang=eng | titel = Canada-Myanmar relations | utgivare = Government of Canada, Embassy of Canada to Myanmar | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170220092355/http://canadainternational.gc.ca/burma-birmanie/bilateral_relations_bilaterales/index.aspx?lang=eng | arkivdatum = 20 februari 2017 }}</ref> [[Kina]],<ref>{{webbref | url = http://mm.chineseembassy.org/eng/ | titel = Home | utgivare = Embassy of the People's Republic of China in the Republic of the Union of Myanmar | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> [[Ryssland]],<ref>{{webbref | url = http://www.mid.ru/en/maps/mm/?currentpage=main-country | titel = the Republic of the Union of Myanmar | utgivare = Ministry of Foreign Affairs of the Russian Federation | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> [[Thailand]]<ref>{{webbref | url = http://www.thaiembassy.org/yangon/en/home | titel = Home | utgivare = Royal Thai Embassy, Yangon, Myanmar | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> och [[Tyskland]].<ref>{{webbref | url = http://www.auswaertiges-amt.de/EN/Aussenpolitik/Laender/Laenderinfos/01-Laender/Myanmar_B.html?nnm=479780 | titel = Myanmar | utgivare = [[Tysklands utrikesministerium]] | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> Sverige använder både Myanmar och Myanmar (Burma).<ref>{{webbref|url=http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/asien-och-oceanien/myanmar-burma/ |titel=Myanmar (Burma) |utgivare=[[Regeringskansliet]], [[Utrikesdepartementet]] |språk=svenska |hämtdatum=19 februari 2017 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170220013118/http://www.regeringen.se/sveriges-regering/utrikesdepartementet/sveriges-diplomatiska-forbindelser/asien-och-oceanien/myanmar-burma/ |arkivdatum=20 februari 2017 }}</ref><ref>{{webbref | url = http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bangkok/Landfakta/Om-BurmaMyanmar/ | titel = Om Myanmar | utgivare = Sweden Abroad, [[Sveriges ambassad i Bangkok]] | språk = svenska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref> [[Frankrike]] använder både Myanmar och Burma<ref>{{webbref | url = http://www.diplomatie.gouv.fr/en/country-files/myanmar/france-and-myanmar/ | titel = France and Myanmar | utgivare = France Diplomatie | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref><ref>{{webbref | url = http://www.ambafrance-mm.org/ | titel = La France en Birmanie | utgivare = Ambassade de France à Rangoun | språk = franska | hämtdatum = 19 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20161128045705/http://www.ambafrance-mm.org/ | arkivdatum = 28 november 2016 }}</ref> och [[Irland]] använder benämningen "Myanmar/Burma".<ref>{{webbref | url = https://www.dfa.ie/embassies/irish-embassies-abroad/asia-and-oceania/burma/ | titel = Diplomatic and Consular Information for Myanmar/Burma | utgivare = Department of Foreign Affairs and Trade | språk = engelska | hämtdatum = 19 februari 2017 }}</ref>

== Historia ==
{{Fördjupning2|Burmas historia}}

Myanmars äldre historia domineras till stor del av de många olika etniska folkgrupperna. Under [[1800-talet]] blev Myanmar en brittisk koloni och var det till [[1948]] även om britterna under [[andra världskriget]] förlorat kontrollen över Myanmar då den [[Kejserliga japanska armén|japanska armén]] ockuperade landet. Landets senare historia har framförallt kretsat kring [[Ne Win]]s [[militärkupp]] 1962 och den militärjunta som styrt landet sedan dess.

=== Äldre historia ===
Förfäder till dagens [[sydostasiatiska folk]] levde i områdena vid dagens Myanmar för över 40&nbsp;000 år sedan. Troligtvis livnärde man sig på [[jakt]] och [[fiske]]. Med hjälp av stenyxor tillverkade man träredskap som med tiden kom att bli allt mer avancerade. Efter att man börjat med [[jordbruk]] för cirka 10&nbsp;000 år sedan blev folk bofasta.

Den första identifierbara civilisationen organiserades av [[Mon (folk)|monfolket]]. De invandrade för runt 4&nbsp;000 år sedan och byggde efterhand flera städer i landets södra delar. För omkring 2&nbsp;000 år sedan fick de kontakt med [[buddhism]]en, först via sjöfarare och sedan via munkar utsända av den indiske kungen [[Ashoka]]. Vid ungefär samma tid invandrade [[Karen (folkslag)|Karen]]folket från norr och byggde efterhand upp flera små kungariken längs [[Irrawaddy]]floden. Myanmar var under den här tiden inget enat land utan ett område för handelsresor mellan [[Kina]] och [[Indien]]. Pyufolkets riken ersattes i mitten av 900-talet till förmån för de nyanlända [[burmeser]]na som dominerat Myanmar politiskt och kulturellt sedan dess. 

Burmeserna grundade kungariket [[Pagan]], som växte och, efter att ha besegrat monfolket i söder, kom att innefatta stora delar av Sydostasien. Kungariket föll efter [[Mongolernas första invasion av Burma|nederlaget mot mongolerna]] i slutet av 1200-talet. Mongolerna erövrade stora delar av riket och tillsatte en kung som styrdes från Mongoliet. Efter detta splittrades Myanmar och led av ständiga krig framförallt mellan [[Ava]] i norr och [[Pegu]] i söder. Efter att Ava fallit för en invasion av [[Shan (folk)|shanfolket]] från Kina 1527 flyttade många burmeser från Ava till [[Taungoo]] som blev ett nytt maktcentrum i Myanmar.

Myanmar expanderade och intog flera områden under 1700-talet och början av 1800-talet tills landet kom i konflikt med engelska intressen i [[Assam]]. Genom en serie krig 1824-1886 erövrade [[Brittiska imperiet]] Myanmar, som därefter styrdes som en provins i [[Brittiska Indien]].

=== Modern historia ===
{{fördjupning2|Burmesiska inbördeskriget}}
Myanmar var från 1886 en del av det [[Brittiska imperiet|brittiska kolonialväldet]] som [[Brittiska Burma]], men blev självständigt 1948, ett år efter [[Indien]] och [[Pakistan]].

[[Burmesiska inbördeskriget|Inbördeskriget i Burma]], ett etniskt präglat krig mellan centralregeringen och olika etniska minoritetsgrupper, inleddes strax efter självständigheten. Det blossade åter upp runt 2010. Inbördeskriget har dödat hundratusentals människor. Den svenske journalisten [[Bertil Lintner]] och författaren C-J Charpentier har båda skrivit att svenska [[granatgevär]] används av regeringen.<ref name="svd.se"/>

====Från Militärkuppen 1962 fram till 1980-talet====
[[General]] [[Ne Win]] genomförde [[1962]] en [[militärkupp]] och upprättade ett militärt revolutionsråd som landets regering. Landets federala uppbyggnad behölls, men kompletterades med en hierarki av [[Arbetarråd|arbetar- och bonderåd]]. Ett nytt parti under namnet [[Myanmars socialistiska programparti]] grundades och fick status som enda tillåtna parti. Näringslivet förstatligades efter [[Sovjetunionen|sovjetiskt]] mönster, och landet isolerade sig från omvärlden. 

Flera [[gerilla]]grupper har sedan dess verkat i landet, och det kanske allvarligaste hotet mot den burmesiska varianten på kommunism kom från ''Vita Flaggan'', en prokinesisk [[Maoism|kommunistisk]] gerilla. Det har förekommit stridigheter mellan trupper ifrån Myanmar och [[Indien]] över [[Andamanerna]], men dessa stridigheter har avslutats.

Myanmar har de senaste årtiondena plågats av [[inbördeskrig]]. Mot [[militärdiktatur]]en kämpar flera minoritetsarméer som vill ha mer självständighet. Militärjuntan hävdar att motståndsrörelserna finansieras genom odling och smuggling av [[narkotika]]. En rapport i februari [[2010]], publicerad av ett antal folkrörelser, hävdar att det i själva verket är reguljära arméförband som driver eller beskyddar drogtillverkningen.<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.womenofburma.org/Report/PoisonedHillsFinal.pdf|titel=Poisoned Hill|hämtdatum=16 juli 2018|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161021040252/http://www.womenofburma.org/Report/PoisonedHillsFinal.pdf|arkivdatum=21 oktober 2016}}</ref>

Myanmar var 2012 efter [[Afghanistan]] världens största producent av [[opium]] och stod för 25&nbsp;% av världsproduktionen.<ref>{{webbref | url = http://www.bbc.com/news/world-asia-20150082 | titel = UN report: Opium cultivation rising in Myanmar | datum = 31 oktober 2012 | utgivare = [[BBC]] News | språk = engelska | hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref>

====Protesterna 1988 fram till 2000-talet====
[[1988]] utbröt stora protester och oroligheter i Myanmar. Kort dessförinnan hade [[Aung San Suu Kyi]], dotter till frihetskämpen [[Aung San]], återvänt från 30 år i exil och hon valdes till ordförande i det ledande oppositionspartiet, [[Nationella demokratiska förbundet]]. Armén slog dock ned protesterna med tusentals dödsoffer som följd. Härefter kom en kort period under den civile ledaren Maung Maung varpå  [[Saw Maung]] genomförde en kupp och blev premiärminister och ledare för den styrande [[junta]]n som då tog över, [[State Law and Order Restoration Council]] (SLORC). Han utlovade fria [[val]]. Aung San Suu Kyi sattes i [[husarrest]] den [[20 juli]] [[1989]], hennes parti [[Nationella demokratiska förbundet]] (NLD) segrade 1990 i de första fria valen på nästan 30 år men valet ogiltigförklarades därefter. Aung San Suu Kyi släpptes inte förrän 1995, men hon har sedan satts i husarrest upprepade gånger. 1991 fick hon [[Nobels fredspris]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=Profile: Aung San Suu Kyi|url=https://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-11685977|tidning=BBC News|datum=2016-12-05|hämtdatum=2018-07-16|språk=en-GB}}</ref>

Saw Maung avsattes [[1992]] och ledarskapet i juntan togs över av [[Than Shwe]]. 1997 tillkännagav juntan att man bytt namn till [[State Peace and Development Council]], förkortat SPDC. 

2005 meddelade Than Shwe att Myanmars huvudstad skulle flyttas från Rangoon till den nybyggda staden [[Naypyidaw]]. Juntan invigde den nya huvudstaden i mars 2006.

Den svenske journalisten och antropologen C-J Charpentier vistades i Burma under oroligheterna i landet sommaren 1988. Efter återkomsten till Sverige skrev han mycket snabbt reportageboken "Åtta dagar i Burma"  (91-7970-438-7) som utkom ett par veckor senare.

====Demonstrationerna 2007 och senare====
{{Fördjupning2|Protesterna i Burma 2007}}
I september 2007 inträffade [[Protesterna i Burma 2007|stora demonstrationer]] i Myanmar, ledda av buddhist[[munkar]]. Protesterna, som var de största sedan [[1988]], riktades mot den styrande militärjuntan.

Sommaren [[2007]] var antalet [[politiska fångar]] omkring 1&nbsp;200, men efter demonstrationerna i september 2007 hade antalet åter ökat kraftigt. I februari 2010 redovisade [[Assistance Association for Political Prisoners]] över 2&nbsp;200 politiska fångar.<ref>{{bokref | url = http://aappb.org/wp-content/uploads/2014/10/Torture-Political-Prisoners-and-the-Un-Rule-of-Law.pdf | titel = Torture, Political Prisoners and the Un-Rule of Law | utgivare = [[Assistance Association for Political Prisoners]] | språk = engelska | format = {{PDF}} | år = 2010 | hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref> Många av dem har sänts till avlägsna fängelser i landets utkanter, där deras anhöriga har svårt att besöka dem.<ref name=":0" />

Juntan utlovade nya val enligt en 2009 antagen [[grundlag|konstitution]]. Valet planerades i november 2010. De styrande militärerna förväntades sitta kvar oförändrat, eftersom konstitutionen är så utformad att den ska garantera militären ett fortsatt maktinnehav med ett sken av demokrati. 2011 släpptes oväntat flera hundra politiska fångar och oppositionsledaren [[Aung San Suu Kyi]] blev fri från sin husarrest den 13 november 2010, strax efter valet.<ref>{{ webbref | url = http://www.bbc.com/news/world-asia-pacific-11749661 | titel = Burma releases pro-democracy leader Aung San Suu Kyi | utgivare = [[BBC]] News | språk = engelska | datum = 13 november 2010 | hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref><ref>{{tidningsref | url = https://www.theguardian.com/world/2011/oct/11/burma-prisoners-amnesty-6300-release | titel = Burma announces amnesty for more than 6,000 prisoners | utgivare = [[The Guardian]] | datum = 11 oktober 2011 | författare = Peter Walker och Kate Hondal | språk = engelska | hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref> Regimen utlovade ekonomiska och politiska reformer i syfte att bryta landets isolering.

I december 2012 avslöjades det av den svenska reportern Bertil Lintner att [[Sverige|svenska]] vapen användes av den burmesiska armén i det [[burmesiska inbördeskriget]]. Vapnen hade inte direktexporterats till Myanmar, utan hade inköpts från ett tredje land.<ref name="svd.se">{{tidningsref | url = http://www.svd.se/nyheter/utrikes/svenska-vapen-hos-burmas-arme_7743628.svd | titel = Svenska vapen hos Burmas armé | datum = 10 december 2012 | språk = svenska | utgivare = [[Svenska Dagbladet]] | författare = Bertil Lintner | hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref>

8 november 2015 genomfördes åter parlamentsval i Myanmar, och de första som ansågs vara fria sedan 1990. Endast 75 procent av parlamentsplatserna stod dock på spel, sedan den styrande militären tillförsäkrat sig att 25 procent skulle gå till egna kandidater. [[Nationella demokratiska förbundet|Nationella demokratiska förbundet (NLD)]] lett av [[Aung San Suu Kyi]] mångdubblades och vann absolut majoritet i parlamentets båda kammare, vilket innebär att partiets kandidat även ska bli landets president. Genom den införda regeln att burmeser med barn som har utländskt medborgarskap, kan Suu Kyi dock inte utropas till president. Vem som blir ny president är ännu inte avgjort. NLD nådde 60 respektive 58 procent av mandaten i de båda kamrarna, medan militärens stödparti [[Förenade solidaritets- och utvecklingspartiet|USDP]] rasade till 5 respektive 7 procent. Landets militärstyre erkände sig besegrat, men de har trots förlusten rätten och makten att tillsätta de viktiga försvars-, inrikes- och gränshandelsministrarna.<ref>[http://www.reuters.com/article/2015/11/11/us-myanmar-election-idUSKCN0SW0TP20151111 "Myanmar army, president endorse Suu Kyi victory, vow stable transition".] {{Wayback|url=http://www.reuters.com/article/2015/11/11/us-myanmar-election-idUSKCN0SW0TP20151111 |date=20151111124705 }} reuters.com, 2015-11-11. Läst 12 november 2015. {{en}}</ref>

====Militärkupp 2021====
{{Fördjupning2|Statskuppen i Myanmar 2021}}

På morgonen 1 februari 2021 fängslade militären Myanmars statskansler Aung San Suu Kyi och andra medlemmar i det styrande partiet.<ref>{{tidningsref | url = https://www.reuters.com/article/us-myanmar-politics-explainer/explainer-crisis-in-myanmar-after-army-alleges-election-fraud-idUSKBN2A113H | titel = Explainer: Crisis in Myanmar after army alleges election fraud | utgivare = [[Reuters]] | språk = engelska | hämtdatum = 1 februari 2021 }}</ref><ref>{{tidningsref | url = https://www.bbc.com/news/world-asia-55882489 | titel = Myanmar coup: Aung San Suu Kyi detained as military seizes control | utgivare = [[BBC]] | språk = engelska | hämtdatum = 1 februari 2021 }}</ref><ref>{{tidningsref | url = https://asia.nikkei.com/Spotlight/Myanmar-Coup/Myanmar-coup-Week-of-Feb.1-to-Feb.-21-EU-action-in-focus-as-foreign-ministers-set-to-meet | titel = Myanmar coup: Week of Feb.1 to Feb. 21, EU action in focus as foreign ministers set to meet | utgivare = [[Nikkei Asia]] | språk = engelska | hämtdatum = 1 februari 2021 }}</ref>

Militären gav makten till armégeneralen [[Min Aung Hlaing]] och utlyste ett års undantagstillstånd. Gränsen stängdes, resande och elektronisk kommunikation begränsades i hela landet. Militären tillkännagav att de skulle ersätta nuvarande valkommission och indikerade att nyval skulle utlysas om ett år.<ref>{{tidningsref | url = https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-01-31/myanmar-s-suu-kyi-detained-in-early-morning-raid-reuters-says | titel = Myanmar Military Stages Coup; Suu Kyi Urges Nation to Resist | utgivare = [[Bloomberg]] | språk = engelska | hämtdatum = 1 februari 2021 }}</ref>
Statskansler Aung San Suu Kyi och president [[Win Myint]] placerades i husarrest och militären presenterade ett antal anklagelser mot dem.

== Geografi ==
Myanmar ligger i [[Sydostasien]] vid [[Andamanhavet]] och [[Bengaliska viken]], mellan [[Bangladesh]] och [[Thailand]]. Landet gränsar till Kina (2&nbsp;129 kilometer), Thailand (2&nbsp;416 kilometer), Indien (1&nbsp;468 kilometer), Laos (238 kilometer), Bangladesh (271 kilometer), och har totalt 6&nbsp;522 kilometer landgräns.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Arealen är 676&nbsp;578 kvadratkilometer, varav landarealen uppgår till 653&nbsp;508 kvadratkilometer och vattenarealen till 23&nbsp;070 kvadratkilometer.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

I väster mot [[Indien]] och nordöst mot [[Kina]] upptas Myanmar av nord–sydliga bergskedjor med toppar som når nästan 6&nbsp;000 meter över havet. I öster ligger den cirka tusen meter höga Shanplatån, genomskuren av [[Salween]]flodens djupa dalar. Längst i söder sträcker sig en bergig kustremsa längs västra [[Malackahalvön]]. Myanmars centrala delar är låglandet och deltaområdena runt de stora floderna [[Irrawaddy]] (med bifloden [[Chindwin]]) och [[Sittang]]. Floderna är betydelsefulla transportleder.

Myanmar påverkas av sydvästmonsunen och har [[tropiskt klimat]] med stora nederbördsmängder vid kusten och i de nordliga bergen, medan inlandet är torrare.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Stora delar av landet är skogklädda (ungefär halva ytan). Kustbergen täcks av en artrik tropisk [[regnskog]]. I torrare bergstrakter utbreder sig lövfällande skogar (med framför allt [[Teaksläktet|teak]]), och på högre höjd finns [[barrskog]]. I skogsbruket har [[asiatisk elefant|elefanter]] använts som drag- och arbetsdjur. På högplatån har busk- och grässlätter ersatt skogen. I sumpiga deltaområden finns [[mangrove]]träsk.<ref name="ReferenceA">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

Myanmar är det 40:e största landet i världen. Det har en kustlinje på cirka 1&nbsp;900&nbsp;kilometer, från [[Andamansjön]] till [[Bengaliska viken]], denna kuststräcka utgör en tredjedel av hela gränsen. Det högsta berget [[Hkakabo Razi]] är även det högsta berget i [[Sydostasien]]. Det ligger i den mest nordliga delen av landet som i sig ligger nära [[Himalaya]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Myanmar har störst befolkning i söder, längs kusten och floden [[Irrawaddy]] och dess bördiga dalgång. Flodens tillrinningsområde finns dock i norr. 

Landet har cirka 800 insjöar. 

Myanmars största stad är Rangoon med cirka 4,8 miljoner invånare. [[Mandalay]], [[Mawlamyine]], [[Naypyidaw]] och [[Bago]] är andra stora städer.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

== Författning och styre ==
Myanmar är en [[Parlamentarism|parlamentarisk]] [[republik]] med [[Lista över Myanmars presidenter|presidenten]] som både [[statschef]] och [[regeringschef]]. Landet har även två stycken [[Lista över Burmas vicepresidenter|vicepresidenter]], benämnda förste vicepresident respektive andre vicepresident. Presidenten är indirekt vald på ett 5-årigt mandat av landets [[Pyidaungsu Hluttaw|parlament (Pyidaungsu Hluttaw)]] genom att parlamentsledamöterna i både [[överhus]]et ([[Amyotha Hluttaw]]) och [[underhus]]et ([[Pyithu Hluttaw]]) röstar på en av tre personer som förs fram av ett elektorskollegium bestående av parlamentsledamöter från både över- och underhuset samt militära ledamöter. Personen med flest röster blir landets president, den med näst flest röster blir landets förste vicepresident och den med lägst antal röster blir landets andre vicepresident. Den 6 april 2016 skrev president [[Htin Kyaw]] under en lag vilket skapade en befattning benämnd [[Lista över Burmas statskansler|statskansler]], också med ett femårigt mandat, som är att anses som landets ''[[de facto]]'' regeringschef. Statskansler sedan 6 april 2016 är [[Aung San Suu Kyi]]. Presidenten och landets [[överbefälhavare]] utser tillsammans Myanmars [[regering]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Parlamentet har sitt säte i huvudstaden [[Naypyidaw]] och är en [[tvåkammarsystem|tvåkammarförsamling]]. Överhuset Pyidaungsu Hluttaw har 224 ledamöter, varav 168 väljs i [[enmansvalkrets]]ar i [[Absolut majoritet|absoluta majoritetsval]] (med en andra valomgång om ingen kandidat uppnår en majoritet av rösterna) och 56 ledamöter utses av militären. Underhuset Amyotha Hluttaw har 440 ledamöter, varav 330 likt överhusets väljs i enmansvalkretsar i [[Relativ majoritet|relativa majoritetsval]] och 110 är militära ledamöter. Båda kamrarnas ledamöter har femåriga mandat. Landets [[dömande makt]]s [[Högsta domstolen|högsta domstol]] (engelska: Supreme Court of the Union) består av dess ordförande (engelska: Chief Justice) och 7 till 11 andra [[domare]]. Domare i högsta domstolen samt dess ordförande nomineras av presidenten och måste godkännas av underhuset innan presidenten kan utnämna dem till deras uppdrag. Högsta domstolens domare måste gå i pension när de fyllt 70 år. Myanmar tillämpar ett blandat [[rättssystem]] bestående av [[Common law]] och [[sedvanerätt]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Myanmar har [[Allmän rösträtt|allmän och lika rösträtt]] och [[rösträttsålder]]n är 18 år.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

===Politisk historia och utveckling===
De socialistiska dragen i Myanmars styre minskade markant från mitten av [[1970-talet]]. Ett försök med [[demokrati]]ska [[val]] 1990 avslutades snabbt när regimen visade sig förlora. Oppositionsledaren [[Aung San Suu Kyi]], dotter till en av ledarna för frihetsrörelsen under kolonialtiden, satt i [[husarrest]] i många år, men frigavs 2012.

Landet styrdes av militären från 1988 fram till 2011 under namnet [[State Peace and Development Council]] (före 1997 som ''State Law and Order Restoration Council'') och var under perioden en [[auktoritär]] [[militärregim]]. En ny konstitution ratificerades den 29 maj 2008<ref>{{bokref | url = http://www.burmalibrary.org/docs5/Myanmar_Constitution-2008-en.pdf | titel = Constitution of the Republic of the Union of Myanmar (2008) | utgivare = Printing & Publishing Enterprise, Ministry of Information | år = 2008 | hämtdatum = 18 februari 2017 | språk = engelska | format = {{PDF}} }}</ref> och parlamentsval hölls 2010 och 2015. [[Thein Sein]] tillhörde partiet [[Förenade solidaritets- och utvecklingspartiet|USDP]] och var president 2011-2016. Han följdes av [[Htin Kyaw]] från Nationella demokratiska förbundet, som inträdde sitt ämbete den 30 mars 2016. Myanmar fick då sin första tydligt civila regering utan militärt styre på över fem årtionden.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

[[Freedom House]] gav under hela perioden 1998-2011 landet omdömet "inte fritt" och rankade både de politiska rättigheterna i Myanmar och de medborgerliga friheterna som 7, där 1 representerar mest fri och 7 minst fri. 2012 började landets rankning stiga och 2017 höjdes landets omdöme till "delvis fritt" samtidigt som organisationen rankade de politiska rättigheterna som 5 och de medborgerliga friheterna som 5.<ref>{{webbref | url = https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2017/myanmar | titel = Myanmar | utgivare = [[Freedom House]] | verk = Freedom in the World 2017 | språk = engelska | hämtdatum = 20 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170220092948/https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2017/myanmar | arkivdatum = 20 februari 2017 }}</ref>

=== Administrativ indelning ===
{{huvudartikel|Burmas administrativa indelning}}
[[Fil:Burma en.png|miniatyr|Karta över Myanmars delstater och regioner. Kartan visar inte unionsterritoriet Naypyidaw, som är beläget i den södra delen av det kartan visar som regionen Mandalay.]]
Myanmar är indelat i ett unionsterritorium, sju delstater och sju regioner (regionerna kallades ''divisioner'' fram till 2008).<ref name="StatMyan">[http://www.statoids.com/umm.html Statoids; Regions of Myanmar] Läst 16 juni 2013.</ref> Delstaterna överensstämmer i stort sett med de områden vars befolkning tillhör [[Etnicitet|etniska]] minoriteter. Ibland redovisas delstaten Shan samt regionen Bago som uppdelade i mindre enheter (Norra, södra och östra Shan, samt västra och östra Bago).<ref name="BurmaAdmKarta">[http://www.burmalibrary.org/docs6/MIMU001_A3_SD%20&%20Township%20Overview.pdf Online Burma/Myanmar Library; Myanmar, States/Divisions & Townships, Overview Map ('''pdf-fil''')] {{Wayback|url=http://www.burmalibrary.org/docs6/MIMU001_A3_SD%20%26%20Township%20Overview.pdf |date=20101203160828 }} Läst 25 januari 2015. Karta december 2007 enligt ''Myanmar Information Management Unit''.</ref>

==== Unionsterritorium ====
* [[Naypyidaw]]

==== Delstater ====
* [[Karen (delstat)|Karen]]
* [[Kachin]]
* [[Kayah (delstat)|Kayah]]
* [[Chin]]
* [[Mon (delstat)|Mon]]
* [[Rakhine]]
* [[Shan (delstat)|Shan]]

==== Regioner ====
* [[Ayeyarwady (region)|Ayeyarwady]]
* [[Bagoregionen|Bago]]
* [[Magwayregionen|Magway]]
* [[Mandalayregionen|Mandalay]]
* [[Yangonregionen|Rangoon]]
* [[Sagaingregionen|Sagaing]]
* [[Taninthayi]]

=== Militär ===
[[Fil:Myanmar Air Force MiG-29 MRD.jpg|miniatyr|[[Mikojan-Gurevitj MiG-29]] tillhörande Myanmars flygvapen.]]
{{Fördjupning2|Burmas militär}}
Myanmars militär benämns ''Tatmadaw'' ({{lang-my|တပ်မတော်}}) och består av tre vapengrenar: [[armé]]n (Tatmadaw Kyi), [[Örlogsflotta|flotta]]n (Tatmadaw Yay) och [[flygvapen|flygvapnet]] (Tatmadaw Lay).<ref name="CIAWorldFactbook"/>

2016 beräknades Tatmadaw ha stående styrkor på 406&nbsp;000 man.<ref>{{webbref | url = https://www.csis.org/analysis/armed-forces-and-democratization-myanmar-why-us-military-should-engage-tatmadaw | titel = Armed Forces and Democratization in Myanmar: Why the U.S. Military Should Engage the Tatmadaw | datum = 13 september 2016 | författare = Zoltan Barany | utgivare = Center for Strategic & International Studies | språk = engelska | hämtdatum = 21 februari 2017 }}</ref>

===Medborgarskap===
Burmesiskt [[medborgarskap]] erhålls via [[Jus sanguinis]] och båda föräldrarna måste vara medborgare i landet. Medborgarskap kan även erhållas genom [[naturalisation]] men den sökande måste vara gift eller barn till en burmesisk medborgare. Landet tillåter inte [[dubbelt medborgarskap|dubbla medborgarskap]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

== Ekonomi ==
Myanmar var mycket länge en mötespunkt för handelsvägar mellan [[Kina]], [[Indien]], [[Tibet]] och sydöstra Asien. I samband med den brittiska [[kolonisering]]en på [[1800-talet]] så utvecklades landet främst mot [[jordbruk]], och blev en av världens ledande exportörer av [[ris]]. Landet har ansenliga naturresurser inom [[mineral]]er ([[bly]], [[zink]], [[koppar]], [[tenn]]), [[ädelsten]]ar ([[pärla|pärlor]], [[rubin]]er), [[timmer]], [[petroleum]] och [[naturgas]]. 

[[George Orwell]] (som arbetade i Myanmar mellan 1922 och 1927) förutspådde en gång att av alla de länder som koloniserats av Storbritannien så var sannolikt Myanmar det som skulle klara sig bäst självständigt.

När landet blev självständigt [[1948]], var Myanmar fortfarande känt som ”Asiens risskål” tack vare sin stora export, trots de stora skadorna från andra världskriget. Avskärmningen från omvärlden under militärregimen har allvarligt bromsat utvecklingen i den burmesiska ekonomin.

Myanmar är ett av jordens fattigaste länder med låg industrialisering och svag tillväxt. Omkring två tredjedelar av invånarna arbetar inom jordbruket. Den centrala slätten är uppbyggd av flodavlagringar och är därför mycket bördig. [[Irrawaddy]]s delta hör till världens främsta [[ris]]odlingsområden. Andra jordbruksprodukter är [[vete]], [[majs]], [[hirs]], [[sockerrör]] och [[bomull]]. Skogsbruk, havs- och flodfiske bidrar till försörjningen. Industrin förädlar främst jordens och skogens produkter. Ris och [[teak]] ger nästan två tredjedelar av exportinkomsterna.<ref name="ReferenceA"/>

I Myanmar odlas också [[opiumvallmo]]. Östra Myanmar ingår i [[Gyllene triangeln, Asien|gyllene triangeln]]. Landets bergsfolk har länge använt [[opium]] som [[läkemedel]], men även som [[drog]]. Opium är också deras ekonomiskt viktigaste gröda. I dag odlas vallmo framför allt för illegal framställning av [[heroin]]. Flera av de politiskt radikala grupperna i Myanmar tjänar stora pengar på att handla med opium och heroin, pengar som gett dem stor makt i samhället. För ett land som redan har problem med diktatur och instabil inrikespolitik, utgör droghandeln ett ytterligare problem. Denna verksamhet har visat sig vara svår att stoppa, eftersom militärjuntan ofta samarbetar med narkotikabaronerna.

I början av 2000-talet rankade den engelska tidningen [[The Economist]] Myanmar och [[Etiopien]] som världens fattigaste länder. De kom på delad förstaplats.

===Export och import===
2016 exporterade Myanmar varor och tjänster värderat till 10,49 miljarder [[Amerikansk dollar|amerikanska dollar]] (USD) och importerade för 13,96 miljarder dollar. Exporterna bestod mest av naturgas, träprodukter, pulser och bönor, fisk, ris, kläder samt mineraler (inklusive [[jade]] och [[ädelsten]]). Importerna bestod mest av tyger, petroleumprodukter, [[gödsel]], plast, maskiner, transportutrustning, cement, byggmaterial, livsmedel samt [[matfett]]er.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Landets exportvärden anses understiga den verkliga siffran på grund av smuggling av livsmedel, hushållsprodukter och diesel över gränsen till grannländerna.<ref name="CIAWorldFactbook"/>

Exportpartners 2015:<ref name="CIAWorldFactbook"/>
*{{flaggbild2|Kina}} 37,7&nbsp;%
*{{flaggbild2|Thailand}} 25,6&nbsp;%
*{{flaggbild2|Indien}} 7,7&nbsp;%
*{{flaggbild2|Japan}} 6,2&nbsp;%

Importpartners 2015:<ref name="CIAWorldFactbook"/>
*{{flaggbild2|Kina}} 42,2&nbsp;%
*{{flaggbild2|Thailand}} 18,5&nbsp;%
*{{flaggbild2|Singapore}} 11,0&nbsp;%
*{{flaggbild2|Japan}} 4,8&nbsp;%

===Infrastruktur ===
Myanmar hade år 2013 64 [[flygplats]]er, varav 36 med asfalterade landningsbanor. 13 av landets flygplatser hade en över tre kilometer lång landningsbana, dock var en sådan inte asfalterad. Landet har mer än 5&nbsp;000 km järnvägar med ett smalspårssystem, så kallat [[meterspår]]. Viktiga hamnstäder är [[Rangoon]], [[Sittwe]] och [[Mawlamyine]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

===In- och utresa===
Myanmar har [[visum]]krav för inresa förutom för personer som har pass från ett följande länder: [[Brunei]], [[Filippinerna]], [[Indonesien]], [[Kambodja]], [[Laos]], [[Singapore]], [[Thailand]] och [[Vietnam]]. Personer med dessa pass får stanna i landet visumfritt i 14 dagar (30 dagar för Singapore) vid inresa till någon av landets tre internationella flygplatser: [[Mandalay International Airport]], [[Naypyidaw Airport]] och [[Rangoons internationella flygplats|Yangon International Airport]]. Inresa till landet är dessutom endast möjligt vid sex platser: De tre nämnda flygplatserna samt [[gränskontroll]]erna [[Tachilek]], [[Myawaddy]] och [[Kawthaung]].<ref>{{webbref | url = https://evisa.moip.gov.mm/NoticetoTourists.aspx | titel = Notice to Tourists | utgivare = The Republic of the Union of Myanmar, Ministry of Labour, Immigration and Population | språk = engelska | hämtdatum = 20 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170623162304/http://evisa.moip.gov.mm/NoticetoTourists.aspx | arkivdatum = 23 juni 2017 }}</ref>

== Demografi ==
Den senaste [[folkräkning]]en hölls den 29 mars 2014 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Myanmar ([[de facto]]) till 50&nbsp;279&nbsp;900 invånare, varav 24&nbsp;228&nbsp;714 män och 26&nbsp;051&nbsp;186 kvinnor.<ref name="CensusUNData">{{webbref | url = https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf | titel = 3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density | utgivare = [[Förenta nationerna]], United Nations Statistics Division | språk = engelska och franska | sid = 6 | hämtdatum = 30 juni 2017 }}</ref> På grund av konflikter mellan regeringen och andra aktörer kunde inte folkräkningen inte fullt genomföras i hela delstaterna [[Rakhinestaten|Rakhine]] (1&nbsp;090&nbsp;000 personer beräknades att ha inte blivit räknade), [[Kachin]] (97 byar med beräknade 46&nbsp;600 personer räknades ej) och [[Karen (delstat)|Karen]] (69&nbsp;753 personer i kommunen Hpapun räknades ej). Det totala antalet personer som inte räknades beräknades av regeringen till 1&nbsp;206&nbsp;353 personer, varav 595&nbsp;872 män och 610&nbsp;481 kvinnor. Den burmesiska regeringen uppskattade därför den totala faktiskt befintliga befolkningen i Myanmar vid folkräkningstillfället till 51&nbsp;486&nbsp;253 invånare, varav 24&nbsp;824&nbsp;586 män och 26&nbsp;661&nbsp;667 kvinnor.<ref name="MyanmarCensus2014"/> Folkräkningar hade tidigare hållits 1983 och 1973.<ref>{{webbref | url = http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a104%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1 | titel = Population by sex and urban/rural residence | utgivare = [[Förenta nationerna]], United Nations Statistics Division | språk = engelska | hämtdatum = 30 juni 2017 }}</ref> Invånartalet i Myanmar uppskattades i juli 2018 av [[The World Factbook]] till 56&nbsp;622&nbsp;506 invånare,<ref name="CIAWorldFactbook"/> medan Förenta nationerna uppskattade befolkningen 1 juli 2016 till 54&nbsp;363&nbsp;000.<ref name="FN2016Pop">{{webbref | url = http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Myanmar | titel = Country profile Myanmar | utgivare = [[Förenta nationerna]], United Nations Statistics Division, UNdata | språk = engelska | hämtdatum = 30 juni 2017 }}</ref>

Myanmars majoritetsbefolkning kallas [[burmeser]] och bekänner sig till [[theravada]]-[[buddhism]]en. Tro på andeväsen kallade [[nat (andeväsen)|nat]] finns också. Majoritetsspråket är [[burmesiska]].

Regeringen i Myanmar erkänner 135 olika etniska grupper. Skillnaden i språk mellan olika grupper är stor eftersom språken i Myanmar tillhör fyra olika språkfamiljer. Myanmar är relativt glest befolkat. Majoriteten är burmeser (cirka 70 procent) som lever på flodslätterna och i deltalandet. De talar burmesiska. Engelska har sedan kolonialtiden använts inom administration och affärsliv. Myanmar har en rad betydande minoritetsfolk (de flesta är bergsfolk) med starka krav på självstyrelse, och språksplittringen är stor. Omkring 90 procent av invånarna bekänner sig till [[buddhism]]en, företrädesvis [[Theravada]].

*[[Befolkningstillväxt]]: 1,0&nbsp;% (2016)
* [[Nativitet|Födelsetal]]: 18,2 födslar per 1&nbsp;000 invånare (2016)
* [[Mortalitet (demografi)|Dödlighet]] (hela befolkningen): 7,9 dödsfall per 1&nbsp;000 invånare (2016)
*[[Mänsklig migration|Nettomigration]]: -0,3 migranter per 1&nbsp;000 invånare (2016)
* [[Spädbarnsdödlighet]]: 42,2 dödsfall per 1&nbsp;000 levande födslar (2016)
**Manlig spädbarnsdödlighet: 48,3 dödsfall per 1&nbsp;000 levande födslar (2016)
**Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 35,7 dödsfall per 1&nbsp;000 levande födslar (2016)
*[[Mödradödlighet]]: 178 dödsfall per 100&nbsp;000 levande födslar (2015)
* [[Total fertilitet|Antal barn/kvinna]]: 2,15 (2016)
* Befolkningens medianålder: 28,6 år (2016)
**Mäns medianålder: 28,0 år (2016)
**Kvinnors medianålder: 29,3 år (2016)
* Befolkningens [[medellivslängd]] vid födseln: 66,6 år (2016)
**Mäns medellivslängd vid födseln: 64,2 år (2016)
**Kvinnors medellivslängd vid födseln: 69,2 år (2016)
* Andel av vuxna befolkningen med [[HIV]]/[[AIDS]]: 0,76&nbsp;% (2015)
* Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 224&nbsp;800 (2015)
* Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: 9&nbsp;700 (2015)
*Andel av den vuxna befolkningen som lider av [[fetma]]: 2,9&nbsp;% (2014)
*Andel [[undervikt]]iga barn under 5 års ålder: 22,6&nbsp;% (2012)
*[[Läskunnighet|Läs- och skrivkunnighet]] bland personer 15 år och äldre: 93,1&nbsp;% (2015)
**Hos män: 95,2&nbsp;% (2015)
**Hos kvinnor: 91,2&nbsp;% (2015)

Siffror tagna från [[Central Intelligence Agency|CIA]]s [[The World Factbook]].<ref name="CIAWorldFactbook"/>

===Folkgrupper===
Enligt the World Factbook fördelas landets befolkning på följande sätt i avseende på etnicitet:<ref name="CIAWorldFactbook"/>
*[[Burmeser]]: 68&nbsp;%
*[[Shan (folk)|Shan]]: 9&nbsp;%
*[[Karen (folkslag)|Karen]]: 7&nbsp;%
*Rakhine: 4&nbsp;%
*Kineser: 3&nbsp;%
*Indier: 2&nbsp;%
*[[Mon (folk)|Mon]]: 2&nbsp;%
*Övriga: 5&nbsp;%

Vapenvila trädde i kraft i januari 2012 efter 63 års stridigheter mellan karenfolket och den burmesiska staten. Vid den tiden var det världens längsta krig.<ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/vapenvila-i-60-arigt-inbordeskrig "Vapenvila i 60-årigt inbördeskrig"] [[Dagens Nyheter]]. Publicerad 2012-01-12. Läst 2014-10-01</ref><ref>[http://www.dn.se/nyheter/varlden/tusentals-barn-flyr-varldens-aldsta-krig/ "Tusentals barn flyr världens äldsta krig"] [[Dagens Nyheter]]. Publicerad 2011-09-12. Läst 2014-10-01</ref>

[[Rohingya]] anses av [[Förenta nationerna]] vara en av världens mest diskriminerade minoriteter.<ref>SvD: [http://www.svd.se/fortsatt-vald-i-vastra-burma_7291065 Fortsatt våld i västra Burma], publicerad 20 juni 2012.</ref> Även [[Aung San Suu Kyi]] är enligt en ledare för ett flyktingläger i Bangladesh tyst om den etniska minoritetens situation och rättigheter, i likhet med de flesta burmeser.<ref>[http://www.svd.se/fn-sandebud-i-konfliktens-burma_7274531 FN-sändebud i konfliktens Burma], publicerad 13 juni 2012.</ref> Hon själv har sagt att det behövs en ordentlig undersökning för att ta reda på vilket land som rohingyafolket ska tillhöra. Uttalandet har gjort många ur folkgruppen bestörta eftersom de anser sig tillhör Burma.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Våldsamma bråk har drabbat rohingya-folket i Burma|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=493&artikel=5186116|tidning=Sveriges Radio|datum=2012-07-09|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv}}</ref>

Burmas dåvarande president [[Thein Sein]] meddelade den 12 juli 2012 att alla rohingyas bör förvisas från landet eller placeras i [[FN:s flyktingkommissariat|UNHCR]]:s flyktingläger.<ref>{{Webbref|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5191027|titel=Burmas president vill förvisa minoritetsfolk - Utrikes|hämtdatum=2018-07-16|efternamn=Sveriges Radio|förnamn=|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=President vill se muslimer i läger|url=http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.1003208-president-vill-se-muslimer-i-lager|tidning=Göteborgs-Posten|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160305033704/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.1003208-president-vill-se-muslimer-i-lager|arkivdatum=2016-03-05}}</ref> den etniska minoritetens anses av vissa burmeser som ”immigranter” och av andra som ”[[Bengali|bengaler]]”.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Minst 80 dödsoffer för Burmavåld {{!}} SvD|url=http://www.svd.se/nyheter/utrikes/minst-80-dodsoffer-for-burmavald_7293567.svd|tidning=SvD.se|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv|efternamn=AFP}}</ref> Våldsamheter med bland annat mord och skadegörelse skedde i juni 2012 mellan folkgruppen och buddhister i regionen [[Rakhine]].<ref>{{Webbref|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/28-doda-i-vastra-burma|titel=28 döda i västra Burma|hämtdatum=2018-07-16|verk=SVT|språk=sv-se}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.dn.se/nyheter/varlden/soldater-till-oroshard-i-burma/|titel=Soldater till oroshärd i Burma|hämtdatum=16 juli 2018}}</ref> Den 3 augusti 2012 hotade den fängslade indonesiske islamistledaren Abubakar Bashir förklara krig mot Burma om landet fortsätter att skada hans ”muslimska bröder”.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Hotar med krig om Burmas muslimer|url=http://www.svt.se/nyheter/utrikes/hotar-med-krig-om-burmas-muslimer|tidning=SVT Nyheter|datum=2012-08-03|hämtdatum=2018-07-16|språk=sv}}</ref>

===Religion===
Vid folkräkningen 2014 fördelades befolkningen på följande sätt i avseende på [[religion]]:<ref name="census-2014 religion">{{bokref|titel=The Union Report: Religion |utgivare=The Republic of the Union of Myanmar - Department of Population, Ministry of Immigration and Population |utgivningsort=Naypyitaw|år=2015 |serie =The 2014 Myanmar Population and Housing Census|url=https://drive.google.com/file/d/0B067GBtstE5TSl9FNElRRGtvMUk/view | volym = Volume 2-C | format = {{PDF}} | hämtdatum = 21 februari 2017 |språk = engelska}}</ref>
*[[Buddhism]]: 87,9&nbsp;%
*[[Kristendom]]: 6,2&nbsp;%
*[[Islam]]: 4,3&nbsp;%
*[[Animism]]: 0,8&nbsp;%
*[[Hinduism]]: 0,5&nbsp;%
*Övriga religioner: 0,2&nbsp;%
*[[Ateism|Ingen religion]]: 0,1&nbsp;%

==Kultur==
===Sport===
Den mest populära sporten i Myanmar är [[fotboll]], som vuxit i popularitet sedan 1990-talet då den då styrande regimen började tillåta utländska tv-sändningar. Andra populära sporter är [[golf]], [[kampsport]]en [[Burmesisk boxning|lethwei]] samt Myanmars traditionella sport [[chinlone]].<ref>{{webbref | url = http://www.go-myanmar.com/sports | titel = Sports in Myanmar (Burma) | utgivare = Go-Myanmar.com | språk = engelska | hämtdatum = 23 februari 2017 }}</ref> [[Burma i olympiska spelen|Myanmar]] har deltagit i samtliga olympiska sommarspel sedan självständigheten förutom [[Olympiska sommarspelen 1976|OS i Montréal 1976]] men har aldrig vunnit någon medalj.

2013 var Myanmar värdland för [[South East Asian Games]] för första gången sedan 1969.<ref>{{webbref | url = https://www.cogitasia.com/by-the-numbers-the-27th-southeast-asian-games/ | titel = By the Numbers: The 27th Southeast Asian Games | utgivare = cogitASIA | språk = engelska | datum = 23 december 2013 | hämtdatum = 23 februari 2017 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20170223212601/https://www.cogitasia.com/by-the-numbers-the-27th-southeast-asian-games/ | arkivdatum = 23 februari 2017 }}</ref>

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[The Economist]]
| [[Democracy Index|Demokratiindex]] 2018<ref>{{webbref |url = https://infographics.economist.com/2019/DemocracyIndex/ | titel = The Economist Intelligence Unit's Democracy Index | utgivare = [[The Economist]] | språk = engelska | hämtdatum = 8 januari 2020 }}</ref>
| 118 av 167
|-
| [[World Bank Group]]
| Doing Business Report 2019<ref>{{webbref | url = https://www.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/m/myanmar/MMR.pdf | titel = Doing Business 2020 report | utgivare = [[World Bank Group]] | språk = engelska | hämtdatum = 8 januari 2020 }}</ref>
| 165 av 190
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| Ekonomisk frihet-index 2019<ref>{{webbref | url = https://www.heritage.org/index/country/burma | titel = Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom | utgivare = [[Heritage Foundation]] | språk = engelska | hämtdatum = 8 januari 2020 }}</ref>
| 139 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 145 av 189
|-
| [[Transparency International]]
| Korruptionsindex 2018<ref>{{webbref | url = https://www.transparency.org/cpi2018 | titel = Corruption Perceptions Index 2018 | utgivare = [[Transparency International]] | språk = engelska | hämtdatum = 8 januari 2020 | arkivurl = https://web.archive.org/web/20191228021007/https://www.transparency.org/cpi2018 | arkivdatum = 28 december 2019 }}</ref>
| 132 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| World Press Freedom Index 2019<ref>{{webbref | url =https://rsf.org/en/myanmar | titel = 2019 World Press Freedom Index | utgivare = [[Reportrar utan gränser]] | språk = engelska | hämtdatum = 8 januari 2020 }}</ref>
| 138 av 180
|}

==Kommentarer==
{{anmärkningslista}}

== Referenser ==
<references />

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Myanmar}}

{{Asien}}
{{ASEAN}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Myanmar| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Tidigare brittiska besittningar]]