Nössemarks socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nössemarks socken
Socken
Nössemarks kyrka.jpg
LandSverige
LandskapDalsland
HäradVedbo härad
KommunDals-Eds kommun
Bildadmedeltiden
Area162 kvadratkilometer
Upphov tillNössemarks landskommun
Nössemarks församling
Karta
Nössemarks sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Nössemarks sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater59°08′02″N 11°50′07″E / 59.13388889°N 11.83527778°Ö / 59.13388889; 11.83527778
Koder, länkar
Sockenkod1749
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8126954 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Nössemarks socken i Dalsland ingick i Vedbo härad, ingår sedan 1971 i Dals-Eds kommun och motsvarar från 2016 Nössemarks distrikt.

Socknens areal var var den 1 januari 1961 162,13 kvadratkilometer, varav 121,18 km² land.[1] År 2000 fanns här 254 invånare.[2] Kyrkbyn Nössemark med sockenkyrkan Nössemarks kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung.

1 januari 1958 överfördes från Nössemarks socken till Torrskogs socken ett område (Norra Kölviken och Södra Kölviken) omfattande en areal av 43,47 km², varav 33,80 km² land, och med 76 invånare.[1]

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nössemarks församling och för de borgerliga frågorna bildades Nössemarks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Dals-Eds landskommun som 1971 ombildades till Dals-Eds kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Dals-Eds församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Nössemark, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vedbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Vedbo kompani.[4]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nössemarks socken ligger nordväst om Bengtsfors vid gränsen mot Norge och kring sjön Stora Le. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en starkt kuperad sjörik och bergig skogsbygd.[5][6][7][8]

En linfärja med färjelägen i Sund och Jaren förbinder östra och västra Nössemark i Sund-Jarenleden.

Tresticklans nationalpark sträcker sig in i sydvästra delen av Nössemark. Vid Stora Les västra strand ligger naturreservatet Bokullen, som bland annat är boplats för den utrotningshotade vitryggiga hackspetten.

I Nössemarks socken har det sedan lång tid tillbaka funnits sågverk. Redan på 1500-talet köpte norrmän virke i trakterna kring Stora Le. Dalslands första ångsåg uppfördes vid Strandviken i Stora Le 1869 och brann ned 1905. Därefter har nya anläggningar uppförts och ägarbyten skett. I början på 1970-talet stängdes anläggningen, Strands bruk, vid Strandviken slutgiltigt och ett nytt sågverk byggdes vid Årbol. Sågverket, Nössemarks Trä, vid Årbol har utvecklats till en högmodern och högproduktiv anläggning som nu ägs av Moelven.

Många norska familjer hyr eller har fritidshus i Nössemark, vilket gör att antalet boende mångdubblas under sommar- och semestertid. Vid Strandviken i Stora Le finns en badplats med omklädningsrum och brygga och en campingsplats med café invid lanthandeln.

Nössemarks hembygds- och samhällsförening anordnar årligen i juli Nössemarksdagarna, där bland annat gamla hantverk demonstreras.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Från stenåldern har boplatser och tre hällkistor påträffats. Från järnåldern finns tre gravfält, stensättningar och en fornborg.[5][9][10][7]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs på 1413 Nöfsemark. Namnet har tolkats som '(den del av) Markerna som ligger kring Nössjön' med efterleden mark, 'gränsskog'.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 36. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Nössemark socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Nössemark socken
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Nössemarks socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Nössemarks socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  11. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hembygdsboken Nössemark – dalsländsk gränsbygd i ord och bild från 1985.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]