Nordrhein-Westfalen

	Land Nordrhein-Westfalen
Flagga	Vapen
	Karta
Snabbfakta
Huvudstad	Düsseldorf
Yta	34 110,26 km² (4:e)
Folkmängd	17 614 000 (2014-09-30)
Befolkningstäthet	516 invånare/km²
ISO 3166-2	DE–NW
Webbplats	www.nrw.de
Politik
Ministerpresident	Hendrik Wüst (CDU)
Styrande partier	CDU och De gröna
Mandatfördelning i; Nordrhein-Westfalens lantdag (195 ledamöter)	CDU 76; SPD 56; FDP 12; Alternativ för Tyskland 12; Bündnis 90/Die Grünen 39
Senaste val	15 maj 2022
Nästa val	2027
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet	6

Nordrhein-Westfalen (NRW) är ett förbundsland i västra Tyskland. Det är det folkrikaste förbundslandet med cirka 18 miljoner invånare (2014) och till ytan sett är Nordrhein-Westfalen det fjärde största förbundslandet i Tyskland med 34 080 kvadratkilometer. Den största staden i Nordrhein-Westfalen är Köln, men huvudstad är Düsseldorf. Ruhrområdet ligger i Nordrhein-Westfalen. Rhein-Ruhr-regionen bildar med sina 10 miljoner invånare ett av de största storstadsområdena i Europa.

Nordrhein-Westfalen gränsar till Niedersachsen i norr och öster, och i sydöst till Hessen. I söder gränsar NRW till Rheinland-Pfalz. I väster gränsar förbundslandet till Nederländerna och Belgien.

Historia

Grundandet av Nordrhein-Westfalen

Efter andra världskriget var segrarmakterna oeniga om Ruhrområdets vidare öden. Medan Frankrike favoriserade en självständig, politiskt svag stat eller internationellt område, förordade den sovjetiska sidan en fyrmaktsstat liknande Berlin. Det senare förslaget avslogs av britterna till vilka ockupationszonen och Ruhr tillhörde. Britterna ville ha Ruhrområdet i en framtida tysk stat för att undvika en svår ekonomisk kris och instabilitet som efter första världskriget. Dock skulle näringslivets makt och den potentiellt socialistiska arbetarklassen kompenseras, varför britterna utvecklade idén om en sammanslagning med det lantliga och katolskt präglade provinsen Westfalen. Dessutom skulle jordbrukslandskapen i Westfalen underlätta försörjningen av det tätt bebyggda Ruhrområdet.

Projektet var till en början omstritt, inte minst i Tyskland, där politiker fruktade den nya delstatens ekonomiska och befolkningsmässiga övertag. Det fanns få gemensamma nämnare mellan landsdelarna Nordrhein och Westfalen, frånsett att de båda under omkring 130 år varit preussiska provinser. Historiskt stod Westfalen närmare Niedersachsen och Nordrhein stod historiskt närmare den södra delen av Rhenlandet, som blev en del av Rheinland-Pfalz.

Det rättsliga grunden för skapandet av Nordrhein-Westfalen låg i den brittiska militärregeringens förordning nummer 46 som fastslog upplösandet av de preussiska provinserna i den brittiska zonen och skapandet av självständiga länder. Den nya delstaten Nordrhein-Westfalen skapades ur den preussiska provinsen Westfalen och regeringsområdena Aachen, Düsseldorf och Köln i Rhenprovinsen.^[3]

År 1947 tvingades Lippe att ge upp sin självständighet och dess regering beslöt sig efter förhandlingar med både Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen (båda under brittisk förvaltning) att ingå i Nordrhein-Westfalen. År 1947 blev Lippe genom den militära förordningen nummer 77 en del av Nordrhein-Westfalen. En folkomröstning skulle hållas i ärendet men blev aldrig av. År 1948 godkändes det hela formellt av Nordrhein-Westfalens lantdag. Ruhrområdets betydelse för ekonomin och rustningspolitiken förde med sig att ett beslut, Ruhrstatutet, antogs 1949. En internationell grupp skulle kontrollera regionens tunga industri. Politiskt gavs klartecken för Nordrhein-Westfalens anslutning till Förbundsrepubliken Tyskland. Kontrollgruppens arbete varade inte länge, efter en kort tid upphörde det för att främja uppbyggandet av näringslivet och officiellt upphörde arbetet 1952.

Historiska datum

21 juni 1946: Det brittiska kabinettet beslutade i London om grundandet av Nordrhein-Westfalen.
24 juli 1945: Rudolf Amelunxen valdes till ministerpresident av de brittiska militärmyndigheterna.
23 augusti 1946: Nordrhein-Westfalen grundades.
2 oktober 1946: Lantdagen hade sitt konstituerande sammanträde.
21 januari 1947: Lippe blev en del av Nordrhein-Westfalen.
20 april 1947: De första valen till lantdagen.
8 maj 1949: Nordrhein-Westfalen blev förbundsland.
18 juni 1950: Förbundslandets författning antogs genom folkomröstning.

Flagga och vapen

Förbundslandets vapen antogs den 5 februari 1948 och är en kombination av vapnen från de områden som bildade det nya förbundslandet: vågen på grön bakgrund står för Rhenprovinsen, den vita sachsenspringaren på röd bakgrund står för Provinsen Westfalen och den röda rosen för Fristaten Lippe. Flaggan bygger på den färgkombination som förekommer i vapnet, men är också identisk med flagga för den kortlivade Rhenrepubliken (1923-34).^[4]

Geografi

Totalt har förbundslandet 1 645 km gräns, mest mot Niedersachsen och minst mot Belgien.^[5]

Område/Land	Km gräns
Niedersachsen	583
Nederländerna	387
Rheinland-Pfalz	307
Hessen	269
Belgien	99

Administrativ indelning

Nordrhein-Westfalen är indelat i fem regeringsdistrikt (Regierungsbezirke). Dessa är i sin tur indelade i totalt 31 distrikt (Landkreise) och 23 distriktsfria städer.

Regeringsdistrikt

Regeringsdistrikt	Invånare 31 dec. 2007	Antal distrikt^[6]	Antal distriktsfria städer^[6]	Antal kommuner^[6]
Arnsberg	3 723 712^[7]	7	5	83
Detmold	2 059 198^[8]	6	1	70
Düsseldorf	5 208 288^[9]	5	10	66
Köln	4 391 062^[10]	8	4	99
Münster	2 614 361^[2]	5	3	78
Totalt:	17 996 621	31	23	396

Distrikt och distriktsfria städer

(med bokstäver på registreringsskylten för vägfordon)

Landkreis

Distriktsfria städer

Aachen (AC)
Bielefeld (BI)
Bochum (BO)
Bonn (BN)
Bottrop (BOT)
Dortmund (DO)
Duisburg (DU)
Düsseldorf (D)
Essen (E)
Gelsenkirchen (GE)
Hagen (HA)
Hamm (HAM)
Herne (HER)
Köln (K)
Krefeld (KR)
Leverkusen (LEV)
Mönchengladbach (MG)
Mülheim an der Ruhr (MH)
Münster (MS)
Oberhausen (OB)
Remscheid (RS)
Solingen (SG)
Wuppertal (W)

Storstäder i Nordrhein-Westfalen

Följande städer är storstäder (över 100 000 invånare):

Storstäder i Nordrhein-Westfalen
Stad	Distrikt	Invånarantal 2000-12-31	Invånarantal 2006-12-31	Invånarantal 2007-12-31^[2]^[7]^[8]^[9]^[10]
Köln	Köln (stad)	962 884	989 766	995 397
Dortmund	Dortmund (stad)	588 994	587 624	586 909
Essen	Essen (stad)	595 243	583 198	582 140
Düsseldorf	Düsseldorf (stad)	569 364	577 505	581 122
Duisburg	Duisburg (stad)	514 915	499 111	496 665
Bochum	Bochum (stad)	391 147	383 743	381 542
Wuppertal	Wuppertal (stad)	366 434	358 330	356 420
Bielefeld	Bielefeld (stad)	321 758	325 846	324 912
Bonn	Bonn (stad)	307 814	314 299	316 416
Münster	Münster (stad)	265 609	272 106	272 951
Gelsenkirchen	Gelsenkirchen (stad)	278 695	266 772	264 765
Mönchengladbach	Mönchengladbach (stad)	263 014	260 951	260 018
Aachen	Aachen (stad)	244 386	258 770	259 030
Krefeld	Krefeld (stad)	239 916	237 104	236 516
Oberhausen	Oberhausen (stad)	222 151	218 181	217 108
Hagen	Hagen (stad)	203 151	195 671	193 748
Hamm	Hamm (stad)	182 427	183 672	183 065
Herne	Herne (stad)	174 529	169 991	168 454
Mülheim an der Ruhr	Mülheim (stad)	172 862	169 414	168 925
Solingen	Solingen (stad)	164 973	162 948	162 575
Leverkusen	Leverkusen (stad)	161 047	161 336	161 345
Neuss	Rhein-Kreis Neuss	150 013	151 626	151 449
Paderborn	Paderborn	139 084	144 258	144 181
Recklinghausen	Recklinghausen	124 785	121 521	120 536
Bottrop	Bottrop (stad)	120 611	118 975	118 597
Remscheid	Remscheid (stad)	119 287	114 925	113 935
Moers	Wesel	107 062	107 180	107 111
Siegen	Siegen-Wittgenstein	108 476	105 697	105 049
Bergisch Gladbach	Rheinisch-Bergischer Kreis	105 693	105 587	105 840
Witten	Ennepe-Ruhr-Kreis	103 196	100 248	99 598

Se även: Lista över städer i Nordrhein-Westfalen.

Infrastruktur

Vägar

Vägnätet i Ruhrområdet är ett av de tätaste i Europa.

Det finns gott om motorvägar i Nordrhein-Westfalen. Några av dem är i:

Nord-sydlig riktning	Väst-östlig riktning
A1	A2
A3	A4
A31	A30
A33	A40
A43	A42
A45	A44
A57	A46
A59	A52
A61

Den historiska vägen Ruhrschnellweg, idag A40 (bitvis också en del av Bundesstraße 1), är en av de mest trafikerade vägarna i hela Tyskland.

Den totala väglängden i Nordrhein-Westfalen uppgår till 29 510 kilometer. Av det är 2 186 km motorväg, 4 886 km förbundsväg (Bundesstraßen), 12 694 km landsväg, 9 745 km kommunala vägar så kallade Kreisstraßen.^[11]

Tåg

Passagerartrafik

De viktigaste knutpunkterna i tågtrafiken (stationskategori 1) på långdistansnätet är Köln Hbf, Dortmund Hbf, Düsseldorf Hbf och Essen Hbf. Järnvägsstationer som är stationskategori 2 är: Bielefeld Hbf, Bochum Hbf, Bonn Hbf, Duisburg Hbf, Düsseldorf Flughafen, Hagen Hbf, Hamm, Köln-Deutz, Köln Flughafen Münster Hbf, Oberhausen Hbf, Siegburg/Bonn, Solingen Hbf och Wuppertal Hbf. Dortmund Hauptbahnhof är den största stationen för trafiken till de östligare delarna av landet.

Grundidén för passagerartrafiken i Nordrhein-Westfalen är att ha en integrerad tidtabell för de olika trafiktyperna. Det finns tre olika typer av regionaltåg:

RegionalExpress (RE) med 26 st linjer
RegionalBahn (RB) med 57 linjer
S-Bahn Rhein-Rhur med 13 linjer

Godstrafik

Räknar man med godstrafiken är stationen Hagen-Vorhalle den största rangerbangården i Tyskland. I Köln finns den största omlastningsstationen för containertrafik (tåg-lastbil) i Tyskland.

Flygtrafik

Den viktigaste flygplatsen för interkontinental trafik är Düsseldorfs flygplats. Den är den tredje största i Tyskland mätt i passagerarantal efter Frankfurt am Mains flygplats och Münchens flygplats.

Kölns flygplats har många destinationer inom Europa, den är också en av de viktigaste flygplatserna för fraktflyget inom Tyskland. Ytterligare flygplatser med vissa interkontinentala flygningar är Dortmunds flygplats, Weezes flygplats, Münster/Osnabrücks flygplats, Flughafen Paderborn/Lippstadt. Vid sidan av dessa flygplatser, finns det ett antal mindre flygplatser som Flughafen Düsseldorf-Mönchengladbach, Flughafen Essen/Mülheim och Siegerlandflughafen.

Politik

Ministerpresident och regering

Nordrhein-Westfalens ministerpresident fungerar som förbundslandets regeringschef och högsta representant, och utses av Nordrhein-Westfalens lantdag.

Lantdagen

Den lagstiftande församlingen i förbundslandet utgörs av Nordrhein-Westfalens lantdag, som sedan valet 2017 har en majoritet bestående av konservativa CDU och liberala FDP. Största oppositionsparti är socialdemokratiska SPD. Även Die Grünen och nationalkonservativa AfD är representerade.

Sport

Fotboll

Fotbollen har en stark tradition i Nordrhein-Westfalen. I NRW finns det fler lag som spelar i tyska Bundesligan.

Några av lagen i Nordrhein-Westfalen är:

Källor och referenser

^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719103638/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html#. Läst 20 augusti 2008.
^ [a b c] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html^{[död länk]}
^ "Nordrhein-Westfalen", Nationalencyklopedin, band 14 (Höganäs: Bra böcker, 1995).
^ William Crampton, The World of Flags (London: Studio Editions, 1992), s. 45
^ ”Geografiska fakta”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719103638/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html. Läst 20 augusti 2008.
^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719103633/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html#. Läst 20 augusti 2008.
^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080713052451/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.
^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080713052444/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.
^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2008. https://web.archive.org/web/20080917230328/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.
^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080630040821/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.
^ Fakta om vägnätet^{[död länk]}

Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569

Externa länkar

[1] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719103638/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html#. Läst 20 augusti 2008.

[lds.nrw.de-2] [a b c] http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp5_dez07.html^{[död länk]}

[NE-3] "Nordrhein-Westfalen", Nationalencyklopedin, band 14 (Höganäs: Bra böcker, 1995).

[4] William Crampton, The World of Flags (London: Studio Editions, 1992), s. 45

[5] ”Geografiska fakta”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719103638/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r322geo1.html. Läst 20 augusti 2008.

[ReferenceA-6] [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080719103633/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/daten/a/r311geo2.html#. Läst 20 augusti 2008.

[ReferenceB-7] [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080713052451/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp9_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.

[ReferenceC-8] [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080713052444/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp7_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.

[RefA-9] [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 september 2008. https://web.archive.org/web/20080917230328/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp1_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.

[RefB-10] [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080630040821/http://www.lds.nrw.de/statistik/datenangebot/regionen/amtlichebevoelkerungszahlen/rp3_dez07.html#. Läst 20 augusti 2008.

[11] Fakta om vägnätet^{[död länk]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]