Natriumperoxid

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natriumperoxid
Kristallstruktur
Systematiskt namn Natriumperoxid
Kemisk formel Na2O2
Molmassa 77,9783 g/mol
Utseende Vita eller gulaktiga rombiska kristaller
CAS-nummer 1313-60-6
SMILES [Na+].[Na+].[O2-2]
Egenskaper
Densitet 2,80 g/cm³
Löslighet (vatten) Hydrolys
Smältpunkt 675 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
3
1
OX
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Natriumperoxid är en kemisk förening av natrium och syre med formeln Na2O2.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Natriumperoxid hydrolyseras våldsamt vid kontakt med vatten och bildar natriumhydroxid (NaOH) och väteperoxid (H2O2).

Det är en peroxid och är därför ett starkt oxidationsmedel och kan spontanantända många organiska vätskor som till exempel alkoholer och glykoler.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Natriumperoxid kan framställas genom direkt reaktion mellan natrium och syre vid 130 – 200 °C. Det kan också framställas katalytiskt genom att ozon (O3) får oxidera natriumjodid (NaI) med platina eller palladium som katalysator. Jod fälls ut som rena kristaller.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Natriumperoxid används för att bleka pappersmassa och för att lösa ut mineraler från malm.

Natriumperoxid används också för att rena luft i slutna system, till exempel i rymdfarkoster och ombord på ubåtar. Det reagerar med koldioxid och bildar natriumkarbonat varvid syrgas frigörs.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]