Palladium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Palladium (olika betydelser).
Palladium
Nummer
46
Tecken
Pd
Grupp
10
Period
5
Block
d
Ni

Pd

Pt
RodiumPalladiumSilver
   


Generella egenskaper
Ämnesklass      Övergångsmetall
Relativ atommassa 106,42(1) u
Utseende Silvrigt vit metallisk
Fysikaliska egenskaper
Densitet 12023 kg/m3 (273 K)
Smältpunkt 1828,05 K (1554,90 °C)
Kokpunkt 3236 K (2963 °C)
Molvolym 8,56 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 17,6 kJ/mol
Ångbildningsvärme 357 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 140 (169) pm
Kovalent radie 131 pm
van der Waalsradie 136 pm
1:a jonisationspotential 804,4 kJ/mol
2:a jonisationspotential 1870 kJ/mol
3:e jonisationspotential 3177 kJ/mol
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Kr] 4d10
e per skal 2, 8, 18, 18, 0
Elektronkonfiguration
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd +1, -1 (svag bas)
Elektronegativitet 2,20 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur kubisk tätpackning (ccp)
Ljudhastighet 3070
Elektrisk konduktivitet 9,5 × 106 A/(V × m)
Mohs hårdhet 4,75
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Palladiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
102Pd 1,02 % 102Pd, stabil isotop med 56 neutroner
104Pd 11,14 % 104Pd, stabil isotop med 58 neutroner
105Pd 22,33 % 105Pd, stabil isotop med 59 neutroner
106Pd 27,33 % 106Pd, stabil isotop med 60 neutroner
107Pd syntetisk 6,5 × 106 år β- 0,033 107Ag
108Pd 26,46 % 108Pd, stabil isotop med 62 neutroner
110Pd 11,72 % 110Pd, stabil isotop med 64 neutroner
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Palladium är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen lätta platinametaller. Det upptäcktes 1803 av Wollaston och uppkallades efter den 1802 upptäckta asteroiden Pallas.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Palladium är mycket korrosionsbeständigt och räknas kemiskt som en ädelmetall. Den är en silvervit och utomordentligt smidbar metall. Den angrips inte av luft eller svavelväte men löses av salpetersyra och svavelsyra. [1]

Vid rumstemperatur kan metallen i kompakt form lösa 900 gånger sin egen volym vätgas och i kolloidal form 3 000 gånger. Det upplösta vätet är synnerligen reaktivt (atomärt), och finfördelad palladium utgör därigenom en effektiv katalysator för hydrering. [1]

Organiska föreningar[redigera | redigera wikitext]

Palladiumorganiska föreningar är komplex, bildade ur oorganiska palladiumföreningar och omättade organiska ämnen. De är i allmänhet instabila och vid deras sönderfall bildas ofta andra ämnen är utgångsmaterialen. Oorganiska palladiumföreningar katalyserar på så sätt vissa reaktioner inom organisk kemi.[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

I naturen förekommer palladium i gedigen form med andra platinametaller i flodsandavlagringar i bland annat Brasilien och Ryssland.[1]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Enligt en svensk lag från 1999 [2] stadgas att man kan få tillstånd att sälja arbeten av palladium som ädelmetallarbeten. I legering med guld, platina eller silver används palladium till smycken, tandfyllningar samt inom elektronik och för katalysatorer.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Bra Böckers Lexikon, 1978.
  2. ^ Lag (1999:779) om handel med ädelmetallarbeten