Nederländernas provinser

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Befolkningstäthet av Nederländernas provinser.

Nederländernas provinser är idag den högsta nivån på Nederländernas administrativa indelning. De är idag tolv till antalet.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

De flesta provinsgränser ligger nära gamla gränser hos delstaterna i republiken Förenade Nederländerna (1586-1795). Det politiska styret leds av en "Kommissaris van de Koningin", som är den nederländska motsvarigheten till en landshövding.

I framtiden kommer av traditionella skäl de politiska gränserna att kunna ändras utan att landskapens gränser förändras.[källa behövs]

Indelningen i provinser[redigera | redigera wikitext]

Nederländerna är indelat i tolv[1] stycken provinser/landskap (nederländska: provincies). De tolv provinserna är:

Provins Huvudstad
Flag Drenthe.svg Drenthe Assen
Flevolandflag.svg Flevoland Lelystad
Frisian flag.svg Friesland (frisiska: Fryslân) Leeuwarden (frisika: Ljouwert)
Gelderland-Flag.svg Gelderland Arnhem
Flag of Groningen.svg Groningen Groningen
NL-LimburgVlag.svg Limburg Maastricht
North Brabant-Flag.svg Nordbrabant (nederländska: Noord-Brabant) 's-Hertogenbosch (även inofficiellt känt som Den Bosch)
Flag North-Holland, Netherlands.svg Nordholland (nederländska: Noord-Holland) Haarlem
Flag of Overijssel.svg Overijssel Zwolle
Flag Zuid-Holland.svg Sydholland (nederländska: Zuid-Holland) Haag (nederländska: Den Haag, officiellt: 's-Gravenhage)
Utrecht (province)-Flag.svg Utrecht Utrecht
Flag of Zeeland.svg Zeeland Middelburg

Provinsernas historik[redigera | redigera wikitext]

Noord- och Zuid-Holland och Zeeland[redigera | redigera wikitext]

Politiskt har Holland varit en enhet sedan medeltiden, som grevskapet Holland. Den grevliga ätten utslocknade 1299 då Johan I av Holland avled. Efter detta hamnade Holland i personalunion med Burgund. Även Zeeland ingick sedan 1323. Senare ärvde Habsburg titeln och kejsar Karl V blev landsherre. I självständighetskriget var Holland det ekonomiskt viktigaste av de sju förenade Nederländerna. Här fanns många stora städer. Den administrativa delningen mellan Nordholland och Sydholland är från 1840.

Utrecht, Drenthe och Overijssel[redigera | redigera wikitext]

I medeltiden hade ärkebiskopen av Utrecht som furstbiskop även världslig makt i sitt stift. Detta område hängde geografiskt inte ihop men var delad i Sticht (nu ungefär provinsen Utrecht) och Oversticht (nu ungefär Overijssel och Drenthe). 1528 kunde Karl V överta biskopens världsliga makt. Under republikens tid var Utrecht och Overijssel de jure suveräna stater. Drenthe var en fattig landsdel och styrdes av generalstaterna i Haag.

Friesland och Groningen[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden hade Friesland och Groningen ingen feodal landsherre. Det fanns teorier om frisisk frihet som hävdades gå tillbaka på Karl den store, men även dessa områden kom i Karl V:s händer. 1594 var Groningen sist att ansluta sig till de andra provinserna i kriget mot Spanien. Friesland och Groningen hade länge en ståthållare ur en annan gren av huset Oranien än de andra provinserna. Efter en lång vakans i resten av republiken, blev denna frisiska gren arvståthållare i hela republiken.

Gelderland[redigera | redigera wikitext]

Gelderland var i medeltiden del av ett större hertigdome. Hertig Karl av Gelre stred mot kejsaren, men 1543 blev Karl V slutligen landsherre över hela det området som nu är Nederländerna. Sedan anslöt området sig till revolten mot Habsburg och blev Gelderland en av de sju förenade Nederländerna.

Noord-Brabant och Limburg[redigera | redigera wikitext]

Noord-Brabant och delar av Limburg styrdes under republiken av generalstaterna som erövrade områden. Det handlar om delar av de medeltida hertigdömen Brabant och Limburg.

Flevoland[redigera | redigera wikitext]

Flevoland är en mycket ung provins och bildades 1986 på de områden som under 1900-talet hade torrlagts i tidigare IJsselmeer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Administrativ indelning". NE.se. Läst 24 mars 2014.