Nederländernas provinser

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Befolkningstätheten i Nederländernas provinser (2006).

Nederländernas provinser är idag den högsta nivån på Nederländernas administrativa indelning. De är idag tolv till antalet.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

De flesta provinsgränser ligger nära gamla gränser hos delstaterna i republiken Förenade Nederländerna (1586–1795). Det politiska styret leds av en "Kommissaris van de Koningin", som är den nederländska motsvarigheten till en landshövding.

I framtiden kommer av traditionella skäl de politiska gränserna att kunna ändras utan att landskapens gränser förändras.[källa behövs]

Indelningen i provinser[redigera | redigera wikitext]

Nederländerna är indelat i tolv[1] stycken provinser/landskap (nederländska: provincies). De tolv provinserna är:

Provins Huvudstad Kommuner
(2019: 355)
Drenthe Drenthe Assen Assen 12
Flevoland Flevoland Lelystad Lelystad 6
Friesland Friesland (frisiska: Fryslân) Leeuwarden Leeuwarden (frisika: Ljouwert) 18
Gelderland Gelderland Arnhem Arnhem 51
Groningen (provins) Groningen Groningen Groningen 12
Limburg, Nederländerna Limburg Maastricht Maastricht 31
Noord-Brabant Noord-Brabant 's-Hertogenbosch 's-Hertogenbosch (även inofficiellt känt som Den Bosch) 62
Noord-Holland Noord-Holland Haarlem Haarlem 47
Overijssel Overijssel Zwolle Zwolle 25
Utrecht (provins) Utrecht Utrecht Utrecht 26
Zeeland Zeeland Middelburg Middelburg 13
Zuid-Holland Zuid-Holland Haag Haag (nederländska: Den Haag, officiellt: 's-Gravenhage) 52

Provinsernas historik[redigera | redigera wikitext]

Noord- och Zuid-Holland och Zeeland[redigera | redigera wikitext]

Politiskt har Holland varit en enhet sedan medeltiden, som grevskapet Holland. Den grevliga ätten utslocknade 1299 då Johan I av Holland avled. Efter detta hamnade Holland i personalunion med Burgund. Även Zeeland ingick sedan 1323. Senare ärvde Habsburg titeln och kejsar Karl V blev landsherre. I självständighetskriget var Holland det ekonomiskt viktigaste av de sju förenade Nederländerna. Här fanns många stora städer. Den administrativa delningen mellan Nordholland och Sydholland är från 1840.

Utrecht, Drenthe och Overijssel[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden hade ärkebiskopen av Utrecht som furstbiskop även världslig makt i sitt stift. Detta område hängde geografiskt inte ihop utan var delat i Sticht (nu ungefär provinsen Utrecht) och Oversticht (nu ungefär Overijssel och Drenthe). 1528 kunde Karl V överta biskopens världsliga makt. Under republikens tid var Utrecht och Overijssel de jure suveräna stater. Drenthe var en fattig landsdel och styrdes av generalstaterna i Haag.

Friesland och Groningen[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden hade Friesland och Groningen ingen feodal landsherre. Det fanns teorier om frisisk frihet som hävdades gå tillbaka på Karl den store, men även dessa områden kom i Karl V:s händer. 1594 var Groningen sist att ansluta sig till de andra provinserna i kriget mot Spanien. Friesland och Groningen hade länge en ståthållare ur en annan gren av huset Oranien än de andra provinserna. Efter en lång vakans i resten av republiken, blev denna frisiska gren arvståthållare i hela republiken.

Gelderland[redigera | redigera wikitext]

Gelderland var på medeltiden del av ett större hertigdöme. Hertig Karl av Gelre stred mot kejsaren, men 1543 blev Karl V slutligen landsherre över hela det området som nu är Nederländerna. Sedan anslöt området sig till revolten mot Habsburg och Gelderland blev en av de sju förenade Nederländerna.

Noord-Brabant och Limburg[redigera | redigera wikitext]

Noord-Brabant och delar av Limburg styrdes under republiken av generalstaterna som erövrade områden. Det handlar om delar av de medeltida hertigdömena Brabant och Limburg.

Flevoland[redigera | redigera wikitext]

Flevoland är en mycket ung provins och bildades 1986 på de områden som under 1900-talet hade torrlagts i tidigare IJsselmeer. I provinsen ingår också de före detta öarna Urk och Schokland.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Administrativ indelning". NE.se. Läst 24 mars 2014.