Utrecht

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Utrecht
Kommun
Utsikt från domkyrkotornet
Utsikt från domkyrkotornet
Flag of Utrecht.svg
Flagga
UtrechtCity COA.gif
Vapen
Officiellt namn: Gemeente Utrecht
Etymologi: Ultra Traiectum
Land Nederländerna Nederländerna
Provins Utrecht
Koordinater 52°05′N 05°06′Ö / 52.083°N 5.100°Ö / 52.083; 5.100
Area 99,32 km²
Folkmängd 330 772 (1 maj 2014)[1]
Borgmästare Jan van Zanen (VVD)
Postnummer 3450-3455, 3546 (distrikt Vleuten-De Meern), 3500–3585
Riktnummer 030
GeoNames 2745911
Utrechts läge i Nederländerna
Utrechts läge i Nederländerna
Webbplats: http://www.utrecht.nl/

Utrecht (uttal: [ˈytrɛxt] lyssna ) är huvudstad och den största staden i provinsen Utrecht i Nederländerna. Staden ligger i nordöstra delen av Randstad och är med sina 330 772 invånare den fjärde största staden i landet. Staden är tack vare sitt geografiska läge mitt i landet en viktig knutpunkt för såväl väg- som järnvägstrafik. I Utrecht ligger Nederländernas största universitet, Universiteit Utrecht, en musikhögskola (Conservatorium) och en teknisk högskola (Hogeschool). Staden är ärkebiskopssäte för dels den romersk-katolska kyrkan och dels för den gammalkatolska kyrkan. Påven Hadrianus VI föddes i Utrecht.

Historia[redigera | redigera wikitext]

[2]

Utrecht grundades omkring år 47 e.Kr. av romare som en militärförläggning, Rheno Traiectum (senare Ultra Traiectum, vilket betyder "bortom Maastricht", som senare har blivit Utrecht).

Under romartiden, angav namnet på Utrechts fästning helt enkelt dess läge vid en eventuell Rhenkorsning. Traiectum blev holländska Trecht; med ett U från Old Dutch"UUT" (nedströms) tillsatt för att skilja U-trecht från Maas-Tricht. I officiella dokument från 1000-talet var det latiniserat som Ultra Traiectum. Omkring år 200, blev träväggar i befästningen ersatta med kraftigare stenmurar, resterna av dem finns fortfarande under byggnader runt Dom Square.

Från mitten av den 200-talet invaderade germanska stammar regelbundet romerska områden. Omkring 275 kunde romarna inte längre försvara den norra gränsen och Utrecht övergavs. Lite är känt om nästa period 270-650. Utrecht omtalas först flera århundraden efter romarna lämnat provinsen. Under påverkan av det växande frankerriket under Dagobert I:s regeringstid på 600-talet byggdes en kyrka inom väggarna av den romerska fästningen. I de pågående gränskonflikterna med friserna förstördes dock denna första kyrka.

År 696 blev Utrecht ett biskopssäte, och spelade under medeltiden en betydande politisk roll. År 1527 blev porvinsen, som dittills varit ett självständigt biskopsdöme, en del av det habsburgska väldet, och år 1579 slöts unionen i Utrecht mellan de sju nordligaste nederländska provinserna, ett förbund som blev utgångspunkten för upproret mot det spanska väldet och därmed tillkomsten av Nederländerna som en självständig stat.[3]

Som katolskt ärkebiskopssäte 1559-80 och efter 1851 har Utrecht haft stor betydelse som kyrkligt och kulturellt centrum, och det finns fortfarande en biskop av Utrecht. Dess universitet grundades 1636. Stadens centrala delar, som genomkorsas av kanaler, har många gamla byggnader, som vittnar om stadens forna betydelse, bl. a. medeltidskyrkor. Intressantas är den tidigare domkyrkan, ett av den nederländska gotikens vackraste byggnadsverk, delvis förstörd 1674, då långhuset störtade in, varför endast koret och det 111 m höga tornet kvarstår, skilda åt av en öppen plats. Flera profanbyggnader från senmedeltid och renässans är också bevarade.[3]

I staden slöts freden i Utrecht 1713, vilken avslutade spanska tronföljdskriget. Freden innebar bl. a. att Filip V erkändes som kung av Spanien men avstod sin rätt till Frankrikes tron. Österrike fick de spanska Nederländerna samt Milano, Neapel och Sardinien. Sicilien tillföll hertigen av Savoyen och England erhöll Gibraltar och Minorca av Spanien samt Newfoundland, Acadia (Nova Scotia) och områdena vid Hudson Bay av Frankrike.[3]

Modern historia[redigera | redigera wikitext]

I början av 1800-talet, hade Utrechts roll som en befäst stad blivit föråldrade. Befästningarna Nieuwe Hollandse Waterlinie flyttades öster om Utrecht. Stadens murar kunde nu rivas för att möjliggöra expansion. Vallgravarna förblev intakta och bildade ett viktigt inslag i Zocher plantsoen, en landskapspark i engelsk stil som är i stort sett intakt än idag.

Tillväxten av staden ökade när en järnväg, som förbinder Utrecht med Amsterdam öppnads 1843. Efter det blev Utrecht gradvis ett huvudnav i det holländska järnvägsnätet. Med industriella revolutionen äntligen igång i Nederländerna och vallarna nedtagna, började Utrecht växa långt bortom den medeltida stadskärnan. År 1853 tillät den nederländska regeringen Rom att återinstallera av biskopen i Utrecht, och staden blev centrum för den holländska katolicismen ännu en gång.

Från 1880-talet och framåt har stadsdelar som Oudwijk, Wittevrouwen, Vogelenbuurt mot öster, och Lombok mot väster utvecklats. Nya bostadsområden för medelklassen, som Tuindorp och Oog i Al, byggdes på 1920-talet och 1930-talet. Under denna period, byggdes flera hus och kontorsbyggnader i jugendstil, följt av Rietveld som byggde Villa Schröder (1924), och Dudok s uppförande av stadens teater (1941).

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Domtorn Oudegracht
Domtorn
Oudegracht

Utrecht är känt för sitt domkyrkotorn. Det drygt 112 meter höga tornet tillhörde tidigare domkyrkan men de två byggnaderna separerades genom en kraftig storm år 1674. Stadsbilden präglas också stadens kanaler. Oudegracht (gamla kanalen) går genom centrum. Stadskärnan har i stor utsträckning fått behålla sin medeltida struktur och karaktär.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Universitetsområdet Uithof

I Utrecht ligger Universiteit Utrecht, Nederländernas största universitet (26 787 studenter år 2004). Universitetet är beläget i stadskärnan och på universitetsområdet Uithof i stadens östra delar. I Shanghai Jiao Tong-universitetets rankning av världens bästa universitet år 2007 hamnade Universiteit Utrecht på 42:a plats. Från hösten 2015 startar ett försök med basinkomst (för socialbidragstagare) i Utrecht, vilket är ett samarbetsprojekt mellan universitet och stadsförvaltning.[4]

I Utrecht står därtill två andra stora högre läroverk att finna: Hogeschool Utrecht (30 000 studenter) samt HKU Utrecht School of the Arts (3 000 studenter).

Sport[redigera | redigera wikitext]

Utrecht 1648

Fotbollsklubben FC Utrecht spelar i Nederländernas högsta division, Eredivisie, från vilken klubben aldrig har degraderats. Klubbens hemmaarena kallas Stadion Galgenwaard.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Utrecht.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Denna artikel är helt eller delvis översatt från artiklarna om Utrecht på nederländska och på engelska Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ CBS StatLine – Population dynamics; birth, death and population per region, Statistics Netherlands [Centraal Bureau voor de Statistiek], Den Haag/Heerlen 3-4-2010 (Changed on March 10 2010)
  2. ^ https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Utrecht&oldid=713557410
  3. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1980.
  4. ^ http://mobil.dn.se/ekonomi/nederlanderna-provar-att-infora-medborgarlon/