Nils Johan Tjärnlund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Bror Nils Johan Alexander Tjärnlund (ursprungligen Bror Nils-Johan Tjärnlund), född 2 oktober 1978 i Selångers församling,[1] Sundsvall, är en svensk författare och vetenskapsjournalist med särskilt intresse för Medelpads sågverksepok och kulturhistoria.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter gymnasiet studerade Tjärnlund historia, ekonomisk historia, latin och antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet med början 1997. Åren 1999-2002 gick han journalistutbildningen vid Mitthögskolan i Sundsvall.

Han har suttit i styrelser för Wilhelm Peterson-Berger-sällskapet, Lars Ahlin-sällskapet, Ludvig Nordström-sällskapet och Karl Östman-sällskapet, och är idag ordförande i Olof Högbergsällskapet.

Författare[redigera | redigera wikitext]

Sundsvall efter stadsbranden 1888.
Sundsvalls elementarläroverk är en av de fastigheter vars historia Tjärnlund berättar i sitt författarskap.

Tjärnlund har publicerat sig på olika sätt. De första 100 sidorna i boken Staden som reste sig ur askan: arkitekturguide till Sundsvalls stenstad (2009) är en berättelse om Sundsvalls historia, från medeltidens Selånger till det sena 1800-talets kulturpersonligheter, arkitekter, grosshandlare och sjöfarare. De sista 70 sidorna är en guide till ett 70-tal av stenstadens hus.[2]

Boken Fanns det grevar på Östermalm?: läsarnas egna frågor om Medelpads historia (2011) utgör en sammanställning av Nils Johans svar på vitt skilda läsarfrågor i frågespalten Medelpadsfrågan i Sundsvalls Tidning sedan 2007.

Tjärnlund hjälpte också Jonas Moström med de delar av deckaren Evig eld (2011) som utspelas vid tiden för Sundsvallsbranden.[3]

Vetenskapsjournalist[redigera | redigera wikitext]

Nils Johan Tjärnlund är medarbetare på Vetenskapsradion i P1 sedan 2001, och på Sundsvalls tidning sedan 1993, där han initierade spalten Medelpadsfrågan år 2007. Han medverkar även regelbundet i nyhetsmagasinet Fokus. Han har varit programledare och redaktör för Vetandets värld, Vetenskapsradions veckomagasin och Vetenskapsradion Forum.

Kulturuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Tjärnlund har lett guidade turer på Merlo slott och författat en skrift i ämnet.

Tjärnlund har som Sundsvallshistoriker medverkat i utformningen av museiverksamhet, turistinformation och en rad utställningar.

Han ledde under somrarna 1998–2011 guidade turer på Merlo slott i Timrå, där han berättade om träpatronen Fredrik Bünsows sommarresidens och levnadshistoria, och om SCA:s centralarkiv som finns i byggnaden. Bünsow var Sveriges näst rikaste man i slutet av 1800-talet och lade med sitt företag Skönviks AB enligt Tjärnlund en grundsten till skogskoncernen SCA.[4]

Tjärnlund initierade tillsammans med Lars Löfgren en utställning om schlagerkompositören Kai Gullmar, uppvuxen i Sundsvall, vilken visades på Sundsvalls museum 2005 och Musikmuseet i Stockholm 2006.

I utställningen "Där tystnaden talar" (2010) ställde han och Karin Westin, arkiv- och biblioteksansvarig vid Sundsvalls museum, ut bilder av gravstenar från Sundsvalls västra begravningsplats. Texter berättade bland annat om familjen Knausts familjegrav, minnesstenen över omkomna soldater från finska kriget 1808-1809, och en anonym grav prydd med ett hexagram.[5]

Sedan år 2011 har Tjärnlund som en av projektledarna varit med om uppbyggnaden av Stenstaden Visitor Center i Sundsvalls stadshus.

Debattör[redigera | redigera wikitext]

Som kulturdebattör har Tjärnlund engagerat sig mot beslutet att riva sekelskifteshusen i Petersvik för att ge plats åt Tunadalshamnens utbyggnad.[6] Han har även försökt initiera ett kyrkogårdsupprop mot att gravvården avlägnas när gravrätten har gått ut, i normalfallet efter bara 25 år, och att gravstenar inte sällan bortschaktas och går förlorade för eftervärlden. Han föreslår att kyrkogårdar ibland ska kunna kulturminnesmärkas, och att lapidarium oftare ska inrättas. [7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Villa Merlo, SCA 2001.
  • Staden som reste sig ur askan: arkitekturguide till Sundsvalls stenstad, Carlssons bokförlag och Sundsvalls museum (2009), ISBN 9173312770, 9789173312776, 287 sidor.
  • Fanns det grevar på Östermalm?: läsarnas egna frågor om Medelpads historia, Recito (2011), ISBN 9175170698, 9789175170695, 217 sidor.
  • De Kungl. Stiftelserna (2012) på uppdrag av Kungliga Hovstaterna.
  • Prometheus brinnande eld. Sundsvalls Orkesterförening åren 1913–2013 med glimtar ur stadens äldre musikliv (tryckt 2013 i samband med 100-årsjubileet av Sundsvalls orkesterförening).
  • Sällskapet W:6 i Sundsvall åren 1864–2014 (tryckt 2014 i samband med 150-årsjubileet av Ordenssällskapet W:6 i Sundsvall).
  • Vi ses på Knaust - vid trappan!, Design Sundsvall (2016)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ Ny bok guidar till en stenstad med liv, Sundsvalls tidning 1 oktober 2009.
  3. ^ Jonas Moström tillbaka på brottsplatsen med sin sjätte deckare, Sundsvalls tidning 26 maj 2011.
  4. ^ Timrås eget sagoslott öppnas för allmänheten, Dagbladet 8 juli 2010.
  5. ^ Kyrkogårdarnas berättelse om fornstora dagar, Sundvalls tidning 21 juni 2010.
  6. ^ Det är ett kulturmord, Sundsvalls tidning 21 juni 2011.
  7. ^ Ett kulturmord pågår, SvD Opinion 2 november 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]