Nordkalk
| Nordkalk Oy Ab | |
 | |
 | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Pargas,  Finland |
| Nyckelpersoner | Hannu Hautala |
| Bransch | Mineralindustri |
| Antal anställda | Omkring 1.000 |
| Historik | |
| Grundat | 1991 |
| Avknoppat från | Partek |
| Ekonomi | |
| Omsättning | 298 miljoner Euro (2016) |
| Struktur | |
| Ägare | Rettig, Finland |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.nordkalk.com[1] |
Nordkalk är ett finländskt kalkindustriföretag, med tillverkning av kalkstenbaserade produkter och har verksamhet i nio länder på över trettio orter. Nordkalks produkter används bland annat inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård och lantbruk.
Historik
Kalksten har brutits i Pargas i Finland från 1600-talet, möjligen redan på 1300-talet. År 1898 grundades Pargas Kalkbergs Aktiebolag, som senare blev Partek, vilken länge var den ledande cementtillverkaren i Finland. I början av 1980-talet införlivades den största kalkstensfyndigheten i Norden, Storugns på Gotland, genom grundandet av ett joint ventureföretag med Euroc Mineral. Bolagiseringen av kalkverksamheten genomfördes i augusti 1991, då Nordkalk Oy Ab grundades. Genom företagsförvärv uppnådde Parteks dotterbolag Nordkalk en ledande position i både Finland och Sverige. År 2002 köpte NK-Holding hela aktiestocken i Nordkalk Oyj Abp och 2004 införlivades Nordkalk Oyj Abp in i NK-Holding Oy Ab. Samtidigt ändrades NK-Holdings namn till Nordkalk Oyj Abp. I augusti 2010 köpte Rettig Group hela aktiestocken i Nordkalk, vilket därmed blev ett helägt dotterföretag inom Rettig-koncernen.
Kontroversen på Gotland
Under sommaren 2012 har företaget fått stor medial uppmärksamhet när man har sökt tillstånd för att öppna upp en ny kalktäkt i Bunge Ducker på norra Gotland. Den nya kalktäkten ligger mitt i ett område föreslaget att bli nationalpark (Ojnareskogen och Bästeträsk) och det finns frågetecken om hur hydrologin på norra Gotland kommer att påverkas. Det har mött stor kritik från miljö- och naturskyddsorganisationer, stor del av lokalbefolkningen, samt Naturvårdsverket, bland annat genom demonstrationer, aktioner och namninsamlingar. På grund av att det är ett så utsökt komplicerat fall så har det blivit flera turer i mark- och miljödomstolarna. Därför har nu Högsta domstolen tagit sig an fallet och en ny dom kommer att komma under 2013.[uppdatering behövs]
Olycka i Luleå
Klockan 23.30 den 1 november 2011 skedde en allvarlig olycka på Nordkalks anläggning på SSAB-området i Luleå. Två personer, som var inhyrda av entreprenörer, skadades svårt under arbetet, varav en avled senare.[1] En arbetsledare dömdes för arbetsmiljöbrott och Nordkalk fick en företagsbot på tre miljoner kronor. [2]
Produkter
Nordkalks produktgrupper är:
- Kalkstensprodukter (kalcit eller kalciumkarbonat och dolomit)
- Bränd kalk (kalciumoxid) och släckt kalk (kalciumhydroxid)
- Råmaterial för papperspigment (anrikad kalcit och bränd kalk)
- Wollastonit
- Specialprodukter
Produktionsställen i Finland
- Pargas (huvudkontor, Pargas kalkgruva, malning, kalkugn, hamn)
- Lojo (kalktäkt, underjordsgruva, kalkugn, anläggning för malning och släckning)
- Villmanstrand (kalktäkt, malning)
- Kolari (urdrifttagen kalktäkt)
- Siikais (kalktäkt, malning)
- Sibbo (underjordsgruva, malning, hamn]
Produktionsställen i Sverige
- Storugns (Klinthagentäkten, kalkugn, hamn)
- Köping (kalktäkt, kalkugn, anläggning för malning och släckning)
- Ignaberga (kalktäkt, malning)
- Orsa (kalktäkt. malning)
- Uddagården, norr om Falköping (kalktäkt, malning)
Produktionsställen i Estland
- Kurevere (dolomittäkt)
- Rakke/Karinu (kalktäkt, kalkugn, malning)
- Vasalemma (kalktäkt, malning)
Produktionsställen i Polen
Källor
Noter
- ^ Josefin Sköld. ”Han lurade döden”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14435667.ab. Läst 9 december 2016.
- ^ Magnus Hellberg. ”Dom efter dödsolyckan vid Nordkalk i dag”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/dom-efter-dodsolyckan-vid-nordkalk-i-dag. Läst 1 mars 2017.