Nysning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En nysning kan sprida sjukdom.
Little Sammy Sneeze av Winsor McCay

Nysning är ett reflexmönster som innebär en snabb utblåsning av luft ur mun och näsa. Nysningen framkallas vanligen genom retning av näsans nervceller, antingen på mekanisk eller kemisk väg. Nysningen är, tillsammans med hostningen, kroppens sätt att blåsa luftvägarna rena. Medan luften vid en hostning måste passera de slutna stämbanden och ut genom munnen, går luften vid en nysning genom öppen röstspringa. Luften går huvudsakligen ut genom munnen. Som kuriosa kan nämnas att det är omöjligt att nysa med ögonen öppna. Nysningar kan också förekomma när någon utsätts för kraftigt ljussken, till exempel när en person som varit inomhus går ut i starkt solsken. Här beror nysningen på att nervsignalerna från ögonen passerar intill näsans signaler vid en kopplingspunkt i hjärnan och "spiller över" en del till näsans nervbanor. Detta fenomen kallas fotisk ljusreflex.

Hastigheten för de partiklar som nyses ut varierar beroende på partikelns storlek, där mindre partiklar färdas snabbare.[1] Hastigheten har uppmätts till 4–5 m/s i en mindre studie med sex försökspersoner, vilket är en avsevärt lägre hastighet än tidigare angivna värden.[1] En uppskattning från 1955 angav en hastighet på 100 m/s och mätningar från 1942 angav hastigheter på upp till 46 m/s.[1]

Nysning i folktro[redigera | redigera wikitext]

En nysning ansågs förr vara framkallad av högre makter, onda eller goda. För att försäkra sig om att nysningen skulle var till det bästa, uttryckte man en positiv önskan genom lämpligt uttryck. På vanlig svenska kunde man säga Gud signe!.

Det latinska uttrycket prosit! betyder "må det gagna!", från pro sum, "vara nyttig"[2], eller pro sit[3] eller konjunktiv av prodesse, "gagna" eller "vara till nytta"[4].

På andra språk används ofta liknande uttryck för denna förhoppning:

  • afrikaans - gesondheid (Hälsa!)
  • arabiska - يرحمك الله [Yarhhamuka/-ki Allah] ([må] gud välsigne dig)
  • burmesiska - phe ya (Gud välsigne dig)
  • catalanska - Salut! - (Hälsa!)
  • engelska - God bless you!, Bless you! ([Gud] välsigne Dig!)
  • farsi (persiska) - " Afiat bashe"
  • finska - Terveydeksi!- (Hälsa!)
  • franska - à tes souhaits! (må dina önskningar förverkligas!)
  • grekiska - Γιτσες - "Jitses" - (Välsigne dig)
  • isländska - Guð hjálpi þér- (Må gud hjälpa dig)
  • polska - Na zdrowie! (För hälsan!)
  • portugisiska - Santinho (Litet helgon)
  • portugisiska (sydamerika) - Saúde (Hälsa)
  • ryska- будь здоров![bud' zdorov] (Var frisk)
  • rätoromanska - Viva! - (Lev!)
  • spanska - Jesús! - (Jesus)
  • spanska (i Latinamerika) - Salud! (Hälsa!)[5]
  • turkiska - çok yaşa! (Lev länge!)
  • tyska - Gesundheit! (Hälsa!)
  • ungerska - Egészségedre (För hälsan, som man även säger när man skålar)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tang, Julian W.; Nicolle, Andre D.; Klettner, Christian A.; Pantelic, Jovan; Wang, Liangde; Suhaimi, Amin Bin (1 april 2013). ”Airflow Dynamics of Human Jets: Sneezing and Breathing - Potential Sources of Infectious Aerosols”. PLoS ONE 8 (4). doi:10.1371/journal.pone.0059970. ISSN 1932-6203. PMID 23560060. PMC: PMC3613375. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3613375/. Läst 20 september 2018. 
  2. ^ Nationalencyklopedin, CD-upplagan 2000 prosit. ISBN 91-7133-747-4
  3. ^ Birgitta Ernby: Norstedts Etymologiska Ordbok, Stockholm 2008, ISBN 978-91-7227-429-7
  4. ^ Catharina Grünbaum i Dagens Nyheter 2007-02-20
  5. ^ I Latinamerika används ibland Dinero! (Pengar!) efter nysning nr två och Amor! (Kärlek!) efter nysning nr tre.