Afrikaans

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Afrikaans
Uttal /ɐfriˈkɑːns/
Talas i Sydafrika, Namibia
Region Södra Afrika
Antal talare cirka 6,49 miljoner (modersmål)
Status stabilt
Klassificering indoeuropeiskt

 germanskt
  västgermanskt
   lågfrankiskt
    nederländska

     afrikaans
Skriftsystem Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i  Sydafrika
 Namibia (erkänt som ett minoritetsspråk)
Länder och territorier med ett betydande antal talare:
 Storbritannien
 Australien
 Nya Zeeland
 Kanada
 USA
Irland Irland
Språkmyndighet Die Taalkommissie van die Suid-Afrikaanse Akademie vir Wetenskap en Kuns (Sydafrika) (”Språkkommissionen vid Den sydafrikanska akademin för vetenskap och konst”)
Språkkoder
ISO 639-1 af
ISO 639-2 afr
ISO 639-3 afr
Afrikaanstalande efter provins
Afrikaanstalande efter provins

Afrikaans är ett västgermanskt språk som talas främst av de vita afrikanderna och de färgade i Sydafrika och Namibia. De härstammar från invandrare som kom från främst Nederländerna på 1600-talet. Språket afrikaans bygger därför i grunden på nederländska och utmärks bland annat av delvis förenklad grammatik och ett flertal språklån från malajiska, bantuspråk, khoisan, portugisiska med flera. Tidigare kallades afrikaans på engelska ofta Cape Dutch eftersom boerna ursprungligen endast bodde i Kapprovinsen, eller mer skämtsamt baby Dutch[1].

Afrikaans skrevs under en period på 1800-talet bland malajerna som levde främst i Kapstaden med arabisk skrift, som ett religiöst språk. Bland kända, svarta sydafrikaner som talar afrikaans flytande var Nelson Mandela.

Flera framstående och internationellt kända författare skriver på afrikaans, som André Brink, Breyten Breytenbach, Etienne Leroux, Marlene van Niekerk och Etienne van Heerden. Den första roman som översatts direkt från afrikaans till svenska är Magersfontein, O Magersfontein av Etienne Leroux (2007).

Språkgeografi[redigera | redigera wikitext]

Enligt 2007 års Community Survey uppskattas nu att det finns ca. 6,44 miljoner afrikaansspråkiga modersmålstalare (vita: 2,76 miljoner - inklusive Namibia, färgade: 3,44 miljoner - inklusive Namibia, svarta: 0,24 miljoner (exklusive Namibia), indier: under 10 000).

Afrikaans talas sålunda av några hundratusen invånare i Namibia, där det även har en väletablerad funktion som lingua franca mellan de olika etniska grupperna, samt av mindre grupper invånare i Australien, Botswana, Kanada, Lesotho, Malawi, Nya Zeeland, Mauritius, Zambia och Zimbabwe. Språket brukar uppdelas i huvuddialekterna västra kap, oranjefloden resp. östra kap.

Språkträd[redigera | redigera wikitext]

Tvåspråkig skylt på afrikaans och engelska. Texten lyder "Se upp för flodhästar."
Tvåspråkig i skylt i Blyde River Canyon

Enkla ord, fraser och räkneord på afrikaans[redigera | redigera wikitext]

  • Ja [jɑ:] - Ja
  • Nee [ne:] - Nej
  • Goeiemôre [xuiə'mɔ:rə] - Godmorgon
  • Goeienag [xuiə'nax] - Godnatt
  • Baie dankie ['bɑjə 'dɑŋki] - Tack så mycket
  • Sterkte! ['stɛrktə] - Lycka till!
  • Hoe gaan dit met jou? ['ɦu xa:n dət mɛt 'jou] - Hur mår du?
  • Met my gaan dit goed [mɛt məi xa:n dət xut] - Jag mår bra
  • Wat is jou naam? [vat əs 'jou 'na:m] - Vad heter du?
  • Ek kan nie Afrikaans praat nie ['ɛk kɑn ni ɑfri'ka:ns prɑ:t ni] - Jag kan inte tala afrikaans
  • Ek is lief vir jou ['ɛk əs 'lif fər 'jou] - Jag älskar dig
  • Kan ek 'n bier kry, asseblief? [kɑn 'ɛk ə bir krəi ɑsə'blif] - Kan jag få en öl, tack?
  • Maak gou-gou! ['mɑ:k xou-xou] - Skynda på!
  1. een [e:n]
  2. twee ['tʋe:]
  3. drie [dri]
  4. vier ['fi:r]
  5. vyf ['fəif]
  6. ses ['sɛs]
  7. sewe ['se:və]
  8. agt ['axt]
  9. nege ['ne:xə]
  10. tien ['tin]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Afrikaans.
Wikibooks-logo.svg
Wikibooks har böcker relaterade till Afrikaans.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Margareta Callens, Hendrik Neel, Sabine Van Bogaert (på nederländska). Nieuw talent voor taal ASO 6 - werkboek. sid. 326. http://books.google.com/books?id=5XxDtN32oY8C&pg=PA326#v=onepage&q&f=false