Afrikaans

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Afrikaans
Uttal[ɐfriˈkɑːns]
Talas iSydafrika, Namibia
RegionSödra Afrika
Antal talarecirka 6,9 miljoner (modersmål)[1]
Statusstabilt
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iSydafrika Sydafrika
Namibia Namibia (erkänt som ett minoritetsspråk)
Länder och territorier med ett betydande antal talare:
Storbritannien Storbritannien
Australien Australien
Nya Zeeland Nya Zeeland
Kanada Kanada
USA USA
Irland Irland
SpråkmyndighetDie Taalkommissie van die Suid-Afrikaanse Akademie vir Wetenskap en Kuns (Sydafrika) (”Språkkommissionen vid Den sydafrikanska akademin för vetenskap och konst”)
Språkkoder
ISO 639-1af
ISO 639-2afr
ISO 639-3afr
Afrikaanstalande efter provins
Afrikaanstalande efter provins

Afrikaans är ett västgermanskt språk som talas främst av de vita afrikanderna och de färgade i Sydafrika och Namibia. De härstammar från invandrare som kom från främst Nederländerna på 1600-talet. Språket afrikaans bygger därför i grunden på nederländska och utmärks bland annat av delvis förenklad grammatik och ett flertal iögonfallande språklån från malajiska, bantuspråk, khoisan, portugisiska med flera. Ordförrådet överensstämmer dock till 96 % med nederländskans, även om viss förskjutning i stavning och betydelse har skett. Tidigare kallades afrikaans på engelska ofta Cape Dutch eftersom boerna ursprungligen endast bodde i Kapprovinsen, eller mer skämtsamt baby Dutch[2].

Afrikaans skrevs under en period på 1800-talet bland malajerna som levde främst i Kapstaden med arabisk skrift, som ett religiöst språk. Bland kända sydafrikaner som talar afrikaans flytande fanns Nelson Mandela.

Flera framstående och internationellt kända författare skriver på afrikaans, som André Brink, Breyten Breytenbach, Etienne Leroux, Marlene van Niekerk och Etienne van Heerden. Den första roman som översatts direkt från afrikaans till svenska är Magersfontein, O Magersfontein av Etienne Leroux (2007).

Ömsesidig förståelse mellan afrikaans och nederländska[redigera | redigera wikitext]

Uppskattningsvis 90 till 95 procent av afrikaans ordförråd härrör från nederländska,[3][4] och det existerar endast ett fåtal lexikaliska skillnader mellan de två språken. Afrikaans har en betydligt mer regelbunden morfologi, grammatik och stavning.[5] Det råder en viss grad av ömsesidig begriplighet språken emellan,[6] framförallt i skriftlig form.[5]

Afrikaans har dock erhållit en del lexikala och syntaktiska lån från flertalet andra språk såsom malajiska språk, khoisanspråken, portugisiska[7] och bantuspråken, samtidigt som afrikaans påverkats betydligt av sydafrikansk engelska.[8] Talare av nederländska konfronteras av färre icke-kognater när man lyssnar på afrikaans än när en talare av afrikaans lyssnar på nederländska. Den ömsesidiga förståelsen tenderar således att vara något asymmetrisk då det är lättare för talare av nederländska att förstå afrikaans än för en talare av afrikaans att förstå nederländska.[9]

Överlag så kan det ändå sägas att den ömsesidiga förståelsen mellan nederländska och afrikaans är bättre än den mellan nederländska och västfrisiska eller den mellan danska och svenska.[9] Den sydafrikanske poeten och författaren Breyten Breytenbach sade i försök att beskriva distinktionen att skillnaden mellan standardnederländska och afrikaans kan jämföras med den mellan två dialekter.[10]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Afrikaans uppstod i området kring nederländska Kapkolonin genom en gradvis avvikelse från de europeiska nederländska dialekterna under 1700-talet.[11][12] Så tidigt som vid mitten av 1700-talet tills så nyligen som vid mitten av 1900-talet kallades afrikaans i standardnederländskan för köksspråket (afrikaans: kombuistaal) vilket visade på den bristande prestigen som språket hade, i mångt och mycket även inom utbildningsväsendet i Afrika. Andra namn för det nederländska språket som talades i Kapkoloin var Kaaps Hollands (Kap-holländska) eller andra mer nedsättande termer inkluderade geradbraakt, gebroken och onbeschaafd Hollands (stympad/bruten/ociviliserad holländska) precis som verkeerd Nederlands (inkorrekt nederländska).[13]

Hans den Besten skriver att modern afrikaans kan härledas från två källor:[14]

  • Nederländskan som talades i kapkolonin, direkttransplantation av europeisk nederländska till Sydafrika och,
  • Hottentot-holländska, ett pidginspråk med ursprung hos det blandspråk som uppstod mellan de nederländska kolonisatörerna och Khoikhoi-folket.

Med detta synsätt kan det således sägas att afrikaans varken är ett kreolspråk eller en direkt ättling till den europeiska nederländskan, utan en fusion av dessa tungomål.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Tvåspråkig skyllt (Afrikaans/Engelska) vid Blyde River Canyon

Afrikaans kan härledas till en grupp av nederländare som slog sig ner vid Godahoppsudden år 1652. Denna minikolonin fungerade som en proviantstation för de skepp som seglade förbi på sin väg till Ostindien. Dessa nederländare talade diverse dialekter med varandra med ett huvudtryck på tungomålet från Zuid-Holland. Under loppet av en kort tid utvecklade sig afrikaans kraftigt, och redan under mitten av 1700-talet var afrikaans ett självständigt språk.[15]

Språkutvecklingen[redigera | redigera wikitext]

Första utgivningen av Die Afrikaanse Patriot, den första afrikaans-språkliga tidningen

Till idag har forskare ännu inte kunnat enas om vad som är grunden till den väldiga språkutveckling som på kort tid påverkade afrikaans. Några kallar språket för avancerat Kreol, och menar att nederländska minoriteten var tvungna till att anpassa sig efter en mångspråkig befolkning som vid tiden bestod av handelsmän och slavar. Denna teori bygger på den snabba förenklingen av nederländska som resulterade i ett pidgin-lingua-franca, som användes som det enda gemensamma språket som talades av alla invånare i kapkolonin, nederländare, malajer, portugiser, hottentotter och franska hugenotter. Andra experter, speciellt bland afrikander, menar att afrikaans är nederländska som genomgått en helt naturlig utveckling och hänvisar likaså till hur engelska förändrats under tidigare århundraden. Detta är dock ett svårbegripligt argument då nederländska utvecklade sig till afrikaans under loppet av ett fåtal generationer.

Det är i vilket fall säkert att afrikaans förutom vissa ordlån inte har påverkats något särskilt av de andra inhemska afrikanska språken.

Konkurrens med engelskan och nederländska och utveckling till statsspråk[redigera | redigera wikitext]

Afrikaanse Taalmonument“, Minnesmonument över afrikaans i Paarl, Västra Kapprovinsen.

År 1806 övergick kapkolonin i brittisk ägo, och framöver stod afrikaans därför i ständig konkurrens till engelskan, som vid tiden innehade en tydligt högre prestige. Kontakten med engelskan har lett till flertalet lån i flera språkområden.

1875 grundades föreningen Genootskap van Regte Afrikaners (afrikaans för gemenskap för äkta afrikander) i Paarl som arbetandet för ett erkännandet av afrikaans som ett eget självständigt språk påbörjades. Afrikaans som under 1800-talet fortfarande sågs som en dialekt av nederländskan.[11] Detta var i huvudsak ett motstånd mot dels engelsmännen men också mot de mer konservativa afrikanderna som dominerade inom kyrkan. Föreningen utgav 1876 den första afrikaansspråkiga tidskriften Die Afrikaanse Patriot. Föreningen arbetade även med ordböcker och gav ut de första böckerna på afrikaans. Tanken om afrikaans som ett eget språk började sprida sig, och 1901 skrev tysken Heinrich Meyer-Benfey om språket.[16] 5 maj 1925 avskaffades nederländska som officiellt statsspråk och ersattes då med afrikaans som tillsammans med engelskan erkändes som officiella myndighetsspråk i hela den Sydafrikanska unionen.[11] 1933 översattes bibeln.

1975 uppförde den sydafrikanska regeringen Afrikaanse Taalmonument i Paarl, grundarorten till Genootskap, cirka 50 kilometer norr om Kapstaden. Minnesmonumentet ska representera betydelsen av afrikaans. (taal är det afrikaanska och nederländska ordet för språk.)

Status under apartheid och idag[redigera | redigera wikitext]

År 1976 infördes afrikaans tillsammans med engelskan som de enda tillåtna undervisningsspråken för hela den svarta befolkningen, även för dem som ej hade språket som modersmål. Som reaktion till det uppstod kravaller i och med skolupproren i Soweto 16 juni 1976.[17] Afrikaans hade under apartheid en mycket stark ställning och fick starkt stöd från staten. Efter apartheids fall fick Sydafrika en mängd officiella språk, och afrikaans blev ett av dem.

Sedan början av 1990-talet finns det för första gången någonsin fler icke-vita talare av afrikaans än vita.[18]

Språkgeografi[redigera | redigera wikitext]

Land Antal talare Procent År Referens
Australien Australien &&&&&&&&&&043741.&&&&&043 741 0,26% 2016 [19]
Botswana Botswana 8 082 0,39% 2011 [19]
England England och Wales Wales 11 247 0,021% 2011 [20]
Mauritius Mauritius 36 0,002% 2011 [19]
Namibia Namibia 219 760 10,4% 2011 [19]
Nya Zeeland Nya Zeeland 21 123 0,52% 2006 [19]
Sydafrika Sydafrika 6 855 082 13,5% 2011 [19]
USA USA 28 406 0,01% 2016 [21]
Totalt &&&&&&&&07187477.&&&&&07 187 477
Den geografiska distributionen av afrikaans i Sydafrika: procentuell andel av befolkningen som talar afrikaans hemma.
  0–20%
  20–40%
  40–60%
  60–80%
  80–100%

Afrikaans talas huvudsakligen i Sydafrika och Namibia samt av mindre grupper i närliggande sydafrikanska stater. Efter andra boerkriget uppstod en ny gemenskap av afrikaanstalande grupper i Patagonien efter att 600 familjer utvandrat för att undkomma förföljelser i Sydafrika. Dessa grupper emigrerade huvudsakligen till Sarmiento i Chubut.[22]

I Sydafrika är afrikaans modersmål hos cirka 13,5 procent av befolkningen.[23] Således är afrikaans det tredje mest talade av de elva officiella språken. Sedan mitten av 1980-talet talas afrikaans av en icke-vit majoritet varav 50,2 procent var färgade, 39,5 procent vita, 8,8 procent svarta, 0,9 procent asiatiska och 0,6 procent övriga.[23] Enligt 2007 års Community Survey uppskattas nu att det finns ca. 6,44 miljoner afrikaansspråkiga modersmålstalare (vita: 2,76 miljoner - inklusive Namibia, färgade: 3,44 miljoner - inklusive Namibia, svarta: 0,24 miljoner (exklusive Namibia), indier: under 10 000).

Afrikaans talas sålunda av några hundratusen invånare i Namibia, där det även har en väletablerad funktion som lingua franca mellan de olika etniska grupperna, samt av mindre grupper invånare i Australien, Botswana, Kanada, Lesotho, Malawi, Nya Zeeland, Mauritius, Zambia och Zimbabwe. Språket brukar uppdelas i huvuddialekterna västra kap, oranjefloden resp. östra kap. Förutom de som talar afrikaans som modersmål förstås språket av miljontals ytterligare människor i Sydafrika och Namibia.

Status i dagens sydafrika[redigera | redigera wikitext]

Användandet av afrikaans som första språk efter provins
Province 1996[24] 2001[24] 2011[24]
Västra Kapprovinsen 58,5% 55,3% 49,7%
Östra Kapprovinsen 9,8% 9,6% 10,6%
Norra Kapprovinsen 57,2% 56,6% 53,8%
Fristatsprovinsen 14,4% 11,9% 12,7%
KwaZulu-Natal 1,6% 1,5% 1,6%
Nordvästprovinsen 8,8% 8,8% 9,0%
Gauteng 15,6% 13,6% 12,4%
Mpumalanga 7,1% 5,5% 7,2%
Limpopoprovinsen 2,6% 2,6% 2,6%
Sydafrika Sydafrika 14,4%[25] 13,3%[26] 13,5%[27]

Sedan avskaffandet av apartheidsystemet 1994 har afrikaans förlorat mycket av sin privilegierade särställning som språket innehade. Såväl inom utbildningsväsendet, media och språkets generella status som huvudspråk i landet i och med att afrikaans nu delar status med tio ytterligare officiella språk. Icke desto mindre har afrikaans förblivit dominerande inom media - radio, nyheter och television, och efter engelskan det mest samhällsdominerande språket. Fler än 300 böcker på afrikaans utges varje år.[28] Sydafrikansk folkräkning tyder på ökande antal av talare av afrikaans i alla nio provinser med totalt 6,85 miljoner talare 2011 jämfört med 5,98 talare ett årtionde tidigare.[29] Det sydafrikanska rasrelationsinstitutet (The South African Institute of Race Relations (SAIRR)) beräknar att majoriteten av det ökande antalet talare består av färgade-sydafrikaner.[30] Talare av afrikaans har högre anställningsgrad än andra sydafrikanska språkgrupper även om en halvmiljon förblir fast i arbetslöshet år 2012.

Trots utmaningarna med degradering och emigration som afrikaans möter i Sydafrika förblir afrikaans konkurrenskraftigt i och med dess popularitet inom television, på internet och stor försäljning av såväl musik som nyheter på afrikaans. På senare tid kan ett uppsving skönjas sedan musik på afrikaans blivit allt mer populär, särskilt bland unga sydafrikaner. Likaså inom filmbranschen upplevs ett uppsving. 2007 släpptes den första långfilmen på afrikaans Ouma se slim kind sedan Paljas 1998. Flertalet kortfilmer och långfilmer såsom Poena is Koning och Bakgat har producerats och Skoonheid var Sydafrikas första bidrag på afrikaans på Cannesfestivalen.[31] Den afrikaanska filmindustrin har börjat få ett internationellt erkännande genom stjärnor som Charlize Theron och Sharlto Copley som bägge främjar sitt modersmål.

2009 började Sydafrikas motsvarighet till public service, SABC att åter sända material på afrikaans. Man hänvisade till en växande marknad för afrikaans. I april 2009 började SABC3 sända TV-program och filmer på afrikaans.[32] Det ökade stödet för språket kan härledas till den yngre generationens allt mindre politiska bild av afrikaans, som allt mer sällan ser språket som förtryckarnas språk.

I Namibia minskade antalet talare av afrikaans från 11,4 procent (2001) till 10,4 procent (2011). Talarna är koncentrerade till Hardap (41,0%), ǁKaras (36,1%), Erongo (20,5%), Khomas (18,5%), Omaheke (10,0%), Otjozondjupa (9.,4%), Kunene (4,2%), and Oshikoto (2,3%).[33]

Afrikaans kan studeras på många universitet utanför Sydafrika, däribland i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Polen, Ryssland och USA.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Ett förenklat språkträd över de germanska språken.

Afrikaans tillhör sin egen subgrupp av de västgermanska språken. Dess närmaste språksläkting är det ömsesidigt begripliga moderspråket, nederländska. Andra västgermanska språk i släktskap med afrikaans är tyska, engelska, frisiska och de icke-standardiserade språken lågtyska och yiddish.

Tvåspråkig skylt på afrikaans och engelska. Texten lyder "Se upp för flodhästar."

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

En varningsskylt som på afrikaans varnar för björnfälla (Gevaar Slagysters)

Enligt tidigare studier om dialekter inom afrikaans antogs det att det redan innan den stora massmigrationen under 1830-talet (afrikaans: Groot Trek) existerade tre stora dialektområden av det nederländska språket som talades i kapkolonin. Dessa dialekter är nordkaps-, västkaps- och östkapsdialekten.[34] Dialekten som talades i norra Kapprovinsen kan möjligtvis ha varit ett resultat av kontakt mellan nederländska bosättare och Khoikhoi-folket mellan great karoo och Kunene, och den dialekt som talades i östra Kap som ett resultat av kontakt mellan nederländarna och xhosa-folket. Rester av dessa dialekter återfinns i dagens afrikaans även om standardiseringar i modern tid jämnat ut det meste av dessa skillnader.

Kaapse Afrikaans[redigera | redigera wikitext]

Begreppet Kaapse Afrikaans ("kapafrikaans") används ibland felaktigt för att hänvisa till hela västkapsdialekten; utan begreppet används mer allmänt för att en särskilt sociolekt talad på Kaphalvön. Kaapse Afrikaans talades tidigare bland alla befolkningsgrupper. Dock har den blivit allt mer begränsad till de färgade-befolkningsgrupperna i Kapstaden och närliggande områden. Dock förstås kapafrikaans av en stor majoritet av modersmålstalare av afrikaans i Sydafrika.

Kaapse Afrikaans har bevarat en hel del karaktärsdrag mer lika dem i nederländskan.[35]

  • Första person singular ik är precis som i nederländska i motsats till afrikaans ek
  • Diminutivändelserna -tje, uttalas såsom i nederländskan och inte såsom i afrikaans /ki/.
  • Användandet av formen seg (jämför nederländska zegt) i motsats till afrikaans

Kaapse Afrikaans innehar ett antal karaktärsdrag som normalt sätt inte hittas i afrikaans.

  • Uttalet av j, normalt /j/ som i nederländskans /dz/. Detta är ett av de starkaste karaktärsdagen hos Kaapse Afrikaans.
  • Införandet av /j/ efter /s/, /t/ och /k/ vid efterföljandet av /e/, till exempel kjen som i standard afrikaans uttalas ken.

Inom Kaapse Afrikaans är det också vanligt med kodväxling mellan engelska och afrikaans, framförallt i innerstaden och låginkomstområdena i Kapstaden.

Exempel på typisk Kaapse Afrikaans:

nederländska: En ik zeg (tegen) jullie: wat zoeken jullie hier bij mij? Ik zoek jullie niet! Nee, ga nu weg!
Kaapse Afrikaans: En ik seg ve' djille, wat soek djille hie' by my? Ik soek'Mall:Not a typo ve' djille nie! Nei, gaat nou weg!
afrikaans: En ek sê vir julle, wat soek julle hier by my? Ek soek julle nie! Nee, gaan nou weg!
English: And I'm telling you, what are you looking for here? I'm not looking for you! No, go away now!
Svenska:Och jag säger till dig, vad söker du här hos mig? Jag söker dig inte! Nej, gå iväg nu!

Oranjerivierafrikaans[redigera | redigera wikitext]

Oranjerivierafrikaans ("Afrikaans vid den orangea floden") används ibland för att beteckna dialekten som talas i den norra Kapprovinsen, men används oftare när man pratar om dialekten som talas i områdena omkring Upington.

Några av karaktärsdragen hos Oranjerivierafrikaans är pluralformerna -goed (Ma-goed, meneergoed) varierar i uttal exempelvis kjerk ("kyrka") och gjeld (pengar) vilket indikerar ägande.

Dialekter som talas utanför Sydafrika[redigera | redigera wikitext]

Även om afrikaans huvudsakligen talas i Sydafrika och Namibia existerar mindre afrikaanstalande befolkningar i Argentina,[36] Australien, Botswana, Brasilien, Kanada, Lesotho, Malawi, Nederländerna, Nya Zeeland, Swaziland, förenade arabemiraten, Storbritannien, Irland, USA, Zambia och Zimbabwe. Flertalet afrikaanstalare som lever utanför Afrika är emigranter och deras avkommor.

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

Den nederländska grundstammen[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 95 % av afrikaans ordförråd kan härröras från nederländska med sin grund i den nederländska som de första kolonisterna talade. I och med att flertalet av kolonisterna var bönder och sjömän kan man finna många dialektala och begrepp kopplade till sjöfart i afrikaans (till exempel kombuis 'kök', nederländska keuken). Afrikaans har också behållit många nederländska ord, som idag ses som ålderdomliga i nederländskan (till exempel navorsing 'efterforskning' > nutida nederländska onderzoek) på samma sätt som många nederländska ord har genomgått i betydelseförskjutning i afrikaans, (till exempel pad 'stig' > 'Väg, gata, motorväg' eller: fontein 'källa', nederländska bron). Under 1900-talet har ordförrådet inom afrikaans vuxit enormt genom bland annat tekniska innovationer. Den sydafrikanska språkkommissionen för den statliga ekonomiska akademin har sedan 1917 arbetat med standardiseringar av en sydafrikansk grammatik med ordlistor och skrivregler. Vid bildandet av neologismer använder man sig oftast av nederländska som förebild.

Andra språks påverkan på afrikaans[redigera | redigera wikitext]

Malajiska[redigera | redigera wikitext]

På grund av tidiga bosättningar av kapmalajer i Kapstaden, vilka idag enligt den sydafrikanska folkräkningsstatistiken går under namnet Coloured, har flertalet malajiska ord lyckats ta sig in i afrikaans. Vissa av dessa ord intog nederländskan via det folk som kom från Nederländska Ostindien, dagens Indonesien. Exempel på ord av malajiskt ursprung[37]:

  • baie, vilket betyder 'mycket'/'många' (från banyak) är ett väldigt vanligt afrikaanskt ord som skiljer sig från sin nederländska motsvarighet veel eller erg.
  • baadjie, afrikaans för jacka, där nederländskan skulle använda jas eller vest. Det nederländska ordet baadje anses nu vara föråldrat och används därav endast i skriftliga litterära texter.
  • piesang, vilket betyder banan. Detta skiljer sig från det nederländska ordet banaan. Det indonesiska ordet pisang används också i nederländskan även om dess användning är mindre vanlig.

Portugisiska[redigera | redigera wikitext]

Portugal har en lång historia av kontakt till folket i Sydafrika i och med handeln mellan Portugal och Indien där Sydafrika var en naturlig punkt på vägen. Under senare tid var Sydafrika dessutom ett vanligt mål för portugisisk emigration. Därav finnes det en hel del lånord från portugisiskan i afrikaans. Vissa ord som ursprungligen härrör från portugisiskan är sambreel ("paraply") från det portugisiska sombreiro, kraal ("boskapsinhägnad/kraal") från curral, och mielie ("majs", från milho). Ord som dessa har blivit såpass vanliga i Sydafrika att de även blivit vanliga i andra sydafrikanska språk. Vissa används även i nederländskan såsom sambreel "parasoll",[38] även om dess användning är mindre vanlig och kan inneha en annorlunda betydelse.

Khoisanspråk[redigera | redigera wikitext]

  • dagga, betyder cannabis[37]
  • geitjie, betyder ödla, diminutivformen har anmanats från khoikhoi-språket.[39]
  • gogga, insekt, från det khoisiska xo-xo.
  • karos, filt av djurskinn.
  • kierie, käpp.[39]

Vissa av dessa ord existerar även inom nederländskan, dock med en mer specifik betydelse: assegaai betyder exempelv kastspjut som används av sydafrikanska stammar och karos som på nederländska specifikt betyder sydafrikansk djurskinnsfil.[40]

Bantuspråk[redigera | redigera wikitext]

Lånord från de olika bantuspråken i afrikaans inkluderar namn på inhemska fåglar såsom mahem och sakaboela, och inhemska växter, som maroela och tamboekie(gras).[41]

Franska[redigera | redigera wikitext]

Upphävandet av ediktet i Nantes den 22 oktober 1685 var av stor betydelse för Sydafrikas historia, då det inledde den stora utvandringen av hugenotter från Frankrike. Det uppskattas att mellan 250 000 och 300 000 protestanter lämnade Frankrike mellan 1685 och 1700; och enligt François Michel de Louvois hade 100 000 av dessa erhållit militär utbildning. En stor andel av dessa flyktingar kom att komma till Sydafrika.[48] Hugenotterna bidrog med ett stort språkvetenskapligt bidrag till afrikaans, framförallt militär terminologi, så många av hugenotterna var med och stred under Die Groot Trek.

afrikaans franska svenska
advies avis åsikt
alarm alarme alarm
ammunisie munition ammunition
amusant amusant rolig
artillerie artillerie artilleri
ateljee atelier studio
bagasie bagage bagage
bastion bastion bastion
bataljon bataillon bataljon
battery batterie batteri
biblioteek bibliothèque bibliotek
faktuur facture faktura
fort fort fort
frikkadel fricadelle frikadeller
musket mousquet musköt
muur mur mur
myn mine mina
soldaat soldat soldat
tante tante moster/faster
tapyt tapis matta
tros trousse pung/påse

Morfologi[redigera | redigera wikitext]

Substantiv[redigera | redigera wikitext]

Substantiv i afrikaans har inget flekterande kasussystem,[49] och har inget grammatiskt genus. Dock existerar det likt andra germanska språk en distinktion mellan singular- och pluralformerna hos substantiven. Den vanligaste markeringen på plural är suffixet -e, men flera vanliga substantivs ändelse i plural är -s. Ett antal vanliga substantiv har oregelbundna ändelser:

engelska afrikaans nederländska svenska
child, children kind, kinders kind, kinderen barn, barn
woman, women vrou, vroue (vrouens) vrouw, vrouwen kvinna, kvinnor
shirt, shirts hemp, hemde hemd, hemden skjorta, skjortor

Inget grammatiskt kasus existerar för substantiv, adjektiv och artiklar.

Bestämd artikel Obestämd artikel
engelska afrikaans nederländska engelska afrikaans nederländska
the die de/het a(n) 'n een/'n
Se även: ʼn

Adjektiv[redigera | redigera wikitext]

Adjektiv kan ifall de företräder ett substantiv böjas. Som en generell regel så böjs flerstaviga attributadjektiv. Enstaviga attributadjektiv behöver dock inte böjas, vilket huvudsakligen beror på ett antal tämligen komplexa fonologiska regler. När ett adjektiv böjs så tar adjektivet vanligen ändelsen -e och ett antal morfologiska förändringar kan uppstå. Till exempel, när ändelsen t efterföljs av ett /x/-ljud försvinner adjektivet ej utan böjs som reg (nederländska: recht), men vid böjning blir det (regte). Ett liknande fenomen appliceras på apokope i t efter /s/. Till exempel, adjektivet vas blir vaste vid flexion. Omvänt, adjektivändelser på -d (uttalat /t/) or g (uttalat /x/) som följs av en lång vokal eller diftong mister -d och -g vid flexion. För exempel, se:

Predikativ Gloss Attributiv
goed good goeie
laag low lae
hoog high hoë

I vissa extraordinära exempel så tillförs också en ytterligare markering efter synkope på en intervokalisk konsonant. Exempelvis,

oud (gammal) – ou (när det företräder ett substantiv)

Brett talat, liknande morfologiska förändringar kan appliceras på flekterande adjektiv vid bildandet av plural på substantiv. Således blir pluralformen av vraag (fråga) till vrae (frågor).

Pronomen[redigera | redigera wikitext]

Rester av kasus kan återfinnas bland pronomina:

Personliga pronomen
Subjektsform Objektsform
afrikaans nederländska engelska svenska afrikaans nederländska engelska svenska
ek ik I jag my mij/me me mig
jy/u jij/U you (sing.) du jou/u jou/U you (sing.) dig
hy/sy/dit hij/zij/het he/she/it han/hon/den/det hom/haar/dit hem/haar/het him/her/it honom/henne/den/det
ons wij we vi ons ons us oss
julle jullie you (plur.) ni julle jullie you (plur.) er
hulle zij* they de hulle hen them dem

*Notera att hullie och zullie används istället för zij (subjekt, tredje person plural) i flertalet nederländska dialekter.

Det existerar således inte någon kasusförändring för ons, julle, och hulle. Dessutom existerar det ofta ingen större distinktion mellan objektspronomen och possessiva pronomen när de används innan ett substantiv. Se exempel:

mymin,
onsvår (den alternativa formen onse anses idag vara ålderdomlig)

Ett undantag till tidigare regel är tredje person singular där afrikaans tydligt skiljer mellan hom (honom) och sy (hans). Likaså åtskiljs neutrum dit (den/det) från det possessiva sy (dess). För tredje person plural där hulle kan också betyda deras, en variant hul används också frekvent till att betyda deras för att på så sätt kunna skilja på deras och de/dem. Liknande, julle (din) har en possessiv variant jul.

Verb[redigera | redigera wikitext]

I afrikaans grammatik existerar inte någon skillnad mellan infinitiv- och presensformerna av verb med två undantag, verben 'att vara' och 'att ha':

infinitiv presens nederländska engelska tyska svenska
wees is zijn (wezen) be sein (gewesen) vara
het hebben have haben ha (hava)

Dessutom konjugeras inte verb efter subjektet. Till exempel,

afrikaans nederländska engelska tyska svenska
ek is ik ben I am ich bin jag är
jy/u is jij/u bent you are (sing.) du bist/Sie sind du är
hy/sy/dit is hij/zij/het is he/she/it is er/sie/es ist han/hon/det är
ons is wij zijn we are wir sind vi är
julle is jullie zijn you are (plur.) ihr seid ni är
hulle is zij zijn they are sie sind de är

Endast en handfull av verb i afrikaans har en preteritumform, nämligen wees (att vara), de modala hjälpverben och verbet dink (att tänka). Preteritumformen mag (kunde) är ovanlig i nutida afrikaans.

afrikaans nederländska engelska tyska svenska
present past present past present past present past present past
ek is ek was ik ben ik was I am I was ich bin ich war jag är jag var
ek kan ek kon ik kan ik kon I can I could ich kann ich konnte jag kan jag kunde
ek moet ek moes ik moet ik moest I must (I had to) ich muss ich musste jag måste jag måste
ek wil ek wou ik wil ik wilde/wou I will I would ich will ich wollte jag vill jag ville
ek sal ek sou ik zal ik zou I shall I should ich werde ich wurde jag ska jag skulle
ek mag (ek mog) ik mag ik mocht I may I might ich mag ich mochte jag må jag måtte
ek dink ek dog ik denk ik dacht I think I thought ich denke ich dachte jag tänker jag tänkte

Alla andra verb använder sig endast av perfekt (he + perfekt particip). Således finnes det i afrikaans ingen distinktion mellan jag drack och jag har druckit. Detta kan jämföras med vardaglig tyska när preteritum ofta ersätts med perfekt.

afrikaans nederländska engelska tyska svenska
ek het gedrink ik dronk I drank ich trank jag drack
ek het gedrink ik heb gedronken I have drunk ich habe getrunken jag har druckit

När man berättar en längre historia brukar talare av afrikaans undvika perfekt och helt enkelt använda sig av presens eller historiskt presens istället.

Ett särskilt karaktärsdrag inom afrikaans är dess användande av dubbel negativa; som inom afrikaans klassificeras som ontkennende vorm och detta är något som saknas inom de andra västgermanska standardspråken. Exempel,

afrikaans: Hy kan nie Afrikaans praat nie* (bokstavligt: Han kan inte prata afrikaans inte)
nederländska: Hij spreekt geen Afrikaans. / nederländska: Hij kan geen Afrikaans praten.
English: He speaks no Afrikaans. / He can not speak Afrikaans. / He can't speak Afrikaans.
tyska: Er spricht kein Afrikaans.
svenska: Han pratar ingen afrikaans. / svenska: Han kan inte prata afrikaans.

Såväl franska som san har föreslagits vara ursprunget till användandet till dubbel negativa i afrikaans. Även om viss typ av dubbel negativa går att finnas i vissa nederländska dialekter i Västflandern eller i Gelderland tar den sig i en annan form som ej går att finna i afrikaans. Se exempel:

afrikaans: Ek wil dit nie doen nie.[50] (bokstavligt: Jag vill inte göra detta inte.)
nederländska: Ik wil dit niet doen.
English: I do not want to do this.
tyska: Ich will dies nicht tun.
svenska: Jag vill inte göra detta.

Konstruktionen bakom dubbel negativa har blivit fullt grammatikaliserad i standardafrikaans och dess korrekta användning följer ett par tämligen kompexa regler visandes nedan:

afrikaans nederländska (bokstavligt översatt) Mer korrekt nederländska engelska svenska
Ek het nie geweet dat hy sou kom nie. Ik heb niet geweten dat hij zou komen. Ik wist niet dat hij zou komen. I did not know that he would come. Jag visste inte att han skulle komma
Ek het geweet dat hy nie sou kom nie. Ik heb geweten dat hij niet zou komen. Ik wist dat hij niet zou komen. I knew (did know) that he would not come. Jag visste att han inte skulle komma
Ek het nie geweet dat hy nie sou kom nie. Ik heb niet geweten dat hij niet zou komen. Ik wist niet dat hij niet zou komen. I did not know that he would not come. Jag visste inte att han inte skulle komma
Hy sal[51] nie kom nie, want hy is siek. Hij zal niet komen, want hij is ziek. Hij komt niet, want hij is ziek. He will not come, as he is sick. Han kommer inte komma då han är sjuk
Dis (Dit is) nie so moeilik om Afrikaans te leer nie. Het is niet zo moeilijk (om) Afrikaans te leren. It is not so difficult to learn Afrikaans. Det är inte så svårt att lära sig afrikaans

Vissta ord inom afrikaans har uppstått på grund av grammatiken. Till exempel, moet nie vilket bokstavligen betyder måste inte vanligen blir moenie; även om man inte behöver skriva eller säga på ett sådant sätt använder majoriteten av afrikaansspråkiga människor den sammansatta varianten. Jämför med engelskans do not som blir don't.

Det nederländska ordet het ("det") svarar inte på het på afrikaans. De nederländska orden som svarar på afrikaans het är heb, hebt, heeft och hebben.

afrikaans nederländska engelska tyska svenska
het heb, hebt, heeft, hebben have, has habe, hast, hat, habt, haben ha
die de, het the die, der, das, den, dem ändelsen -en, -et
dit het it es den, det

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

En röst som läser upp Die Stem van Suid-Afrika

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Monoftongfonem[52]
främre central bakre
orundad rundad orundad
kort lång kort lång kort lång kort lång
sluten i (i) y u (u)
mellanvokal ɛ̝ ɛ̝ œ (œ:) ə (əː) ɔ̝ (ɔ̝)
nära-öppen (æ) (æː)
öppen a ɑː
  • Som fonem förekommer /iː/ och /uː/ endast i orden spieël /spiːl/ 'spegel' och koeël /kuːl/ 'gevärskula', vilket brukade uttalas med sekvenserna /i.ə/ respektive /u.ə/. I andra fall förekommer och som allofonerna /i/ och /u/ när de uppstår innan /r/.[53]
  • /y/ är en fonetiskt lång innan /r/.[54]
  • /əː/ betonas alltid och förekommer endast i ordet wîe 'kil, trekant'.[55]
  • Den närmast orundade motsatsen till /œ, œː/ är centrala /ə, əː/, och inte /ɛ, ɛː/.
  • /œː, ɔː/ förekommer endsat i ett fåtal ord[56]
  • Som ett fonem förekommer /æ/ i lånord lånade från engelska såsom pêl /pæl/ 'från engelskan pal, svenska: kompis', såsom vertrek /fərˈtræk/ 'avgång'. Som en allofon /ɛ/ innan /k, χ, l, r/, æ förekommer endast dialektalt, framförallt i Transvaal och Fristatsprovinsen.[57]
  • Som ett fonem förekommer /æː/ endast i ett fåtal engelska lånord (såsom grênd [græːnt] 'grand'), och framför /k/ i vissa ord. Mall:IPAblink förekommer också som en allofon /ɛː/ innan /r/ och vid sekvenserna /rs, rt, rd/.
Diftongfonem[58]
främre central bakre
mellanvokal orundad ɪø, əi ɪə
rundad œi, ɔi ʊə œu
öppen orundad ai
  • /ɔi, ai/ förekommer endast i lånord.[59]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Konsonantfonem
Labiodental Alveolar Post-
alveolar
Dorsal Glottal
Nasal m n ŋ
Klusil tonlös p t t͡ʃ k
tonande b d (d͡ʒ) (ɡ)
Frikativa tonlös f s ʃ χ
tonande v (z) ʒ ɦ
Approximanter l j
Rotiska r
  • Alla obstruenter i slutet av ett ord är slutljudsskärpta, så att exempelvis en avslutande /d/ realiseras som [t].[60]
  • /ɡ, dʒ, z/ förekommer endast i lånord [ɡ] är också en allofon till /χ/ i vissa tillfällen.[61]
  • /χ/ är oftast uvular [χ ~ ʀ̥].[62] Velar [x] förekommer endast hos vissa talare.
  • /r/ är vanligtvis en Alveolar tremulant [r] eller [ɾ]. I vissa delar av före detta Kapprovinsen realiseras såsom en uvular, antingen som en tremulant [ʀ] eller frikativ [ʁ].[63]

Ortografi[redigera | redigera wikitext]

Det kan dras många paralleller mellan afrikaans ortografi och den i nederländskan. Bägge språken använder sig dessutom av 26 bokstäver.

I afrikaans har många konsonanter fallit borde från tidigare nederländsk stavning. Till exempel, slechts ('endast) i nederländskan har blivit slegs i afrikaans. Afrikaans och vissa nederländska dialekter gör ingen skillnad på /s/ och /z/, vilka två ljud flutit samman, följaktligen stavas det nederländska zuid (syd) på afrikaans suid. Liknande, den nederländska digrafen ij uttalas normalt som /əi/ och stavas y i alla fall förutom då IJ ersätter det nederländska suffix –lijk vilket uttalas /lœk/ eller /lik/, såsom i waarschijnlijk > waarskynlik.

En annan skillnad är den indefinita artikeln, 'n på afrikaans och een på nederländska. En bok är 'n boek på afrikaans, var det antingen är een boek eller 'n boek i nederländskan. Denna 'n uttalas vanligen som svag betoning, [ə].

Diminutiv-suffixet i afrikaans är -tjie, emedan det inom nederländskan är -tje, därav är ordet bit i afrikaans bietjie och i nederländskan beetje.

Bokstäverna c, q, x, och z existerar endast exklusivt i lån från franskan, engelskan, grekiskan och latin. Detta eftersom ord som vanligtvis stavades med c och ch i sin ursprungliga nederländska stavning k och g inom afrikaans. Liknande stavas det nederländska qu och x som kw och ks. Exempel på detta är ekwatoriaal istället för equatoriaal, och ekskuus istället för excuus.

Vokalerna med diakritiskt tecken som inte kan härledas till lånord är: á, é, è, ê, ë, í, î, ï, ó, ô, ú, û, ý. De diakritiska tecknen ignoreras när man bokstavsordnar, även om de fortfarande är viktiga. Till exempel geëet istället för tre e på rad bredvid varandra: *geeet, vilket går emot afrikaans grammatiska regler, eller , vilket översätts till "säga", medan se är en possessiv form.

Initiala apostrofer[redigera | redigera wikitext]

Ett fåtal ord i afrikaans använder sig av initiala apostrofer. Inom modern afrikaans skrivs dessa ord alltid med gemener (förutom när hela ordet står med versaler). Andra fall där det uppstår apostrofer i ändelsen av ett ord är ovanliga i vardagligt tal, och uppträder oftast endast i poetisk text.[64]

Här kommer ett par exempel på initiala apostrofer:

Version med apostrofer Vanlig version Översättning Kommentar
'k 't Dit gesê Ek het dit gesê Jag sade det Ovanlig, mer vanlig: Ek't dit gesê
't Jy dit geëet? Het jy dit geëet? Har du ätit det? Väldigt ovanlig
'n Man loop daar En man går där Standardafrikaans uttalar 'n som en schwa-vokal.

Apostrofer och det följande bokstaven ses som två separata tecken, och skrivs aldrig samman. Dock har ett sådant fall en Unicode-kod, ʼn.

Enkla ord, fraser och räkneord på afrikaans[redigera | redigera wikitext]

  • Ja [jɑ:] - Ja
  • Nee [ne:] - Nej
  • Goeiemôre [xuiə'mɔ:rə] - Godmorgon
  • Goeienag [xuiə'nax] - Godnatt
  • Baie dankie ['bɑjə 'dɑŋki] - Tack så mycket
  • Sterkte! ['stɛrktə] - Lycka till!
  • Hoe gaan dit met jou? ['ɦu xa:n dət mɛt 'jou] - Hur mår du?
  • Met my gaan dit goed [mɛt məi xa:n dət xut] - Jag mår bra
  • Wat is jou naam? [vat əs 'jou 'na:m] - Vad heter du?
  • Ek kan nie Afrikaans praat nie ['ɛk kɑn ni ɑfri'ka:ns prɑ:t ni] - Jag kan inte tala afrikaans
  • Ek is lief vir jou ['ɛk əs 'lif fər 'jou] - Jag älskar dig
  • Kan ek 'n bier kry, asseblief? [kɑn 'ɛk ə bir krəi ɑsə'blif] - Kan jag få en öl, tack?
  • Maak gou-gou! ['mɑ:k xou-xou] - Skynda på!
  1. een [e:n]
  2. twee ['tʋe:]
  3. drie [dri]
  4. vier ['fi:r]
  5. vyf ['fəif]
  6. ses ['sɛs]
  7. sewe ['se:və]
  8. agt ['axt]
  9. nege ['ne:xə]
  10. tien ['tin]

Textexempel[redigera | redigera wikitext]

1983-års översättning av Psalm 23[65]:

Die Here is my Herder, ek kom niks kort nie.
Hy laat my in groen weivelde rus. Hy bring my by waters waar daar vrede is.
Hy gee my nuwe krag. Hy lei my op die regte paaie tot eer van Sy naam.
Selfs al gaan ek deur donker dieptes, sal ek nie bang wees nie, want U is by my. In U hande is ek veilig.

Alternativ översättning av Psalm 23:

Die Here is my Herder, niks sal my ontbreek nie.
Hy laat my neerlê in groen weivelde; na waters waar rus is, lei Hy my heen.
Hy verkwik my siel; Hy lei my in die spore van geregtigheid, om sy Naam ontwil.
Al gaan ek ook in 'n dal van doodskaduwee, ek sal geen onheil vrees nie; want U is met my: u stok en u staf die vertroos my.

Herrens bön (Afrikaans senaste översättning):

Ons Vader in die hemel, laat U Naam geheilig word.
Laat U koningsheerskappy spoedig kom.
Laat U wil hier op aarde uitgevoer word soos in die hemel.
Gee ons die porsie brood wat ons vir vandag nodig het.
En vergeef ons ons sondeskuld soos ons ook óns skuldenaars vergewe het.
Bewaar ons sodat ons nie aan verleiding sal toegee nie; en bevry ons van die greep van die Bose.
Want van U is die koninkryk,
en die krag,
en die heerlikheid,
tot in ewigheid. Amen

Herrens bön (Orginalöversättningen)[66]:

Onse Vader wat in die hemel is,
laat U Naam geheilig word;
laat U koninkryk kom;
laat U wil geskied op die aarde,
net soos in die hemel.
Gee ons vandag ons daaglikse brood;
en vergeef ons ons skulde
soos ons ons skuldenaars vergewe
en laat ons nie in die versoeking nie
maar verlos ons van die Bose
Want aan U behoort die koninkryk
en die krag
en die heerlikheid
tot in ewigheid. Amen

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 2011 års folkräkning. Källa: Ethnologue: Languages of the World, Eighteenth edition. Dallas, Texas: SIL International.
  2. ^ Margareta Callens, Hendrik Neel, Sabine Van Bogaert (på nederländska). Nieuw talent voor taal ASO 6 - werkboek. sid. 326. http://books.google.com/books?id=5XxDtN32oY8C&pg=PA326#v=onepage&q&f=false 
  3. ^ Mesthrie, Rajend (1995). Language and Social History: Studies in South African Sociolinguistics. New Africa Books. sid. 224. https://books.google.com/books?id=aIivedw-oZYC 
  4. ^ Brachin, Pierre; Paul Vincent (1985). The Dutch Language: A Survey. Brill Archive. sid. 132. https://books.google.com/books?id=GeUUAAAAIAAJ 
  5. ^ [a b] Sebba, Mark (1997). Contact languages: pidgrins and creoles. Palgrave Macmillan. https://books.google.com/books?id=bRT_jZl39AMC 
  6. ^ Holm, John A. (1989). Pidgins and Creoles: References survey. Cambridge University Press. sid. 338. https://books.google.com/books?id=PcD7p9y3EIcC 
  7. ^ Deumert, Ana (2004). Language Standardization and Language Change: The Dynamics of Cape Dutch. John Benjamins Publishing Company. sid. 22. https://books.google.com/books?id=8ciimg5gGqQC 
  8. ^ ”Afrikaans: Standard Afrikaans” (på engelska). Lycos Retriever. Arkiverad från originalet den 20 november 2011. https://web.archive.org/web/20111120182430/http://www.lycos.com/info/afrikaans--standard-afrikaans.html. 
  9. ^ [a b] Gooskens, Charlotte (November 2007). ”The Contribution of Linguistic Factors to the Intelligibility of Closely Related Languages”. Journal of Multilingual and Multicultural Development (University of Groningen) 28 (6): sid. 445–467. doi:10.2167/jmmd511.0. http://www.let.rug.nl/gooskens/pdf/publ_JMMD_2007.pdf. Läst 19 maj 2010. 
  10. ^ S. Linfield, intervju i Salmagundi; 2000.
  11. ^ [a b c] ”Afrikaans” (på engelska). Omniglot. https://omniglot.com/writing/afrikaans.htm. Läst 2 juli 2019. 
  12. ^ ”Afrikaans language” (på engelska). Encyclopædia Britannica. Arkiverad från originalet den 22 september 2010. https://web.archive.org/web/20100831105055/http://www.britannica.com/EBchecked/topic/8437/Afrikaans-language. Läst 2 juli 2019. 
  13. ^ Alatis, Hamilton, Ai-Hui Tan (2002). Georgetown University Round Table on Languages and Linguistics 2000: Linguistics, Language and the Professions: Education, Journalism, Law, Medicine, and Technology. Washington DC: University Press. sid. 132. ISBN 978-0-87840-373-8 
  14. ^ Hans den Besten, 1989. From Khoekhoe foreignertalk via Hottentot Dutch to Afrikaans: the creation of a novel grammar. In Pütz & Dirven (eds.), Wheels within wheels: papers of the Duisburg symposium on pidgin and creole languages, sid 207–250. Frankfurt am Main: Peter Lang.
  15. ^ Mesthrie, Rajend (1995). Language and Social History. Studies in South African Sociolinguistics.. Kapstaden: David Philip. sid. 129. ISBN 0-86486-280-6 
  16. ^ Heinrich Meyer-Benfey: Die Sprache der Buren. Einleitung, Sprachlehre und Sprachproben. Fr. Wunder, Göttingen 1901.
  17. ^ ”The Youth Struggle” (på engelska). South African History Online. http://www.sahistory.org.za/article/youth-struggle. Läst 2 juli 2019. 
  18. ^ ”Census 1996” (på engelska). Statistics South Africa. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20061130175515/http://www.statssa.gov.za/census01/Census96/HTML/CIB/CIB1996.pdf. 
  19. ^ [a b c d e f] ”Population by language, sex and urban/rural residence” (på engelska). UNdata. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a27%3bareaCode%3a0%3bsexCode%3a0&c=2,3,5,7,9,11,13,14,15&s=_vcvv2:asc,_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc&v=1. Läst 2 juli 2019. 
  20. ^ ”2011 Census: Detailed analysis - English language proficiency in England and Wales, Main language and general health characteristics” (på engelska). Office for National Statistics. https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/culturalidentity/language/articles/detailedanalysisenglishlanguageproficiencyinenglandandwales/2013-08-30#english-proficiency-of-people-with-a-main-language-other-than-english. Läst 2 juli 2019. 
  21. ^ ”American Community Survey” (på engelska). American Community Survey. 2016. https://usa.ipums.org/usa/sda/. Läst 2 juli 2019. 
  22. ^ Hunt, Ricky (4). ”The last Boers of Patagonia – News – M&G” (på engelska). Mail & Guardian. https://mg.co.za/article/2011-02-04-the-last-boers-of-patagonia. Läst 2 juli 2019. 
  23. ^ [a b] ”Sammanställning av folkräkningen 2011” (på engelska). Statistics South Africa. http://www.statssa.gov.za/census/census_2011/census_products/Census_2011_Census_in_brief.pdf. Läst 2 juli 2019. 
  24. ^ [a b c] ”Languages — Afrikaans” (på engelska). World Data Atlas. https://knoema.com/atlas/South-Africa. Läst 2 juli 2019. 
  25. ^ ”2.8 Home language by province (percentages)”. 2.8 Home language by province (percentages). Statistics South Africa. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070824075509/http://www.statssa.gov.za/census01/Census96/HTML/CIB/Population/28.htm. Läst 17 september 2013. 
  26. ^ ”Table 2.6: Home language within provinces (percentages)”. Census 2001 - Census in brief. Statistics South Africa. 16. Arkiverad från originalet den 5 maj 2005. https://web.archive.org/web/20050505140723/http://www.statssa.gov.za/census01/HTML/CInBrief/CIB2001.pdf. Läst 17 september 2013. 
  27. ^ Census 2011: Census in brief. Pretoria: Statistics South Africa. 2012. Sid. 30. ISBN 9780621413885. http://www.statssa.gov.za/census/census_2011/census_products/Census_2011_Census_in_brief.pdf. 
  28. ^ ”Hannes van Zyl”. Oulitnet.co.za. Arkiverad från originalet den 28 december 2008. https://web.archive.org/web/20081228004644/http://www.oulitnet.co.za/taaldebat/multilin.asp. Läst 1 oktober 2009. 
  29. ^ Antoinette, Pienaar; Hanti, Otoo (30). ”Afrikaans groei, sê sensus (Afrikaans growing according to census)”. Beeld. Arkiverad från originalet den 2 november 2012. https://web.archive.org/web/20121102235326/http://www.beeld.com/Suid-Afrika/Nuus/Afrikaans-bly-groei-se-sensus-20121030. 
  30. ^ Prince, Llewellyn (23). ”Afrikaans se môre is bruin (Afrikaans' tomorrow is coloured)” (på afrikaans). Rapport. Arkiverad från originalet den 31 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130331034159/http://www.rapport.co.za/Suid-Afrika/Nuus/Afrikaans-se-more-is-bruin-20130323. 
  31. ^ ”Platteland Film”. www.plattelanddiemovie.com. http://www.plattelanddiemovie.com/. 
  32. ^ ”SABC3 "tests" Afrikaans programming”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716024421/http://www.screenafrica.com/news/industry/997616.htm. 
  33. ^ ”Namibia 2011 Population & Housing Census Main Report” (på engelska). Namibia Statistics Agency. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002064316/http://www.nsa.org.na/files/downloads/Namibia%202011%20Population%20and%20Housing%20Census%20Main%20Report.pdf. 
  34. ^ Dialekterna namngavs innan etablerandet av dagens Västra Kapprovinsen, Östra Kapprovinsen och Norra Kapprovinsen, och att dialekterna således inte fick sitt namn av regionerna där de talades.
  35. ^ ”Lekker Stories” (på Afrikaans). Kaapse Son - Die eerste Afrikaanse Poniekoerant. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20081015021503/http://www.dieson.co.za/lekker_stories.asp. 
  36. ^ 'Vertel my van SA, Afrikaans'” (på afrikaans). Beeld. 25 juli 2013. https://www.netwerk24.com/Nuus/Vertel-my-van-SA-Afrikaans-20130725. Läst 1 juli 2019. 
  37. ^ [a b] ”Afrikaans history and development. The Unique Language of South Africa” (på engelska). Safariafrica.co.za. http://www.safariafrica.co.za/tourist-information/afrikaans.htm. Läst 3 juli 2019. 
  38. ^ ”etymologiebank.nl” (på nederländska). etymologiebank.nl. http://www.etymologiebank.nl/trefwoord/sambreel. Läst 3 juli 2019. 
  39. ^ [a b] Austin, Peter (2008). One Thousand Languages: Living, Endangered, and Lost. Los Angeles: University of California Press. sid. 97. ISBN 978-0520255609. https://books.google.se/books?id=Q3tAqIU0dPsC&pg=PA97&dq=bantu+loanwords+afrikaans&hl=en&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q&f=true 
  40. ^ ”Karos II : Kros” (på nederländska). Instituut voor de Nederlandse Taal. http://gtb.inl.nl/iWDB/search?actie=article&wdb=WNT&id=M030549. Läst 3 juli 2019. 
  41. ^ Standard encyclopaedia of Southern Africa, Volym 1, D.J.. Potgieter, NASOU, 1970, sid. 111
  42. ^ A Zulu-Kafir Dictionary, Etymologically Explained ... Preceded by an Introduction on the Zulu-Kafir Language, Pike, 1857, sid. 87
  43. ^ Doggie Ngcongwane, Samuel (1985). The Languages We Speak. University of Zululand. sid. 51. https://books.google.com/books?id=A8IzAAAAIAAJ&q=sakaboela&dq=sakaboela&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwj08OTVufnQAhWIJMAKHSTVCWQQ6AEIKTAC 
  44. ^ Johnson, David; Sally Johnson (2002). Gardening with Indigenous Trees. Struik. sid. 92. ISBN 9781868727759 
  45. ^ Strohbach; Walters, H.J.A. (november 2015). ”An overview of grass species used for thatching in the Zambezi, Kavango East and Kavango West Regions, Namibia” (på engelska). Dinteria. Windhoek, Namibia. sid. 13-42. https://www.researchgate.net/publication/286447092_An_overview_of_grass_species_used_for_thatching_in_the_Zambezi_Kavango_East_and_Kavango_West_Regions_Namibia. Läst 3 juli 2019. 
  46. ^ South African Journal of Ethnology. Bureau for Scientific Publications of the Foundation for Education, Science and Technology. 1999. sid. 157. https://books.google.se/books?id=ZzASAQAAIAAJ&dq=tambotie+afrikaans&q=tambotie+&redir_esc=y 
  47. ^ Toward Freedom. "45–46". 1996. Sid. 47. https://books.google.com/books?id=ThsMAQAAMAAJ&dq=%22chaile%22+zulu&focus=searchwithinvolume&q=%22chaile%22+. 
  48. ^ Fourie, Johan; Von Fintel Dieter (2014). Settler skills and colonial development:the Huguenot wine-makers in eighteenth-century Dutch South Africa. The Economic History Review. sid. 934 
  49. ^ de Stadler, Leon G. (1996). The Dative Volym 1. John Benjamins Publishing. sid. 251 - 288 
  50. ^ Jämför med Ek wil nie dit doen nie, vilket ändrar betydelse till "Jag vill inte att göra detta." Medan Ek wil nie dit doen nie betonar brist på vilja att agera, betonar Ek wil dit nie doen nie akten i sig.
  51. ^ kan would be best used in this case because kan nie means cannot and since he is sick he is unable to come, whereas sal is "will" in English and is thus not the best word choice.
  52. ^ Donaldson (2002) sid 2-7
  53. ^ Donaldson (2002) sid 4-6
  54. ^ Donaldson (2002) sid 5-6
  55. ^ Donaldson (2002) sid 4
  56. ^ Donaldson (2002) sid 7
  57. ^ Donaldson (2002) sid 3-7
  58. ^ Donaldson (2002) sid 8-10
  59. ^ Donaldson (2002) sid 10
  60. ^ Donaldson (2002) sid 13-15
  61. ^ Donaldson (2002) sid 13-14, 20-22
  62. ^ Wells, John (5). ”John Wells's phonetic blog: velar or uvular?” (på engelska). http://phonetic-blog.blogspot.com/2011/12/velar-or-uvular.html. Läst 2 juli 2019. 
  63. ^ Donaldson (2002) sid 15
  64. ^ ”Afrikaans grammar” (på engelska). 101languages.net. 26. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101015164510/http://101languages.net/afrikaans/grammar.html. 
  65. ^ ”PSALMS 23:1-4” (på afrikaans). bible.com. https://www.bible.com/af/bible/6/PSA.23.1-4.AFR83. Läst 3 juli 2019. 
  66. ^ ”MATTHÉÜS 6:9-13” (på afrikaans). bible.com. https://www.bible.com/af/bible/5/MAT.6.9-13.AFR53. Läst 3 juli 2019. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]