O.J. Simpson
| O.J. Simpson | |
 O.J. Simpson 1990. | |
| Född | Orenthal James Simpson 9 juli 1947 San Francisco, Kalifornien, USA |
|---|---|
| Yrke/uppdrag | Amerikansk fotbollsspelare Skådespelare |
| År som aktiv | 1969–1979 (amerikansk fotboll) 1974–1994 (skådespelare) |
| Maka | Marguerite L. Whitley (1967–1979) Nicole Brown Simpson (1985–1992) |
2.JPG)
Orenthal James "O.J." Simpson, född 9 juli 1947 i San Francisco, Kalifornien, är en amerikansk före detta skådespelare och tidigare professionell utövare av amerikansk fotboll. Han är, efter sin idrottskarriär, mest känd för ett mordåtal 1995 på sin fru Nicole Brown Simpson, i vilket han frikändes efter en dramatisk och extremt uppmärksammad rättegång, liksom ett antal andra utpekad som The Trial of the Century.
Mordåtal[redigera | redigera wikitext]
Den 13 juni 1994 påträffades O.J. Simpsons före detta fru Nicole Brown Simpson (född 1959) och en god vän till henne vid namn Ronald Goldman (född 1968) döda utanför Nicoles bostad i Los Angeles. De hade blivit mördade på ett besinningslöst sätt. Båda hade fått ta emot ett stort antal knivhugg; Nicole Browns huvud var nästan skilt från kroppen. Misstankarna riktades mot Simpson, som greps av polisen efter en vecka, men först efter en spektakulär biljakt som direktsändes i TV.
Simpson åtalades för mord på Brown och Goldman. Rättegången inleddes den 24 januari 1995 och varade fram till den 3 oktober samma år. Simpson försvarades av åtta försvarsadvokater med stab och som fick namnet Dream Team av amerikansk media.[1][2][3] TV direktsände rättegången under flera månader. Det fanns många indicier och omfattande teknisk bevisning som pekade på att Simpson var skyldig till morden. Målet var extra känsligt eftersom Simpson var svart medan de två mördade var vita, något som bedömare anser inverkat på juryns (varav nio av tolv medlemmar var svarta) beslut. Andra pekade på att juryn, mer eller mindre välgrundat, fäst utomordentligt stor uppmärksamhet vid de skavanker som ansetts föreligga i utredningen, något som väckte mer frekvent och generell kritik mot svarta åtalade. Dessutom hade en av de för utredningen väsentliga poliserna, Mark Furman, uttryckt starkt rasistiska åsikter relativt kort innan rättegången, vilket gick emot hans vittnesmål och därmed indirekt kom att undergräva utredningens integritet. Åklagaren och Simpsons kritiker å andra sidan menade att fallet konkret utgjorde ett exempel av systematisk och otillräckligt hanterad hustrumisshandel och det lidande som tilläts passera ostraffat särskilt hos hyllade celebriteter oavsett hudfärg (men kanske särskilt Simpson givet dennes klassresa och status som underdog) och att juryn ägnat sig åt juryräddning på oskäliga grunder. Det ledde till en känsloladdad debatt om rasismen och etnisk söndring i det amerikanska samhället.[4] Under rättegången antydde opinionsundersökningar att en klar majoritet vita ansåg Simpson vara skyldig, medan en betydande majoritet av svarta betraktade honom som oskyldig.
Simpson förklarades i oktober icke skyldig av en enig jury. Förhandlingarna hade satt amerikanskt rekord i massmediebevakning när det gäller en rättegång. Cirka 150 miljoner människor följde rättegångens sista dag på TV och såg Simpson motta den friande domen, något som även aktualiserade juryns opartiskhet och de påfrestningar de utsatts för under den ovanligt långa och påfrestande isolering som föregått utslaget. Rättegången har kallats "Århundrades rättegång" (Trial of the Century). Det är att märka att det var ett jurymål och att ingen i juryn ville acceptera den då relativt nya DNA-analysen som på övertygande grunder band Simpson till platsen, delvis då den komprometterats av Furmans och andra polisers uttalanden och påstående att den handske som bar blodet varit för varm för att ha kunnat lämnas på platsen av den skyldige flera timmar tidigare. Den 5 februari 1997 ådömdes Simpson dock i en civilrättslig rättegång att betala 33,5 miljoner dollar till Browns och Goldmans familjer.[4][5] Simpson har dock inte betalat skadeståndet till dags dato.[källa behövs]
Efter rättegången[redigera | redigera wikitext]
Simpson flyttade kort efter rättegångarna till Florida, delvis för att undkomma betalningsskyldighet och mediecirkusen som fortsatt långt efter rättegången var över. 2006 uttryckte han en avsikt att publicera boken If I Did It, som var ett hypotetiskt erkännande av mordet på sin före detta hustru.[6] Boken stoppades dock av förlaget HarperCollins ägare Rupert Murdoch.[5] Boken släpptes senare av familjen Goldman, anhöriga till den mördade Ron Goldman, med den marginellt förändrade titeln If I Did It: Confessions of the Killer (ISBN 978-0-8253-0588-7).
Enligt en undersökning gjord år 2016, tror 83 procent av vita amerikaner och 57 procent av svarta amerikaner att Simpson var skyldig till morden. Detta utgör en markant förskjutning sedan processen men fortfarande en notorisk diskrepans.[7]
Väpnat rån[redigera | redigera wikitext]
I september 2007 hamnade O.J. Simpson återigen på förstasidorna då han åtalades för bland annat väpnat rån, inbrott och kidnappning. Simpson och tre andra män rånade två samlare som enligt Simpson hade stulit en rad minnesföremål som tillhörde honom. Bollar, priser och plaketter med ett uppskattat värde av 100 000 dollar var det byte som de fyra rånarna "tog tillbaka".[8] Den 3 oktober 2008 befanns Simpson skyldig på alla tolv åtalspunkterna, vilket skedde på årsdagen 13 år efter att han blev frikänd för mord. Simpson fick sin dom den 5 december, där han dömdes till 33 års fängelse med möjlig frigivning efter 10 år. I oktober 2010 nekades han ytterligare prövningsrätt i fallet.[9] Den 20 juli 2017 fattade rätten beslut om villkorlig frigivning och den 1 oktober 2017 blev han frisläppt efter att ha avtjänat 9 år av fängelsedomen.[10]
Skådespelarkarriär[redigera | redigera wikitext]
O.J. Simpson hade även en karriär som skådespelare. Den film han är mest känd från är Den nakna pistolen (1988), där han spelar en otursförföljd polis vid namn Nordberg. Andra välkända filmer som han finns med i är Skyskrapan brinner (1974) och konspirationsfilmen Capricorn One (1978). Han har också en biroll i första avsnittet av den ursprungliga filmatiseringen av Rötter, som började sändas 1977 (1980 i SVT). Simpson har också omnämnts som en möjlig kandidat till rollen som roboten i James Camerons The Terminator från 1984, som emellertid gick till den då betydligt mindre kände Arnold Schwarzenegger.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Boyarsky, Bill. ”The O.J. Simpson murder trial: Dream Team trumpets its victory to the court of public opinion”. LATimes.com. Arkiverad från originalet den 21 april 2019. https://web.archive.org/web/20190421115847/https://www.latimes.com/archives/la-xpm-1995-09-07-mn-43252-story.html.
- ^ ”O.J. Simpson's trial: Where are they now?”. InsideEdition.com. https://www.insideedition.com/headlines/14792-oj-simpsons-trial-where-are-they-now.
- ^ Stanley, Richard T. (2011). A humorous account of America's past: 1945 to 2001. Iuniverse. sid. 338. ISBN 9781462010301. https://books.google.se/books?id=_KtnKJNLy_MC&pg=PA338&lpg=PA338&dq=oj+simpson+%22dream+team%22+Robert+Shapiro.+Johnnie+Cochran.+Robert+Kardashian.+Barry+Scheck.+Lee+Bailey.+Carl+Douglas.+Peter+Neufeld.+Gerald+Uelmen.&source=bl&ots=FQuQPlio0j&sig=08zmc0JqvDDLp7HWBpF_WeOVpFs&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj66qWm65ffAhUShqYKHcvSBX4Q6AEwBHoECAMQAQ#v=onepage&q=oj%20simpson%20%22dream%20team%22%20Robert%20Shapiro.%20Johnnie%20Cochran.%20Robert%20Kardashian.%20Barry%20Scheck.%20Lee%20Bailey.%20Carl%20Douglas.%20Peter%20Neufeld.%20Gerald%20Uelmen.&f=false
- ^ [a b] Ulf Arvidsson. ”O.J. Simpson-rättegången”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/oj-simpson-r%C3%A4tteg%C3%A5ngen. Läst 20 januari 2015.
- ^ [a b] Pressens mediaservice (14 mars 2007). ”O.J. Simpson får inga pengar för bok”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/oj-simpson-far-inga-pengar-for-bok/. Läst 20 januari 2015.
- ^ Anders Hellberg (16 november 2006). ”Så skulle O J Simpson ha mördat”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sa-skulle-o-j-simpson-ha-mordat/. Läst 20 januari 2015.
- ^ ”Two decades later, black and white Americans finally agree on O.J. Simpson’s guilt” (på amerikansk engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/the-fix/wp/2015/09/25/black-and-white-americans-can-now-agree-o-j-was-guilty/. Läst 16 juni 2018.
- ^ Steve Friess (17 september 2007). ”O. J. Simpson Arrested and Charged With Felonies” (på engelska). Dagens Nyheter. http://www.nytimes.com/2007/09/17/us/17simpson.html?_r=0. Läst 20 januari 2015.
- ^ O.J. Simpson loses appeal in Las Vegas armed robbery trial CNN, 22 oktober 2010
- ^ Holpuch, Amanda (20 juli 2017). ”OJ Simpson granted parole after serving nine years of armed robbery sentence” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2017/jul/20/oj-simpson-parole-granted-prison-release-october. Läst 21 juli 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör O.J. Simpson.- O.J. Simpson på Internet Movie Database (engelska)
- O.J. Simpson på NFL:s webbplats
- O.J. Simpson på Pro Football Hall of Fames webbplats
Wikimedia Commons har media som rör