Prostatacancer

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Prostatacancer
latin: neoplasma malignum prostatæ, cancer prostatæ
Prostatan som den förhåller sig till andra närliggande organ hos mannen.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 C61
ICD-9 185
OMIM 176807
DiseasesDB 10780
MedlinePlus 000380
eMedicine radio/574 
MeSH engelsk

Prostatacancer , [uttalas pro'statakanser], innebär en cancerutveckling i prostatan, en körtel i det manliga reproduktiva systemet, och drabbar således endast män.[1] De flesta prostatacancer växer långsamt, men vissa växer relativt snabbt.[2][3] Cancercellerna kan sprida sig från prostatan till andra delar av kroppen, framförallt ben och lymfkörtlar.[4] Där kan de orsaka en rad olika symtom.[3] I senare skeden kan cancern leda till svårigheter att kissa, blod i urinen, eller smärta i bäckenet, ryggen eller då man kissar.[5] En sjukdom som kallas godartad prostataförstoring kan ge liknande symptom. Symtom i senare skeden av sjukdomen kan vara trötthet till följd av låga nivåer av röda blodkroppar.[3]

Faktorer som ökar risken för prostatacancer är: hög ålder, hereditet för sjukdomen, och vissa etniciteter. Kring 99% av fallen uppstår bland män över 50 år. Att ha en första gradssläkting med sjukdomen ökar risken 2 till 3 gånger. I USA är prostatacancer mer vanligt bland den afro-amerikanska befolkningen än den kaukasiska befolkningen. Andra faktorer som kan påverka insjuknandet kan vara en kost med hög andel processat- eller rött köttmjölkprodukter eller lågt andel av vissa grönsaker.[2] Prostatacancer diagnostiseras genom biopsi. Medicinsk avbildning kan sedan göras för att avgöra om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen.[5]

Prostatacancerscreening bland befolkning i stort är kontroversiellt.[2][3] Prostata-specifikt antigen (PSA) test ökar antalen upptäckta cancrar men det minskar inte dödligheten.[6] Den amerikanska Preventive Services Task Force (USPSTFEN) rekommenderar inte screening med PSA-test, på grund av risken för överdiagnostik och onödig behandling av cancrar som aldrig skulle ge symptom. USPSTFEN drar slutsatsen att de potentiella fördelarna av tester inte uppväger de förväntade riskerna och skadorna.[7] Svenska forskare har nyligen utvecklat det så kallade Stockholm3-testet, som enligt en studie med nästan 60,000 män, minskar risken för överdiagnostik och onödig behandling.[8]

Medan 5α-reduktas-hämmare verkar minska antalet låggradiga cancrar verkar de inte påverka risken för höggradiga cancrar och rekommenderas inte som förebyggande behandling.[2] Tillskott med vitaminer eller mineraler tycks inte påverka risken för prostatacancer.[2][9]

I många fall kan cancern säkert följas genom aktiv övervakning eller aktiv expektans. Andra behandlingar kan innefatta en kombination av kirurgi, strålbehandling, hormonbehandling eller kemoterapi.[5] När cancern endast befinner sig inuti prostatan finns det möjlighet att helt bota den.[3] Bland cancrar som har spridit sig till skelettet kan det innebär behandling med smärtstillande läkemedel, bisfosfonater och riktad terapi. Resultaten beror på personens ålder och om det finns några andra hälsoproblem samt hur aggressiv och omfattande cancern är. De flesta människor med prostatacancer dör inte alls av sjukdomen, utan av något annat.[5] Femårsöverlevnaden i USA är 99%.[10] Globalt sett är prostatacancer den näst vanligaste typen av cancer och den femte vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män.[11] Under 2012 insjuknande 1,1 miljoner män, och prostatacancer orsakade 307 000 dödsfall.[11] Prostatacancer var den vanligaste cancerformen hos män i 84 länder,[2] och den förekommer mer allmänt i den utvecklade världen. På senare år har även antalet fall ökat i utvecklingsländerna.[12] Upptäckt av prostatacancer ökade kraftigt under 1980-talet och 1990-talet på grund av ökad PSA-testning.[2] Studier av män som dött av andra orsaker har hittat cancer i prostatan hos mellan 30% till 70% av alla män som är över 60 års ålder.[3]

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Prostata

Prostatan tillhör de manliga könsorganen. Den bidrar till produktion (cirka 20 %) och lagring av sädesvätska. Den är normalt ungefär tre centimeter lång och väger 20 gram. Den finns i bäckenet, strax under urinblåsan och framför ändtarmen. Den består av många småkörtlar som är placerade runtom urinröret. Placeringen gör att sjukdomar i prostatan ofta medför problem med urinering, ejakulation och tömning av tarmen.

Tumörtyper[redigera | redigera wikitext]

Den mest förekommande tumörtypen vid prostatacancer är en typ av carcinom, adenocarcinom, som står för ungefär 95% av fallen.[13] I 0,1% av fallen är tumörtypen sarkom, av vilka många fall är ett leiomyosarkom. Sarkomvarianten är en avsevärt mer aggressiv tumörtyp än carcinom.[14] Andra tumörvarianter innefattar småcelliga karcinom och övergångsepitelcancer. Eftersom adenocarcinom är det vanligaste diagnosen, brukar därför prostatacancer syfta på just den tumörtypen.[15]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Prostatacancer är den vanligast förekommande cancertypen i Sverige. Den förekommer endast hos män och framförallt män som är äldre än 50 år. Medelåldern för en diagnos är 72-74 år. [16] I Sverige diagnosticeras det ca 10 000 män med prostatacancer varje år,[17] och det är även den cancertyp bland män som svarar för flest dödsfall, där 2352 avled till följd av prostatacancer år 2002. [18] Mörkertalet är också stort då många av dem som får prostatacancer inte får några yttre symptom, inte genomgår någon behandling och dör av andra orsaker utan att en cancerdiagnos har ställts. Det finns ingen känd metod att förhindra att prostatacancer uppkommer, men genetiska faktorer och dieten tycks ha betydelse. Det är vanligare med prostatacancer i västvärlden och länder som USA, Kanada och Sverige där det finns en hög prevalens medan Asien har mycket lägre andel nya prostatafall (i synnerhet Tianjin i Kina). En förklaring kan vara bättre sjukvård som kan ge fler diagnosticerade fall. Hormonella faktorer som höga nivåer av IGF-1 har också kopplats till prostatacancer. Möjliga kostrelaterade risksänkare kan vara lykopen, zink och selen medan rökning, fysisk aktivitet och vasektomi inte verkar påverka risken att få prostatacancer. [16]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

I tidiga stadier ger prostatacancer inga symptom. Diagnosen görs ofta vid en uppföljning av förhöjda värden av ett prostataspecifikt antigen, som man upptäckt vid en rutinundersökning.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Prostatacancer upptäcks vanligen genom kroppsundersökning eller ett blodtest där man detekterar prostataspecifikt antigen som inte är specifikt mot prostatacancer men som ofta är ett tidigt tecken. Misstänkt cancer bekräftas sedan genom undersökning av ett vävnadsprov i mikroskop.

Statens beredning för medicinsk utvärdering har publicerat en systematisk litteraturöversikt som handlar om bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer.[19]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Prostatacancer kan behandlas med kirurgiskt ingrepp, strålbehandling, hormonbehandling, cellgifter eller en kombination av flera behandlingsformer.

Idag har robotassisterade operationer blivit vanligare, då behöver endast fem mindre snitt göras. Kirurgen arbetar vid en datorskärm och har två styrspakar med vilka hon eller han styr utrustningen inne i patientens bukhåla.

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

All behandling mot prostatacancer ger symptom i form av biverkningar bl.a. nedsatt sexuell funktion (impotens och minskad orgasmnjutning) och urinläckage. Hormonbehandling kan ge gynekomasti och mastodyni.[20]

För män med lokaliserad prostatacancer (cancer som inte har hunnit sprida sig utanför prostata) kan ett alternativ vara att avstå från kurativ behandling för att undvika behandlingsrelaterade biverkningar. Dock kan oron för att leva med obehandlad cancer överväga oron för att leva med svåra biverkningar. I en svensk studie uppgav sex av tio män i åldern 50-80 år att de skulle kunna tänka sig att överväga att avstå från behandling för att slippa impotens medan fyra av tio alltid skulle välja behandling oberoende av konsekvenserna om det fanns en teoretisk möjlighet att behandlingen skulle kunna förlänga livet. Detta svåra dilemma gör att många prostatacancerpatienter känner extra oro och ångest inför valet av behandling utöver den oro som själva sjukdomen ger. Trots denna beklämmande situation lever en av fyra män med prostatacancer i total känslomässig isolering. Av de övriga tre av fyra som inte lever i känslomässig isolering har de allra flesta (åtta av tio) ingen annan än sin partner att anförtro sig till. Prostatacancer kan också leda till sterilitet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Prostate Cancer”. Prostate Cancer. http://www.cancer.gov/cancertopics/types/prostate. Läst 12 October 2014. 
  2. ^ [a b c d e f g] . ISBN 9283204298 
  3. ^ [a b c d e f] ”Prostate Cancer Treatment (PDQ®)”. Prostate Cancer Treatment (PDQ®). 2014-04-11. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/prostate/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 1 July 2014. 
  4. ^ . ISBN 9780195175431. http://books.google.ca/books?id=PymZ1ORk0TcC&pg=PA223 
  5. ^ [a b c d] ”Prostate Cancer Treatment (PDQ®)”. Prostate Cancer Treatment (PDQ®). 2014-04-08. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/prostate/Patient/page1/AllPages. Läst 1 July 2014. 
  6. ^ . doi:10.1136/bmj.c4543. PMID 20843937. 
  7. ^ ”Talking With Your Patients About Screening for Prostate Cancer”. http://www.uspreventiveservicestaskforce.org/prostatecancerscreening/prostatecancerscript.pdf. Läst 2012-07-02. 
  8. ^ http://www.thelancet.com/journals/lanonc/article/PIIS1470-2045(15)00361-7/abstract
  9. ^ . doi:10.1093/fampra/cmq115. PMID 21273283. 
  10. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: Prostate Cancer”. SEER Stat Fact Sheets: Prostate Cancer. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/prost.html. Läst 18 June 2014. 
  11. ^ [a b] . ISBN 9283204298 
  12. ^ . doi:10.1002/mnfr.200700511. PMID 19101947. 
  13. ^ http://www.cancer.ca/en/cancer-information/cancer-type/prostate/prognosis-and-survival/?region=on
  14. ^ Singh, Jitendra Pratap, et al. "Leiomyosarcoma of prostate: A rare, aggressive tumor." Journal of cancer research and therapeutics 9.4 (2013): 743.
  15. ^ http://www.cancer.org/cancer/prostatecancer/detailedguide/prostate-cancer-what-is-prostate-cancer
  16. ^ [a b] Grönberg H. Prostate cancer epidemiology Lancet 2003 Mar 8;361(9360):859-64. Review. PMID 12642065
  17. ^ http://www.prostatacancerforbundet.se/subPage1.asp?nodeid=99788
  18. ^ [1] Cancer i siffror 2005 - Populärvetenskapliga fakta om cancer - dess förekomst, bot och dödlighet Socialstyrelsen ISBN 91-89446-68-2
  19. ^ SBU. Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer”. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU Alert-rapport nr 2014-01. ISSN 1652-7151., http://www.sbu.se/201401
  20. ^ Bautista-Vidal, C., et al. "Treatment of gynecomastia in patients with prostate cancer and androgen deprivation." Actas Urológicas Españolas (English Edition) 38.1 (2014): 34-40.
  • Sexual function in middle aged and elderly Swedish men: [2]
  • Waning sexual function - the most important disease-specific distress for patients with prostate cancer: [3]
  • Distress due to unwanted side-effects of prostate cancer treatment is related to impaired well-being (quality of life): [4]
  • Emotional isolation in elderly Swedish men - Asgeir Helgason et al. Scand J Urol Nephrol 35: 97-101, 2001: [5]
  • SvD - känslomässig isolering: [6]
  • Aftonbladet - känslomässig isolering: [7]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]