Palmolja

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Palmolja.

Palmolja är ett vegetabiliskt fett tillverkat från oljepalmen, Elaeis guineensis. Palmolja kan användas både som livsmedel, i konsumtionsvaror och som råvara för bränslen, till exempel biodiesel. De största exportörerna av palmolja är Malaysia och Indonesien.

Palmolja används för egenskaperna och eftersom den är billig att framställa.[1] Den är fast i rumstemperatur, likt smör och kokosfett, och kräver inte härdning.[1]

Palmolja förekommer i bland annat margarin, glass, kakor, choklad, snacks, stearinljus, tvål, rengöringsmedel och kosmetika.[2][3] Från och med 13 december 2014 gäller en EU-förordning, (nr 1169/2011[4]), som innebär att producenterna måste ange vilka vegetabiliska fetter/oljor som finns i produkterna.[3] Tidigare redovisades sällan palmolja i innehållsdeklarationen.[3] Det kunde gå under benämningen "vegetabiliskt fett" eller "vegetabilisk olja", vilket även kan syfta på andra fetter än palmolja eller en blandning med olika fetter.[3]

Efter debatten om risken med transfetter i början av 2000-talet har många livsmedelstillverkare bytt ut härdat fett mot palmolja.[3] Enligt konsumenttidskriften Råd & Rön innehöll upp till hälften av alla förpackade varor i affären palmolja i någon form år 2012.[2]

Framställning och användning[redigera | redigera wikitext]

Oljepalm (Eleis guineensis)

Fettet förekommer i oljepalmens fruktkött som droppar eller klumpar, men även i själva kärnan i frukterna. Dessa är samlade i äggrunda, 20–40 cm långa och 10–20 cm breda fruktställningar. Frukterna är orangeröda stenfrukter av ett mindre plommons storlek. Fruktköttet har en tjocklek av 4–5 mm och omger den hårda, svarta stenen, som innesluter den mjuka och vita kärnan.[5]

Frukterna kokas i autoklav, pressas och extraktioneras. Vid bearbetning av de färska frukterna får man en olja som inte innehåller mer än ca 4 % fettsyra. Denna raffineras till matolja och används även, på grund av hög halt av karotin, till vitaminisering av margarin. Palmoljan är lätt att förtvåla och kan därför också användas för tillverkning av tvål.[5]

Av kärnorna utvinns även fett, palmkärnolja. Denna är mycket lik kokosolja och används huvudsakligen till tvålframställning och tillsammans med kokosolja i margarintillverkningen.

Resterna från oljeutvinningen är ett utmärkt kraftfoder för kreatur (fungerar bra som djurfoder).[5]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Fettsyrornas fördelning i palmolja/palmfett:

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Palmolja innehåller E-vitamin och provitamin A.[2] Kallpressad innehåller höga halter av nyttiga karotenoider, men oljan raffineras ofta och då försvinner karotenoiderna.[2] För människor som lider av vitaminbrist kan det vara en källa till A-vitamin.[2]

Den innehåller även en hög andel mättat fett, precis som smör och kokosfett, vilket enligt Livsmedelsverket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.[6] Livsmedelsverket avråder därför från att äta stora mängder palmolja.[3]

Miljö och certifiering[redigera | redigera wikitext]

Användning av palmolja för bränsleproduktion kritiseras ofta av miljöskäl, då avverkning av regnskog sker i stor skala för att anlägga oljepalmsplantager. Det säljs även palmolja som är certifierad av Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO). Naturskyddsföreningen i Sverige vill att den palmolja som används ska vara certifierad.[3] År 2013 var 14 procent av palmoljeproduktionen certifierad.[3]

Många företag är med i RSPO och har som mål att enbart sälja produkter där palmoljan är certifierad,[3] och 2013 hade några redan uppfyllt målet.[3] Greenpeace har kritiserat RSPO och anser att RSPO-certifieringen inte är en garanti för att palmoljan är producerad på ett hållbart sätt.[7] Både Greenpeace och Naturskyddsföreningen anser att palmolja som odlas på ett hållbart och rättvist sätt kan få positiva effekter som att bidra till bättre ekonomisk situation i producerande länder.[3][7]

Kravmärkt ställer dessutom krav på socialt ansvar.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Oljepalmen”. WWF. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714144955/http://www.wwf.se/source.php/1340517/ekologiskafotavtryck_palmolja.pdf. Läst 10 juni 2014. 
  2. ^ [a b c d e] ”Högt pris för billig olja”. Råd & Rön. 24 oktober 2012. http://www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/Palmolja/. Läst 10 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Palmolja - vegetabiliskt fett”. Icakuriren. 5 augusti 2013. http://www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/Palmolja/. Läst 10 juni 2014. 
  4. ^ ”Informationsförordningen - Livsmedelsverket”. Livsmedelsverket. 9 april 2014. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140805202819/http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforetag/Markning_och_pastaenden/Informationsforordningen/. Läst 14 augusti 2014. 
  5. ^ [a b c] Meyers varulexikon, Forum, 1952
  6. ^ ”Matfett”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714205955/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Miljosmarta-matval/Matfett/. Läst 10 juni 2014. 
  7. ^ [a b] ”Den "smutsiga" palmoljan och RSPO-certifieringen”. Greenpeace. http://www.greenpeace.org/sweden/se/skog/indonesiens-regnskog/palmolja/. Läst 10 juni 2014. 
  8. ^ ”Tillåter KRAV palmolja? - Fråga - KRAVs Konsumentforum” (på sv). kundo.se. https://kundo.se/org/krav/d/tillater-krav-palmolja/. Läst 17 november 2018.