Olle Persson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För professorn i biblioteks- och informationsvetenskap, se Olle Persson (professor).
Olle Persson
OllePerssonfotoM.Backer.jpg
Olle Persson, 2007.
Foto: Mats Bäcker
FödelsenamnHans Olle Persson
Födelsedatum19 april 1958 (60 år)
FödelseortNorrköping
MakaLena Willemark 1984–idag
Genreopera
Rollbaryton
Instrumentfiol
År som aktiv1983–idag

Hans Olle Persson, född 19 april 1958 i Norrköping,[1] är en svensk opera- och konsertsångare (baryton).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Persson är uppvuxen i Norrköping och har vid en mängd tillfällen samarbetat med ensembler vid Linköpings universitet. Han studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och har förutom diplomexamen i solosång även musiklärar- och sångpedagogexamen från denna högskola.

Han är en framstående uttolkare av den romantiska tyska liedrepertoaren och har gjort många operaroller vid Folkoperan. Han har bland annat gjort greven i Il matrimonio disperato av Domenico Cimarosa i Vadstena, Figaro i Barberaren i Sevilla och Rodrigo i Don Carlo[2].

Förutom traditionella operaroller och ett flertal barytonpartier i oratorier och passioner har han framträtt i större partier i nykomponerade verk, exempelvis Nils Lindbergs Requiem (1993). Han är även flitig gäst i både radio och tv samt finns representerad på en rad skivinspelningar. Persson är pedagogiskt verksam och ger regelbundet mästarkurser runt om i Norden.

Han spelar också fiol och uppträder ibland i folkmusiksammanhang tillsammans med Lena Willemark, som han är gift med sedan 1984.[1] Hans bror Mats Persson (född 1955[1]) är också operasångare (baryton) och tillhör sedan 1992 Göteborgsoperans fasta ensemble.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1985 Guran Fantomen
Urban Wrethagen och Peter Emanuel Falck
Karin Falck Scalateatern[3]
1991 Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Georg Malvius Vasateatern[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Riksarkivet SVAR (2011).
  2. ^ Sørensen, Inger, Operalexikonet, sidan 430, Forum, 1993, ISBN 978-91-37-10380-8.
  3. ^ Marcus Boldemann (24 februari 1985). ”Musikalen 'Fantomen' på Scala: Publikfriande stökig”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1985-02-24/54/21. Läst 30 augusti 2015. 
  4. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 24. 20 september 1991. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-20/256/24. Läst 12 juni 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]