Parisskolan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Parisskolan, École de Paris, är en gemensam benämning på konstriktningar som under 1900-talet uppstått i Paris och hade sitt centrum där. De involverade konstnärerna skingrades till stor del under andra världskriget. Till Parisskolan räknas fauvism, kubism, surrealism med fler.

Parisskolan är ibland även benämning på det miniatyrmåleri som utvecklades i Paris på 1500-talet.

Medeltida illuminatorer[redigera | redigera wikitext]

Parisskolan hänvisar också till de många manuskriptilluminatorer, vars identiteter är till stor del okända, som gjorde Paris till ett internationellt viktigt centrum för upplysning om de romanska och gotiska perioderna av medeltiden, och en bit in i renässansen. De mest kända av dessa konstnärer var Jean Pucelle och Jean Fouquet. Bröderna Limbourg, ursprungligen från Nederländerna, tillbringade även tid i Paris, liksom Burgund och Bourges, men deras stil är inte typisk för den tidens Paris. Många av målarna i Parisateljéerna var därtill kvinnor.

Den moderna Parisskolan[redigera | redigera wikitext]

Parisskolan beskriver inte någon konströrelse eller institution, utan vittnar om vikten av Paris som ett centrum för den västerländska konsten under de första decennierna av 1900-talet. Mellan 1900 och 1940 blev staden en magnet för konstnärer från hela världen och ett centrum för konstnärlig verksamhet. Parisskolan användes för att beskriva denna breda tillhörigheten, särskilt av icke-franska konstnärer.

Gruppen av icke-franska konstnärer i Paris före första världskriget skapade i stilar som postimpressionism, kubism, fauvism, och inkluderade artister som Pablo Picasso, Marc Chagall, Amedeo Modigliani och Piet Mondrian. Franska konstnärer som ingick var Pierre Bonnard, Henri Matisse, Jean Metzinger och Albert Gleizes. Picasso och Matisse har beskrivits som ”de två hövdingarna” i skolan.

Många av dessa konstnärer, plus Jean Arp, Robert Delaunay, Sonia Delaunay, Joan Miró, Constantin Brancusi, Raoul Dufy, Tsuguharu Foujita, Emmanuel Mané-Katz, konstnärer från Vitryssland, såsom Chaim Soutine, Michel Kikoine, Pinchus Kremegne, Ossip Zadkine, Jacques Lipchitz, den ryske prinsen, född i Sankt Petersburg, Alexis Arapoff, den polske konstnären Marek Szwarc och andra, arbetade i Paris mellan första världskriget och andra världskriget, i olika stilar såsom surrealism och dadaism. En betydande grupp judiska konstnärer som arbetar tillsammans kom att bli känd som den judiska Parisskolan. I denna grupp ingick Mané-Katz, Soutine, Marc Chagall, Moise Kisling och Jules Pasci.

Efter andra världskriget kallades Parisskolan ofta kallad tachism, lyriska abstraktionen, den europeiska parallellen till den amerikanska abstrakta expressionismen och dessa konstnärer är också relaterade till Cobra. Viktiga företrädare var bland andra Jean Dubuffet, Zoran Musik, Pierre Soulages, Nicolas de Staël, Hans Hartung, Serge Poliakoff, Bram van Velde, Georges Mathieu och Jean Messagier. Många av deras utställningar ägde rum på Galerie de France i Paris.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia