Paul Claudel
| Paul Claudel | |
 | |
| Född | Paul Louis Charles Claudel 6 augusti 1868[1][2][3] Villeneuve-sur-Fère[4], Frankrike |
|---|---|
| Död | 23 februari 1955[5][1][2] (86 år) Paris[4] |
| Begravd | Château de Brangues |
| Andra namn | Delachapelle |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Lycée Louis-le-Grand École libre des sciences politiques  |
| Sysselsättning | Dramatiker[6], librettist, författare[7], essäist, poet[4][8][6], diplomat, konsthistoriker[9] |
| Befattning | |
| Frankrikes ambassadör i Japan (1921–1927) Frankrikes ambassadör I USA (1926–1933) Frankrikes ambassadör i Belgium (1933–1935) Stol nummer 13 i Franska akademien (1946–1955)[10] President, Association France États-Unis (1948–1955) | |
| Maka | Reine Claudel (g. 1906–1956)[11] |
| Partner | Rosalie Ścibor-Rylska (1901–)[12] |
| Barn | Louise Vetch (f. 1905) Marie Frégnac-Claudel (f. 1907) Pierre Claudel (f. 1908) Reine Paris (f. 1910) Henri Claudel (f. 1912) Renée Nantet (f. 1917) |
| Föräldrar | Louis Prosper Claudel[13] Louise Athanaïse Cécile Cerveaux[13] |
| Släktingar | Camille Claudel (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Narcisse Michaut-priset (1913) Hedersdoktor vid Lavaluniversitetet (1928)[14] Storkors av Hederslegionen | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | paul-claudel.net/ |
| Redigera Wikidata | |
Louis Charles Paul Claudel, född 6 augusti 1868 i Villeneuve-sur-Fère i Aisne, död 23 februari 1955 i Paris, var en fransk författare och diplomat. Han var bror till skulptören Camille Claudel.
Han debuterade 1882 med L'endormie ("Den sovande"). Under en vesper i Notre-Dame i Paris den 25 december 1886 genomgick han en religiös omvändelse och blev en hängiven katolik. Som diplomat var han först som konsul förlagd till New York 1895, därefter till Shanghai, Peking, Tientsin, Frankfurt am Main från 1911 samt Hamburg. Därefter var han från 1916 minister i Rio de Janeiro, i Köpenhamn från 1919, i Tokyo från 1921 och i Washington, D.C. från 1926.
Han skrev dramer och lyrik, som präglades av religiös mystik, och han var influerad av symbolismen. Han tog även tydliga intryck av Aischylos, vars verk Orestien han översatte till franska. Bland hans verk märks prosaverket Connaissance de l'est (1900), dramerna Tête d'or (1890), L'annonce faite à Marie (1912; Bebådelse), trilogin L'otage, Le pain dur och Le père humilié (1911-19), samt Le soulier de satin (1929, Sidenskon), som utspelar sig i 1500-talets Spanien. Dessutom de lyriska verken Cinq Grandes Odes (1910; Anden och vattnet), Vers d'exil (1911-1912), Trois poèmes de guerre (1915) samt Corona benignitatis anni Dei (1915).
Svenska översättningar
[redigera | redigera wikitext]- Bebådelse: mysterium i fyra akter och en prolog (L'annonce faite à Marie) (översättning Louise Åkerman, Svenska andelsförlaget, 1916)
- När dagen vänder: skådespel i tre akter (Partage de midi) (översättning Erik Lindegren, Bonnier, 1955)
- Budskapet till Maria (otryckt översättning och bearbetning av Alf Sjöberg för Dramaten 1974)
- Sidenskon: spanskt skådespel i 3 akter (Le soulier de satin) (översättning Karin och Sven Stolpe, Katolska bokförlaget, 1982)
- Anden och vattnet: tre oden (tolkade av Anders Frostenson, Proprius, 1982)
- Korsets väg (Le chemin de la croix) (översättning Gunnel Vallquist och Olov Hartman, Proprius, 1983)
- Det stängda huset (La masion fermée) (översättning Mikaela och Ingemar Leckius, Signum, 2010)
- Budskapet till Maria (L'Annonce faite à Marie) (översättning Maria Björkman för Dramaten 2018)[15]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Lund 1931.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Paul-Claudeltopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, RKDartists-ID: 455088, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6z89px2, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 11898, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0165227co0047972, läst: 12 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 14355, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ BeWeB, BeWeB person-ID: 2010, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: claudelp, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: paul-claudel, läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p8084.htm#i80840, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nouvelobs.com .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ulaval.ca .[källa från Wikidata]
- ^ ”Budskapet till Maria - Dramaten”. www.dramaten.se. Arkiverad från originalet den 14 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190114210627/https://www.dramaten.se/Repertoar-arkiv/budskapet-till-maria/. Läst 14 januari 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Paul Claudel i Libris
- Impossible de ne pas mentionner l'ouvrage d'Anatoly Livry, enseignant à l'Université de Nice - Sophia Antipolis et enseignant de Claudel, sur Tête d'Or : https://web.archive.org/web/20120110122617/http://www.enquete-debat.fr/archives/paul-claudel-et-le-dieu-mithra-ou-les-%C2%AB-professeurs-ordures-%C2%BB-en-action-63001
|