Anders Frostenson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Anders Frostenson
Född23 april 1906
Loshult, Kristianstads län, Sverige
Död4 februari 2006 (99 år)
Örebro, Örebro län, Sverige
BegravningsplatsLovö kyrkogård
VistelseortLovö, Stockholms län, Sverige
Utbildningfil. kand. i engelska, slaviska språk och filosofi (Lunds universitet)
Yrke/uppdragpräst, psalmförfattare, kompositör, poet, lyriker, filmproducent
ReligionKristendom
KyrkosamfundSvenska kyrkan
MakaUlla Lidman
(g.1941–1962)
Gerd Nordin, född Sjöstedt
(g. 1965–1968; skild)
Sigrid Löfberg-Hausel
(g. 1970–2001)
BarnSven Frostenson
Karin Frostenson
Anna-Clara Frostenson
SläktingarKatarina Frostenson (brorsdotter)
Utmärkelserhedersdoktor i teologi (Lunds universitet)

Anders Frostenson, född 23 april 1906 i Loshults församling i Skåne, död 4 februari 2006 i Olaus Petri församling i Örebro, var en svensk präst och författare. Han var kyrkoherde i Lovö församling i Stockholms län 1949–1971. Han översatte också poesi till svenska.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Anders Frostenson var äldsta barnet i en syskonskara på fem barn. I sin ungdom studerade han språk, litteraturvetenskap och teologi vid Lunds universitet och tog en fil.kand i engelska, slaviska språk och filosofi 1928. 1932 blev han prästvigd och började året därefter sin tjänst i Gustav Vasa församling i Stockholm för att några år senare flytta ut till Lovö församling där han blev kvar till sin pensionering 1971. Det dröjde dock ända till 1955 innan han blev slottspredikant på Drottningholms slott. Han var enligt uppgift särskilt uppskattad av Gustav V. 1977 grundade han Anders Frostensons stiftelse med ändamål att "främja förnyelsearbetet med psalmer och visor". 1981, tio år efter pensionen, blev han hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet.

Psalmskrivande och psalmboksarbete[redigera | redigera wikitext]

Frostenson var aktiv i psalmboksarbetet både inför 1937 års och 1986 års psalmbok. Han var ledamot i 1969 års psalmbokskommitté. Han har även förnyat den svenska psalmen till både innehåll och form, bl. a. genom sina bidrag till barnpsalmboken Kyrkovisor. Uppståndelsen kring hans psalmer i 1937 års psalmbok ledde dock till att han tystnade i sitt skrivande för mer än tio år. Enkla grundmelodier bakom var kännetecknade för hans skrivande, genom att skriva texterna i samband med egna rörelser ville han förmedla psalmens inneboende rörelse och energi. Det var ytterst sällan en psalm kom till sittande vid ett skrivbord. I en radiointervju berättar han att han funderat på att samla alla psalmer han skrivit i samband med tågresor under rubriken Sånger från perronger. Hans psalmer och sånger har fått musik från flera tonsättare bl.a. Gustaf Nordqvist, Karl-Erik Svedlund, Göte Strandsjö, Lennart Jernestrand, Lars-Åke Lundberg m.fl.

Kännetecknande för hans psalmdiktning och bearbetningar har beskrivits vara en strävan att förenkla texterna och utifrån teologiskt perspektiv skapa mer sångbara psalmer. Vissa har kritiserat att han i viss mån utslätat gamla texter och andra har lyft fram den poetiska styrkan i ordens harmonier och hur Frostenson medvetet förmedlat den lutherska teologin i psalmtexterna. I viss mån kan 1986 års psalmbok kallas den "Frostensonska" på samma sätt som 1819 års psalmbok kallas den "Wallinska" och 1695 års psalmbok den "Swedbergska".

Genom Kyrkornas världsråds psalmbok där Frostenson hade med sex av de åtta psalmer som representerade Sverige kom han att inspirera till ny psalmdiktning över hela världen där ny psalmdiktning varit obefintlig länge[förtydliga].

I 1986 års psalmbok finns han representerad med 146 verk i form av original, bearbetningar och översättningar.

Övriga framställningar[redigera | redigera wikitext]

Han debuterade med diktsamlingen Löftets båge (1931) och gjorde på 1940-talet en undersökning om kristusbilderna i psalmerna. I floran av en bred utgivning finns också lyriktolkningar av Rainer Maria Rilke och Paul Claudel.

Han producerade ett flertal kortfilmer, bl. a. om svenska diktare som Nils Ferlin, Jan Fridegård, Sven Lidman (hans egen svärfar).

Död[redigera | redigera wikitext]

Begravningsgudstjänsten ägde rum i Olaus Petri kyrka i Örebro den 31 mars 2006. Vid gudstjänsten sjöngs Frostensons egna psalmer (nr 39, 289, 311 solosång, 338 och 490). Frostenson är gravsatt på Lovö kyrkogård.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift från 1941 med riksdagsledamot Ulla Lidman (1910–1962), dotter till författaren och en av pingströrelsens ledare Sven Lidman och Carin Thiel. Frostenson var gift 1965–1968 med fil. mag. Gerd Anne-Marie Nordin, född Sjöstedt (1916–1993), dotter till hovtandläkare Robert Sjöstedt och Anna Laura Larsson,[1][2] samt slutligen från 1970 med specialläraren Sigrid Vera Kristina Löfberg-Hausel (1916–2001), dotter till lantbrukare Gustaf Löfberg och författaren Elisabeth Högström-Löfberg.[3] Anders Frostenson var far till konsulten Sven Frostenson (1942–2011), konstnären Karin Frostenson (född 1946) och Anna-Clara Frostenson (född 1948). Han var farbror till författaren Katarina Frostenson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Diktsamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • Löftets båge 1932
  • Med lyfta händer 1932
  • På väg 1935
  • Genom lyckta dörrar 1932
  • Du böjde dig ner över jorden 1944
  • Kring bordet i ditt rike 1945
  • Mässa vid Mälaren 1954
  • Lantprästs lyra 1957
  • Isop Honung Saliva 1963

Vissamlingar[redigera | redigera wikitext]

  • Medmänniska 1970
  • Mitt ibland oss 1971
  • Sätt en ring på hans hand 1971
  • Ställ dig vid hans kors 1971
  • Tystnad, ljus 1973
  • Ja, jag vill sjunga 1973
  • Ung tro livet ut 1974
  • Ditt ord är liv 1975

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Herden på berget: kristen engelsk dikt 1952
  • Rainer Maria Rilke: Pilgrimsboken 1979
  • Gud bor överallt: visor från Italien och Frankrike 1981
  • Paul Claudel: Anden och vattnet 1982

Andaktsbok[redigera | redigera wikitext]

  • Ingen utanför, psalm och visandakter 1983

Psalmer och visor, i urval av 600 verk[redigera | redigera wikitext]

A-D[redigera | redigera wikitext]

E-H[redigera | redigera wikitext]

I-L[redigera | redigera wikitext]

M-P[redigera | redigera wikitext]

R-T[redigera | redigera wikitext]

U-Ö[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Olofsson, Rune Pär "...och ett oändligt hem. Om Anders Frostensons väg till den nya psalmen." Utgiven på Skeab förlag, Uddevalla 1981

Ekström, Alva Ordet, testamentet, bekräftelsen, arvet. Fyra hörnpelare i Anders Frostensons författarskap och teologi, Religionsvetenskap, Karlstad University studies 2006:16, diss. Karlstad 2006

Willén, Marcus (red.), Gud är en av oss. Om psalmdiktaren Anders Frostensons liv och författarskap, Humanistica Oerebroensia. Artes et linguae 13, Örebro 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagens Nyheter 13 december 1936 sid.26, 25 februari 1962 sid. 36 och 27 september 1965 sid.38
  2. ^ Gerd Sjöstedt SvenskaGravar
  3. ^ Vem är det 2001 sid.365