Paula Modersohn-Becker

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Paula Modersohn-Becker
Modersohn-Becker 01.jpg
Paula Modersohn-Becker, okänt år.
Född8 februari 1876
Dresden, Kejsardömet Tyskland
Död30 november 1907 (31 år)
Worpswede, Bremen
FöräldrarCarl Woldemar Becker
Make/makaOtto Modersohn
(g. 1901–1907)
Konstnärskap
År aktiv1900–1907
MotivLandskap
Porträtt
Stilleben
UtbildningAcadémie Colarossi
RörelseExpressionism
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
"Självporträtt"

Paula Modersohn-Becker, född 8 februari 1876 i Dresden, död 21 november 1907 i Worpswede, var en tysk målare och en av de främsta företrädarna för den tidiga expressionismen. Hon tillhörde konstnärskolonin Worpswede och delade dess intresse för naturen och bondelivet.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Paula Becker var dotter till Carl Woldemar Becker[a] och Mathilde von Bültzingslöwen[b]. Familjen bodde i Dresden Friedrichstadt, ett industriområde där Becker hade sitt kontor. 1888 flyttade familjen till Bremen.

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Våren 1892 konfirmerades Becker i den lutherska kyrkan och till sommaren fick hon resa till en faster, som gift sig med John Hill, en godsägare i närheten av Southampton. Becker skickades till St John’s Wood Art School och fick bo i familjen Hills våning i London.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 1893 började Becker studera vid Bremens lärarinneseminarium. På fritiden besökte hon ofta Bremens konsthall. Hon blev bekant med konstnärerna i Worpswede, Otto Modersohn, Heinrich Vogeler och Fritz Overbeck. Becker blev nära vän med Clara Westhoff, som studerade skulptur för Fritz Mackensen och senare gifte sig med Rainer Maria Rilke. I september 1895 blev hon klar med sin lärarutbildning. Hennes far ville att hon skulle börja arbeta som lärare, men hon valde att ge privatlektioner i måleri.

Våren 1896 fick Becker möjlighet att resa till en moster i Berlin och gå på en sex-veckors kurs i teckning och måleri anordnad av Verein der Berliner Künstlerinnen (Föreningen för kvinnliga konstnärer i Berlin). Till hösten började Becker tvåårig konstutbildning med teckning, porträtt, akt och landskapsmåleri. Lärare var bland andra Jeanna Bauck, Ludwig Dettmann och Käthe Kollwitz.

Konstnärskolonin Worpswede[redigera | redigera wikitext]

Worpswede Barkenhoff

Konstnärskolonin Worpswede grundades 1889 av Otto Modersohn, Fritz Mackensen och Hans am Ende. På 90-talet kom konstnärerna Heinrich Vogeler, Marie Bock, Fritz Overbeck och Hermine Overbeck-Rohte. Vogeler får ett arv, köper huset Barkenhoff och inreder det i jugendstil. Paula Becker och Clara Westhoff flyttade till Worpswede 1897/98.[2]

Första resan till Paris[redigera | redigera wikitext]

I början på 1899 reste Clara Westhoff till Paris och i december reste Becker efter och började studera vid Académie Colarossi i Montmartre. Hon tog också en kurs i anatomi och "förstår äntligen vad ett knä är”, skrev hon till sina föräldrar. Hon hyrde ett rum på Boulevard Raspail. Hennes födelsedag i februari firades med Clara och eleverna på Colarossi.[3] Den första april 1900 öppnade den stora Världsutställningen och Becker blev förtjust i ”så många underverk från alla nationer”. Hon skrev till herr och fru Modersohn att de måste komma ner till utställningen. Fru Helen var sjuk, men hon lyckades övertala Otto Modersohn att komma i sällskap med Fritz och Hermine Overbeck och Mari Bock.[2]

Tre vänner[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1900 kom poeten Rainer Maria Rilke från Prag på besök till Heinrich Vogeler. Rilke träffade Paula Becker och Clara Westhoff och blev förtjust i både den blonda och brunetten, konstnärinnan och skulptrisen. Men Paula förlovade sig med landskapsmålaren Otto Modersohn i september, och i november gifte sig Clara och Rilke.[4]

Äktenskap och Paris[redigera | redigera wikitext]

Otto Modersohn, sovande

Den 25 maj 1901 gifte sig Becker med Otto Modersohn i föräldrahemmet i Bremen. Modersohn var en framgångsrik målare och hade dottern Elsbeth, född 1898. Bröllopsresan gick till Berlin, Dresden, Sudetenland, Prag, München och konstnärskolonin i Dachau. Paula blev inte lycklig i äktenskapet, hennes man hade anställt en hushållerska som tog hand om hemmet. Hon vantrivdes som hemmafru och längtade till Paris och våren 1903 fick hon Ottos tillstånd att resa. Modersohn-Becker levde upp, började på en ny målarkurs på Akadémie Colarossi, inspirerades av Goya, Delacroix och Fayyum-porträtt. Även våren 1905 fick hon resa till Paris. Otto besökte henne tillsammans med konstnären Heinrich Vogeler med fru Martha. Efteråt skrev Modersohn i sin dagbok att ”Det var ingen trevlig resa”.[5]

Sista åren och död[redigera | redigera wikitext]

Paula med Mathilde, några dagar före sin död

I februari 1906 lämnade Modersohn-Becker hem och man och reste åter till Paris. Hon sökte upp Rilke som hade lämnat Clara Westhoff och var sekreterare åt Auguste Rodin. Rilke hjälper henne ekonomiskt och de tillbringar många söndagar i Fontainebleau eller i Chantilly. Hon lär känna den tyska skulptören Bernhard Hoetger, som blir imponerad av hennes konst. Modersohn-Beckers självförtroende ökar och hon börjar måla febrilt, stilleben, självporträtt och många nakenstudier. Rilke återvänder till sin fru Clara och dottern Ruth.[6]

Hösten 1906 skriver Otto Modersohn att han önskar försoning med sin hustru. Efter en tids tvekan ger Paula med sig och Otto reser till Paris. De bor nära varandra, men i var sin våning. De stannar i Paris i sex månader och när de återvände till Worpswede i mars 1907 är Paula gravid.[7]

Den 2 november föds hennes dotter Mathilde efter en svår förlossning. Hennes läkare befarar barnsängsfeber och beordrar henne att förbli sängliggande. Den 20 november får hon stiga upp men ramlar och dör i emboli.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Paula Modersohn-Becker arbetade först under influenser av Charles Cottet och Lucien Simon men anslöt sig senare till Paul Gauguin och Paul Cézanne och blev en av de främsta företrädarna för den tidiga expressionismen.

I juli och augusti 1937 beslagtog de nationalsocialistiska myndigheterna 23 verk av henne på olika museer runt om i Tyskland. En del av dessa är idag i privat ägo, andra har återbördats till museer. Till skillnad från många andra konfiskerade verk visades inga av Modersohn-Beckers verk på den ökända utställningen Entartete Kunst, enligt det beslagsinventarium som Freie Universität Berlin har upprättat.

Utställningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Becker hade studerat vid Technische Universität Dresden och var ingenjör vid Tysklands järnvägsförvaltning.
  2. ^ Matilde härstammade från en gammal aristokratisk familj och var mån om sina sju barns kulturella utbildning.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin 1995, s. 393.
  2. ^ [a b] Darrieussecq 2018, s. 25-30.
  3. ^ Darrieussecq 2018, s. 17-21.
  4. ^ Darrieussecq 2018, s. 37-48.
  5. ^ Darrieussecq 2018, s. 51-97.
  6. ^ Darrieussecq 2018, s. 110-116.
  7. ^ Darrieussecq 2018, s. 100-132.
  8. ^ ”Paula Modersihn-Becker”. louisiana.dk. Läst 11 oktober 2018.
  9. ^ Darrieussecq 2018, s. 155.
  10. ^ ”Paula Modersihn-Becker och Worpswede” Arkiverad 17 april 2019 hämtat från the Wayback Machine.. waldemarsudde.se. Läst 4 september 2018.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]