Per-Hjalmar Bauer
| Per-Hjalmar Bauer | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 29 december 1906 Halmstads församling i Hallands län, Sverige |
| Död | 29 april 1977 (70 år) Lidingö församling i Stockholms län, Sverige |
| Begravningsplats | Lidingö kyrkogård |
| I tjänst för |  Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Tjänstetid | 1928–1967 |
| Grad | Generalmajor |
| Befäl | Livregementets husarer, Södra skånska infanteriregementet |
Per Hjalmar (Per-Hjalmar) Bauer, född den 29 december 1906 i Halmstads församling i Hallands län, död den 29 april 1977 i Lidingö församling i Stockholms län,[1] var en svensk militär.
Bauer blev officer vid Skånska kavalleriregementet 1928, ryttmästare 1941 och kapten i Generalstabskåren 1942, varpå han 1944–1946 tjänstgjorde vid Värmlands regemente. År 1946 befordrades han till major och var förste adjutant hos överbefälhavaren 1946–1949. Åren 1949–1951 var han stabschef i II. militärområdet, 1950 befordrad till överstelöjtnant. Han tjänstgjorde 1951–1955 vid Livregementets husarer, befordrades till överste 1954 och var sekundchef vid regementet 1954–1955. Därefter var han chef för Södra skånska infanteriregementet 1955–1962 och ställföreträdande befälhavare för I. militärområdet 1962–1963. Han var pansarinspektör 1963–1967 och inträdde 1967 som generalmajor i reserven.
Bauer tjänstgjorde i Svenska frivilligkåren i finska vinterkriget 1939–1940. Han var sakkunnig i 1941 års försvarsutredning och anlitades som militär skribent av bland annat Arbetet och Dagens Nyheter. År 1969 gav han ut skriften Gerilla och svenskt försvar.
Per-Hjalmar Bauer invaldes 1969 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han var från 1971 till sin död redaktör för Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift. Bauer är gravsatt i minneslunden på Lidingö kyrkogård.[2]
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1947–2003, CD-ROM, version 3.0 (Sveriges Släktforskarförbund 2003).
- ^ FinnGraven
Källor
- Kjellander, Rune: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 173.
- Kjellander, Rune: Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter (Probus, Stockholm 2003), s. 29.
- Vem är det. Svensk biografisk handbok 1977 (Norstedts Förlag, Stockholm 1976), s. 63.