Piggvar
| Piggvar Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Plattfiskar Pleuronectiformes |
| Familj | Piggvarar Scophthalmidae |
| Släkte | Scophthalmus |
| Art | Piggvar S. maximus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Scophthalmus maximus | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Synonymer | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Piggvar (Scophthalmus maximus) är en fisk i ordningen plattfiskar, ursprungligen beskriven 1758 som tillhörande släktet Pleuronectes av Carl von Linné.[2]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Piggvaren lever i norra delen av Atlanten, Nordsjön, Östersjön och Medelhavet på 10–70 meters djup.[3] I Sverige förekommer den såväl vid västra som östra kusten.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Fiskens ögon sitter på vänstra sidan. Dess ögonsida är besatt med taggar och kägelformiga benknölar. Piggvaren är tjock och köttig och når en längd av 90 centimeter och mer. I norra Atlanten väger vuxna exemplar 4 till 5 kilogram, men på andra ställen uppgår artens vikt ibland till 12 kilogram. Överkäkens längd är större än en tredjedel av huvudet. Ryggfenan börjar på trynet och går förbi ögonen.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Piggvarens föda utgörs huvudsakligen av andra fiskar, men också blötdjur och kräftdjur.
Ibland når arten 140 meters djup. Könsmognaden infaller vanligen efter 3 till 4 år och sällan efter 2 år. Fisken utför inga större vandringar.[1]
Piggvaren och människan
[redigera | redigera wikitext]Piggvaren har en rad föråldrade dialektala namn som "botta" i Skåne och Roslagen, "butta" på Öland och "stenbotta", även det i Roslagen. I Skåne ska den ej förväxlas med "butt" som är skrubbskädda, eller Roslagens "stenpott" som även det är skrubbskädda.[4]
Piggvaren är landskapsfisk på Gotland.
Denna fisk är mest en bifångst vid sportfiske, dock finns det ett svenskt sportfiskerekord på 9,5 kilogram.
Tidigare klassificering
[redigera | redigera wikitext]Piggvaren sägs ibland ha det latinska namnet Psetta maxima och vara den enda arten i släktet Psetta, skapat av Swainson 1839, men det släktet är inte längre accepterat.[5]
Hot
[redigera | redigera wikitext]Lokala populationer hotas av överfiske. Piggvaren är allmänt vanlig förekommande. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Cardinale, M., Chanet, B., Martínez Portela, P., Munroe, T.A., Nimmegeers, S., Shlyakhov, V., Turan, C. & Vansteenbrugge, L. 2020 Scophthalmus maximus . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 december 2025.
- ↑ Froese, Rainer; Pauly, Daniel (2014). ”Synonyms of Scophthalmus maximus (Linnaeus, 1758)” (på engelska). FishBase. FishBase Consortium. Arkiverad från originalet den 30 november 2014. https://archive.is/20141130222851/http://fishbase.nrm.se/Nomenclature/SynonymsList.php?ID=1348&SynCode=3161&GenusName=Scophthalmus&SpeciesName=maximus. Läst 30 november 2014.
- ↑ ”Piggvar”. Havs- och vattenmyndigheten. https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/arter-och-naturtyper/piggvar.html. Läst 9 november 2022.
- ↑ Butta i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ↑ Dyntaxa Psetta
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- FishBase
- Varsläktet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|