Hoppa till innehållet

Piteå socken

Piteå socken
Socken
LandSverige
LandskapNorrbotten
KommunPiteå kommun
Bildad
Area2 360 kvadratkilometer
Upphov tillPiteå landskommun
Piteå landsförsamling
MotsvararPiteå landsdistrikt
TingslagPiteå och Älvsby tingslag (–)
Piteå tingslag (–)
Karta
Piteå sockens läge i Norrbottens län.
Piteå sockens läge i Norrbottens län.
Piteå sockens läge i Norrbottens län.
Koordinater65°23′12″N 20°19′25″Ö / 65.38666667°N 20.32361111°Ö / 65.38666667; 20.32361111

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod0195
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Piteå landsdistrikt
Redigera Wikidata

Piteå socken ligger i Norrbotten, uppgick 1967 i Piteå stad och området ingår sedan 1971 i Piteå kommun och motsvarar från 2016 Piteå landsdistrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 2 360,12 kvadratkilometer, varav 2 221,93 km² land.[1] År 2000 fanns här 16 733 invånare.[2] Tätorterna Svensbyn, Roknäs, Lillpite, Böle och Sikfors samt småorten Långträsk med Långträsks kyrka och kyrkbyn Öjebyn med sockenkyrkan Öjeby kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Piteå socken bildades på 1320-talet genom en utbrytning ur Skellefteå socken. Omkring 1330 utbröts Nederluleå socken. Omkring 1580 utbröts Arvidsjaurs socken.[3] Ur Piteå socken utbröts 1686 Piteå stad och Piteå stadsförsamling. 1809 utbröts Älvsby kapellag.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Piteå landsförsamling och för de borgerliga frågorna till Piteå landskommun. Ur församlingen utbröts 1915 Norrfjärdens församling och 1918 Hortlax församling. Ur landskommunen utbröts 1916 Norrfjärdens landskommun och 1918 Hortlax landskommun och även ur jordebokssocknen utbröts Norrfjärdens socken och Hortlax socken. Landskommunen inkorporerades 1967 i Piteå stad som ombildades 1971 till Piteå kommun.[2] Piteå stads- och landsförsamling slogs 2010 samman till Piteå församling.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Piteå landsdistrikt, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.[5] Före det tillhörde militären Västerbottens regemente som omfattade dagens Västerbotten och Norrbotten.

Piteå socken ligger vid kusten närmast väster om Piteå kring Piteälven, Åbyälven och Lillpiteälven. Socknen är innanför kustbygden och utanför älvdalarna en kuperad myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i väster når 500 meter över havet.[6][7][8]

Socknen bestod 1539 av byarna Trundavan, Rosvik, Harrbäcken, Porsnäs, Håkansö, Sjulsmark, Kopparnäs, Sandön, Öjebyn, Sjulnäs, Lillpite, Roknäs, Sotesmark, Brenty (??), Hemmingsmark, Blåsmark, Vistträsk, Överbyn, Ytterbyn, Sikfors, Arnemark, Jävre, Böle, Högsböle, Bondö, Hortlax, Pitholm, Bergsviken och Svensbyn, alltså 29 stycken.[9]

År 1545 hade byarna Granträsk, Manjärv, Muskus, Gamla Kyrkbyn, Korsträsk och Trundön tillkommit. Harrbäcken hade gått in i Porsnäs i landskapshandlingarna och det svårdefinierade Brenty/Brentij hade försvunnit.[10]

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 100 boplatser från stenåldern och ett 20-tal gravrösen från bronsåldern är funna. Många fångstgropar har påträffats liksom tomtningar och labyrinter i skärgården. Här har även sänken, träföremål, ett båtspant samt ett par medar till släde hittats vid Gråträsk. Föremålen hittades i och intill Tjeutjersjön och Tjeutjerbäcken och är daterade till bronsålder-järnålder. [6][7][11][12]

Namnet (1339 Pitu) kommer från Piteälvens namn som har oklar tolkning.[7][13]

I 1539 års landskapshandling för Västerbottens län hette socknen "Pitha sokn".[9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Piteå socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
3 194
1760
  
3 541
1769
  
3 884
1780
  
4 544
1790
  
4 960
1800
  
5 700
1810
  
5 862
1820
  
6 061
1830
  
7 368
1840
  
7 869
1850
  
9 114
1860
  
10 451
1870
  
11 638
1880
  
13 682
1890
  
15 535
1900
  
17 951
1910
  
19 640
1920
  
12 671
1930
  
13 807
1940
  
13 967
1950
  
13 852
1960
  
13 726
1970
  
15 273
1980
  
16 649
1990
  
16 809
Anm: Tabellen inkluderar Norrfjärd och Hortlax fram till 1910. Piteå stad ingår ej i Piteå socken. Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet.

Språk och etnicitet

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[14] Siffrorna för 1805-1855 är Tabellverkets statistik och avser endast den samiska befolkningen. 1820 och 1825 inkluderar Älvsby socken.[15]

Årtal Svenskar Finnar Samer Totalt
1805 136
1810 77
1815 84
1820 114
1825 105
1830 120
1835 109
1840 62
1845 63
1850 65
1855 56
1860 10 320 0 131 10 451
1870 11 578 0 60 11 638
1880 13 624 0 58 13 682
1890 15 484 14 37 15 535
1900 17 928 6 17 17 951
  1. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 60. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014 
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Skatteverket: Sveriges församlingar genom tiderna. Hämtad 2007-03-06
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Piteå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  7. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  8. ^ Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Piteå socken
  9. ^ [a b] [1]
  10. ^ [2]
  11. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Piteå socken
  12. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Piteå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  13. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  14. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
  15. ^ ”Tabellverket 1749-1859”. Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/Tabellverket/Tabverk. Läst 12 april 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]