Praefectus urbis
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Praefectus urbis var ett ämbete i antikens Rom.
Funktionen praefectus urbis fanns redan under republikens dagar, och användes då för att tillse att det fanns någon i konsulernas ställe när de reste till berget Albanus för Latinæ feriæ, en ceremoni som utfördes när Rom gick ut i krig.[1]
Funktionen praefectus urbis fick ett annat innehåll i och med kejsar Augustus. Praefectus urbis blev nu det ämbete som var ansvarigt för staden Rom och dess närområde (ager romanus). Ager Romanus växte betydligt över århundraden för att till slut omfatta ett område 100 stadium längs viae consularis räknat från Roms murar. Praefectus urbus blev med andra ord ett mäktigt ämbete, fullt jämförbart i inflytande med den pretoriska perfektens.[1]
Referenser
- ^ [a b] ”Dictionary of Roman Coins”. http://www.forumancientcoins.com/NumisWiki/view.asp?key=Praefectus%20Urbis. Läst 18 maj 2010.