Québecfranska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Québecfranska (franska: français québécois) är en fransk dialekt som talas av majoriteten av befolkningen i den kanadensiska provinsen Québec (82,8% 2001). Québecfranskan utvecklades ur 1600- och 1700-tals-franskan.

I Québec kallas dialekten le français québécois, le franco-québécois eller kort och gott le québécois. Joual, en egentligen något nedsättande benämning på en särskild arbetarklassfranska, kan i vissa sammanhang syfta på québecfranska i allmänhet.

År 2004 hade omkring 6 700 000 kanadensare franska som förstaspråk, antingen québecfranska eller akadisk franska (franska som talas av den franskspråkiga minoriteten i New Brunswick, Nova Scotia, och Prince Edward Island, dvs den forna franska kolonin Akadien). Detta innebär att québecfranskan representerar 9 % av den frankofona världen (77 miljoner människor) och 20 % av Kanadas befolkning på 32,5 miljoner. Till skillnad från många andra dialekter minskar inte québecfranskan.

Ljudlära[redigera | redigera wikitext]

När t eller d kommer före ett i eller u, skjuts ett [s] eller ett [z] in mellan ljuden. Tu dînes (du äter lunch) uttalas sonika [t͡sy d͡zɪn].

Ett karakteristiskt drag i Québecfranskan är en omfattande diftongering av långa vokaler - även nasala sådana. Ex: faire /fɛːʁ/ [faɛ̯ʁ], sœur /sœːʁ/ [saœ̯ʁ], pâte /pɑːt/ [pɑɔ̯t].

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Québeckiskan har en särskild frågepartikel, -tu [t͡sy]. Det sätts direkt efter verbet för att markera en fråga. Tu le sais-tu? (Vet du det?).

De Quebeckiska subjektspronomina uppvisar viss variation och ses i tabellen nedan. Lägg märke till uttalet /a/ av elle i subjektsform. De emfatiska pluralformerna kan jämföras med spanskans och vissa italienska dialekters motsvarande ord; till exempel spanska "vi" nosotros (nos + otros). Pronomenet nous "vi" har helt ersatts av on "man". Likaså har genusdisktinktionen i 3:e person plural försvunnit.

Svenska Subjekt Emfatiskt
jag j(e) moi
du tu /t͡sy/ toi
han il /i/ lui
hon elle /a/ elle
vi on nous autres
ni vous vous autres
de ils /i/ eux autres

Bortfall av /l/ i tredje person förekommer även i Frankrike, men varianterna skiljer sig ändå vid tillägg av ordet est "är":

  • Riksfranska: il "han", il est "han är"; elle "hon", elle est "hon är"
  • Frankrike: i "han", "han är"; elle "hon", "hon är"
  • Québec: i "han", "han är"; a "hon", éé "hon är"

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

Québecfranska Riksfranska Svenska Not
stationnement parking parkering förfranskat ord
hot   cool, tuff, häftig från engelskans "hot"
balayeuse aspirateur dammsugare  
barrer fermer (à clé) låsa  
astheure à cette heure, maintenant vid denna tid, nu Exempel: Asteure, qu'est-ce qui va arriver ? Il fait noir de bonne heure asteure.
bas chaussettes strumpor  
anyway de toute façon hursomhelst lån från engelskan
pas pire pas mal inte illa  
penderie garde-robe garderob bokstavligen: "hängeri"
magasiner faire du shopping handla  

De québeckiska orden för måltider utgör falska vänner med de riksfranska. Riksfranskans petit déjeuner (frukost), déjeuner (lunch) och dîner (middag) motsvaras på québeckiska av déjeuner, dîner och souper.

Se även[redigera | redigera wikitext]