Röllika
| Röllika | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Röllikesläktet Achillea |
| Art | Röllika A. millefolium |
| Vetenskapligt namn | |
| § Achillea millefolium | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Röllika eller rölleka (Achillea millefolium, ibland stavat Achillaea — eller Achillæa — millefolium) är en art av korgblommiga växter.
Beskrivning
Hos röllikesläktets två nordiska arter har både mitt- och kantblommorna vit blomkrona, hos röllikan ibland rödlätt. Korgarna är ganska små, men åtminstone hos röllikan så talrika att de tätt förenade blir till en jämntoppad samling. Anmärkningsvärt är kantblommornas ringa antal, ungefär fem stycken, och deras korta, breda form. I holken mellan blommorna finns ganska stora blomstödblad (jämför med släktet Anthemis), som har en svartbrun kant på samma sätt som holkfjällen. När frukterna mognar, växer blomfästet på längden, och de inre fjällen når över de yttre, och korgen får en gråbrun färg som gör att den påminner om en liten kotte. Fröna är aerodynamiskt formade så att de skall få ett större spridningsområde (flyger med vinden). Den förtorkade örten står kvar hela vintern på samma sätt som många andra korgväxter.
Medicinsk användning
Röllikan har en stark kryddlukt eftersom den innehåller en flyktig blåfärgad olja och bitterämnet achillein. Avkok på röllikan användes inom folkmedicinen som ett läkemedel mot diarré, smärtstillande, mot reumatism och som abortframkallande medel.
Örten är också en av de mest använda inom naturläkekonsten mot näsblödningar, antingen som örtte eller som homeopatiskt läkemedel. Den används också mot andra blödningssymptom, t. ex. hemorrojder, riklig menstruation eller blod i urinen. Använd växtdel är ovanjordsdelar med eller utan blommor. [1]Man kan plocka en 5cm bit av roten och lägga där man har tandvärk och det kommer att dämpa smärtan[källa behövs].
Röllika anges även vara bra för att läka sår. Den av G. E. Klemming utgivna handskrift 7 som är en översättning av Christiern Pedersens En nøttelig Legebog ffaar ffattige och Rige tryckt i Malmö 1533 anger Stöt Rölika sma, med swdyt flesk, oc läg oppo saarit, hon helar wel. Röllika är för övrigt ursprungligen danska namnet på örten - via sydsvenska dialekter har det fått allmänsvensk spridning. Hanskrift 3 från början av 1500-talet och vars text baserats på Liber Herbarium anger millefolium ær nese græs wpa swensko ok rølika wppo dansko.[2]
Underarter
Det finns några underarter till röllika:
- Fjällröllika, A. millefolium ssp. sudetica (Opiz) E Weiss
- Plymröllika, A. millefolium ssp. lanulosa (Nutt) Piper
- Vanlig röllika, A. millefolium ssp. millefolium
Namn
Millefolium betyder med tusen blad och syftar på det mycket stora antalet kronblad i en hel blomflock (blomställning). Dialektalt har röllika benämnts backhumla, vilket ska skiljas från backhumle, som är ett alternativt namn för brunört. (Backhumla är även en insekt.)
Ett trivialnamn är soldatblomma med hänsyftning på att enligt grekisk mytologi Akilles soldater utnyttjade röllikans medicinska egenskaper för sårbehandling. Namnet soldatblomma ska ej förväxlas med Svenske soldaten. som avser lundkovall.
Bygdemål
| Namn | Trakt | Referens |
|---|---|---|
| Brokskit | Jämtland | |
| Bryddjstuppor | Dalarna (Älvdalen) | [3] |
| Bryggtoppa | [4] | |
| Flengräs | Västerbotten | [5] |
| Galentara | (Lima) | [6] |
| Galentåra | Transtrand | |
| Gantola | (Älvdalen) | |
| Garntola | (Lima) | [7] |
| Garntora | (Särna) | [6] |
| Karibacka, karibacke (egentligen sammandrag av Kajsa på backe) | Västmanland, Dalarna | [4] |
| Per i backa | Älvdalen, Medelpad, Västerbotten, Ångermanland | [4] |
| Lass i tompt | (Våmhus) | [3] |
| Luddröllika | ||
| Näsegräs | ||
| Näsgräs | ||
| Skogshumle | [4] | |
I början av 1800-talet var det svenska namnet Millefolie, efter det latinska. Andra, huvudsakligen regionala namnformer från denna tid utöver de som uppräknats ovan, var Jordhumla, Stengräs, Snö-ört och Pestilens-blommor[8].
- Namnförklaring
- Backhumla, bryggtoppa och skogshumle (kanske även bryddjstuppor) med anledning av att röllika använts i stället för humle som smaksättare vid ölbryggning.
- Flengräs har fått sitt namn, därför att växten ansetts kunna bota flen, en rosartad svullnad (folkmun i Norrbotten, Östergötland); hos kor en svullnad i juvret (folkmun i Västerbotten). Ett liknande namn är fleinsgräs, som dock avser en annan art, smörblomma (Ranunculus acris), men med samma medicinska verkan. [9]
- Galentåra jämte förvrängningarna härav: galentara, gantola, garntola, garntora syftar på att blommornas ampra doft, djupt inandad, ger rinnande ögon och yrsel.
- Näsegräs och näsgräs syftar på användningen av torkade och malda röllikablad som tillsats i luktsnus. Framkallar nysning. [10]
Referenser
- ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
- ^ Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, Inger Larsson s. 65
- ^ [a b] Bryddjs-tuppur i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ [a b c d] Karibacka
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862 – – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 148 [1]
- ^ [a b] Tuobas-bliommä i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 187, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]
- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
- ^ Flen i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Den virtuella floran - Röllika
Externa länkar
- Den virtuella floran - Röllika
- Rölleka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Röllika.
