Rarkojaure (Kalls socken, Jämtland)
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jämtlands län |
Kommun | Åre kommun |
Landskap | Jämtland |
Socken | Kalls socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 64°00′28″N 13°09′40″Ö / 64.00770°N 13.16102°Ö |
SWEREF 99 TM | 7099170, 410086 |
Mått | |
Areal | 0,19 km² [1] |
Höjd | 747,5 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 2,4 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Indalsälvens huvudavrinningsområde (40000) |
Utflöde | Svenskån |
VattendragsID (VDRID) | 710774-136582 |
Status[1] | |
Ekologisk status | God |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
Miljöproblem[2] | |
Försurning | Nej |
Övergödning | Nej |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
Främmande arter | Nej |
Kontinuitetsförändringar | Nej |
Morfologiska förändringar | Nej |
Källa | VISS (SE710304-137015) |
Övrigt | |
SjöID | 710304-137015 |
ID vattenförekomst | SE710304-137015 |
Vattenytans ID (VYID) | 710277-137069 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
Natura 2000 | Svenskådalen (SE0720171)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 710249-137069 |
Namn | Utloppet av Rarkojaure |
Areal | 1,73 km² |
Vattenytor | 0,1888 km² |
Sjöprocent | 10,91 % |
Ackumulerad areal uppströms | 7,3 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Svenskån |
VattendragsID (VDRID) | 710774-136582 |
Avstånd till havet | 409 km |
Medelhöjd | 787 m ö.h. |
Område nedströms | 710454-137115 |
Källor | [4][5][6] |
Rarkojaure är en sjö i Åre kommun i Jämtland och ingår i Indalsälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,19 kvadratkilometer och ligger 747,5 meter över havet. Rarkojaure ligger i Svenskådalen Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Svenskån.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Rarkojaure ingår i det delavrinningsområde (710249-137069) som SMHI kallar för Utloppet av Rarkojaure. Medelhöjden är 787 meter över havet och ytan är 1,73 kvadratkilometer. Räknas de 3 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 7,3 kvadratkilometer. Svenskån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 409 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (89 procent). Avrinningsområdet har 0,19 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 10,9 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Rarkojaure på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |