Åre kommun (sydsamiska : Ååren tjïelte ) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland . Öster om kommunen ligger Krokoms kommun och söder om kommunen ligger Bergs kommun . Väster om kommunen ligger Meråkers kommun och Verdals kommun i Norge . Centralort är Järpen .
Kommunens område motsvarar socknarna : Hallen , Kall , Marby , Mattmar , Mörsil , Undersåker och Åre . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Järpens municipalsamhälle inrättades 3 november 1905.
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Mörsil (av Mattmar och Mörsil) och Hallen (av Hallen, Marby och Norderö ), medan Kall , Undersåker och Åre förblev oförändrade. Järpens municipalsamhälle upplöstes vid utgången av 1958.
Åre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Åre landskommun. 1974 införlivades Hallens , Kalls , Mörsils och Undersåkers kommuner .[ 7]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga .[ 8]
Åre kommun är sedan 1 januari 2010 en sydsamisk förvaltningskommun . Sedan 2011 har kommunen en samisk samordnare som ska göra lagen om nationella minoriteter känd i kommunens verksamheter.[ 9]
Blasonering : I blått fält ett mantelsnitt av silver vari en röd älghornskrona. [ 10]
I den nya Åre kommun som bildats 1974 fanns hela fyra vapen från 1950- och 1960-talen, därav ett från den namngivande kommunen. I stället för att välja ett av dessa, beslöt man att utarbeta ett helt nytt kommunvapen . Mantelsnittet åskådliggör Åreskutan och älghornet togs från Kalls kommunvapen. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1978.
Befolkningsutvecklingen i Åre kommun 1965–2018
År
Invånare
1965
10 652
1970
9 582
1975
9 178
1980
9 469
1985
9 659
1990
9 975
1995
10 134
2000
9 745
2005
9 966
2010
10 274
2015
10 677
2018-03-31
11 298
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Befolkningen före kommunsammanslagningen 31/12-1973:
Hallens kommun: 1382 (Hallens fg: 935 och Marby fg: 447)
Mörsils kommun: 1912 (Mattmars fg: 658 och Mörsils fg: 1274)
Undersåkers kommun: 2785
Kalls kommun: 915
Åre kommun: 2211
Totalt blivande Åre kommun (1974- ): 9225
Källa: SCB "Folkmängd i kommuner och församlingar 31 december 1950-1975 enligt kommunindelningen 1 januari 1976".
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +9%.[ 11]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 048, eller 9,93 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 555 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 554, eller 5,72 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 692 den 31 december 2002).[ 12]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Åre kommun 10 555 personer. Av dessa var 945 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 13]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Åre kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 14]
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Åre kommun och tätortsgraden 31 december 2015 var 61 %:[ 15]
Nr
Tätort
Folkmängd[ 16]
Areal hektar [ 16]
1
Åre &&&&&&&&&&&02925.&&&&&0 2 925&&&&&&&&&&&&0635.&&&&&0 635
2
Järpen &&&&&&&&&&&01581.&&&&&0 1 581&&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0 234
3
Mörsil &&&&&&&&&&&&0805.&&&&&0 805&&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0 133
4
Björnänge &&&&&&&&&&&&0710.&&&&&0 710&&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0 375
5
Undersåker &&&&&&&&&&&&0583.&&&&&0 583&&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0 148
6
Hallen &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0 225&&&&&&&&&&&&&090.&&&&&0 90
Centralorten är i fet stil . Befolkningen den 31 december 2016 avser befolkningen inom det område som avgränsades den 31 december 2015.
Åre kommun har en tradition att byta styre vid varje kommunval . Det finns en stor dynamisk väljargrupp som inte tvekar att byta block. 1991 minskade mandaten i kommunfullmäktige från 49 till 41. Från och med valet 2014 minskades mandaten från 41 till 37.
Vid valet 2006 förlorade den sittande socialistiska majoriteten och det dåvarande kommunalrådet Elsa Danielsson (S) lämnade alla politiska uppdrag och även Socialdemokraterna efter att hon inte fick förtroende att leda oppositionen. Eva Hellstrand blev istället kommunstyrelsens ordförande för en andra gång, hon var tidigare kommunalråd mellan 1998 och 2002. Moderaterna var det parti som ökade mest och som låg bakom Alliansens seger och Moderaternas Jonas Henning aspirerade på posten som kommunstyrelsens ordförande. I egenskap av största parti gick posten till Hellstrand och Centerpartiet. Henning blev förste vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd på deltid. I november 2009 avgick Jonas Henning och Lars Mämpel (M) övertog tjänsten som förste vice ordförande i kommunstyrelsen och vice kommunalråd. Anna-Caren Sätherberg (S) blev kommunstyrelsens andra vice ordförande och nytt oppositionsråd .
1974–1976 Anders Danielsson (c)
1977–1985 Frithiof Fredriksson (c)
1985–1988 Erik Arthur Egervärn (c)
1989–1991 Ingmar Fredriksson (s)
1992–1994 Erik Arthur Egervärn (c)
1995–1998 Thomas Hägg (s)
1999–2002 Erik Arthur Egervärn (c)
2003–2006 Thomas Hägg (s)
2007–2010 Erik Arthur Egervärn (c)
2010–2014 Bernt Söderman (c)
2015–2018 Thomas Hägg (s) Källa:[ 17]
1974–1976 Lars Larsson (c) (C, FP, KD och M - 27 av 49 mandat)
1977-1979 Lars Larsson (c) (C, FP, KD och M - 27 av 49 mandat)
1980-1982 Lars Larsson (c) (C, FP, KD och M - 26 av 49 mandat)
1983-1985 John-Bruno Jakobssonn (c) (C, FP, KD och M - 25 av 49 mandat)
1985-1988 John-Bruno Jakobsson (c) (C, FP, KD, MP och M - 26 av 49 mandat)
1989-1991 Thomas Hägg (s) (S, V och MP - 25 av 49 mandat)
1992-1994 John-Bruno Jakobsson (c) (C, FP, KD och M - 24 av 41 mandat)
1995-1998 Elsa Danielsson (s) (S, V och MP - 21 av 41 mandat)
1999-2002 Eva Hellstrand (c) (C, FP och M - 21 av 41 mandat)
2003-2006 Elsa Danielsson (s) (S, V och MP - 21 av 41 mandat)
2007-2010 Eva Hellstrand (c) (C, FP, KD och M - 22 av 41 mandat)
2011-2012 Eva Hellstrand (c) (C, FP, KD, M och VV - 23 av 41 mandat)
2013-2014 Leif Nord (M) (byte av kommunalråd efter halva mandatperioden)
2015-2018 Peter Bergman (S) (S, M och MP - 21 av 37 mandat) Källa:[ 17]
Presidium 2014–2018
Ordförande
S Thomas Hägg
Förste vice ordförande
M Lars-Gunnar Nilsson
Andre vice ordförande
KD Elisabet Rolandsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S Martine Eng
C Peter Jansson
Samhällsbyggnadsnämnden
MP Katrin Wissing
VV Mikael Sundman
Barn- och utbildningsnämnden
M Emma Nordin
C Can Savran
Valnämnden
S PerHenrik Olsson
C Mikael Jönsson
Mandatfördelning i Åre kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD FNO VV C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 13 6 7 1 3 30 87,0 1973 1 20 17 6 1 4 49 90,3 1976 1 21 16 5 2 4 49 90,5 1979 1 22 15 4 2 5 49 88,5 1982 1 23 14 3 1 7 49 88,4 1985 2 21 2 12 5 1 6 49 86,9 1986 2 20 2 15 5 1 4 49 77,0 1988 2 20 3 14 5 1 4 49 83,4 1991 15 1 1 15 3 1 5 41 84,4 1994 1 18 2 1 12 2 5 41 84,6 1998 3 14 2 1 12 2 7 41 79,75 2002 2 17 2 1 10 3 2 4 41 78,20 2006 2 14 2 1 10 2 2 8 41 77,37 2010 1 14 2 1 5 7 3 1 7 41 81,19 2014 1 12 3 1 5 7 1 1 6 37 84,24
Valet 1985 överklagades och omval hölls 16 mars 1986.[ 18] [ 19] Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Åre kommun har två vänorter :
^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor ^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018” . Statistiska centralbyrån . 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/ . Läst 13 maj 2018 .
^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009 ^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Helén Andersson. ”Guektiengieline tjïelte – tvåspråkig kommun”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 16. ISSN 2002-4649 . ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=a68f6f0c-ac0f-403a-8681-5b600691fc5c . Läst 23 april 2017 . ^ [a b ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . 5 april 2017. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f . Läst 23 april 2017 .
^ [a b Kommunfullmäktige protokoll i Åre kommun (Arkivkod: SE/Z021/Å74-KF/A1)
^ Statistiska centralbyrån: Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014 Läst 26 januari 2016^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 1985:33: Felbehandling i kommunfullmäktigval av valsedelsförsändelser genom lantbrevbärare och av andra förtidsröster. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine . Läst 26 januari 2016
Sverige
Norge
Europeiska unionen: Övriga länder
Afghanistan
Finland
Tyskland
Iran
Danmark
Syrien
Somalia
Thailand
Turkiet
Polen
Kina
Irak
/
Bosnien och Hercegovina
Island
Sovjetunionen
Wikimedia Commons har media som rör Åre kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
