Åre kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åre kommun
Kommun
Åresjön Dcastor 2003.jpg
SloganÅre - året runt
Kommunens vapen.
Åre kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortJärpen
Inrättad1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal8 236,48 kvadratkilometer ()[1]
- därav land7 195,01 kvadratkilometer[1]
- därav vatten1 041,47 kvadratkilometer[1]
Folkmängd12 237 ()[2]
Bef.täthet1,70 inv./km² (land)
Läge
Åre Municipality in Jämtland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater63°21′00″N 13°28′00″Ö / 63.35°N 13.466666666667°Ö / 63.35; 13.466666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Jämtbygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2494[3]
Anställda1 275 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2321
GeoNames2725422
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Åre kommun (sydsamiska: Ååren tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland. Centralort är Järpen.

Fjällkommunen Åre gränsar till Norge. Genom kommunen rinner Indalsälven. Fjällturismen, som startade i slutet på 1800-talet, har präglar kommunen och sysselsätter omkring 30 procent av de förvärvsarbetande.

Sedan millennieskiftet har invånarantalet ökat och under turistsäsong är befolkningsantalet betydligt högre. Det politiska styret har varit skiftande, i princip har styret bytts ut vid varje kommunval.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Hallen, Kall, Marby, Mattmar, Mörsil, Undersåker och Åre. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Järpens municipalsamhälle inrättades 3 november 1905.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Mörsil (av Mattmar och Mörsil) och Hallen (av Hallen, Marby och Norderö), medan Kall, Undersåker och Åre förblev oförändrade. Järpens municipalsamhälle upplöstes vid utgången av 1958.

Åre kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildning av Åre landskommun. 1974 införlivades Hallens (utom området Norderö församling som tillfördes Östersunds kommun), Kalls, Mörsils och Undersåkers kommuner.[5] 1977 införlivades från Östersunds kommun de delar av Norderö församling som låg på fastlandet.

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1982 i Östersunds domsaga.[6]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Öster om kommunen ligger Krokoms kommun och söder om kommunen ligger Bergs kommun. Väster om kommunen ligger Meråkers kommun och Verdals kommun i Norge.

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Bland större sjöar i kommunen finns Torrön, Juvuln och Kallsjön i norr, Ånnsjön i sydväst och Storsjön i öst. Indalsälven flyter genom kommunen och genom flera mäktiga vattenfall som Tännforsen, Ristafallet och Handölsforsarna innan den passerar genom Storsjön och vidare in till grannkommunen.[7]

Delar av Åreskutan, Åre och Åresjön.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Det finns 19 naturreservat i Åre kommun. Gammal granskog finns i Prästvallens naturreservat och gammelskog finns i naturreservatet Gåstjärnsvalen.[8] I mer kuperad terräng ligger Hammarbergets naturreservat som når 600 meter över havet.[9] Även reservatet Stämpelhön är beläget på högre höjd och i oceaniskt klimat och kalkrik mark trivs växter som torta och nordisk stormhatt och på myrarna kranshaks­mossa, gräsull och orkidéerna tvåblad och brudsporre.[10]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Kalls församling, Undersåkers församling, Västra Storsjöbygdens församling och Åre församling.

Distrikt (socknar) inom Åre kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[11]Hallen, Kall, Marby, Mattmar, Mörsil, Undersåker och Åre.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Åre kommun och tätortsgraden 31 december 2015 var 61 procent.[12]

Nr Tätort Folkmängd
31 december 2016[13]
Areal hektar
31 december 2015[13]
1 Åre &&&&&&&&&&&02925.&&&&&02 925 &&&&&&&&&&&&0635.&&&&&0635
2 Järpen &&&&&&&&&&&01581.&&&&&01 581 &&&&&&&&&&&&0234.&&&&&0234
3 Mörsil &&&&&&&&&&&&0805.&&&&&0805 &&&&&&&&&&&&0133.&&&&&0133
4 Björnänge &&&&&&&&&&&&0710.&&&&&0710 &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
5 Undersåker &&&&&&&&&&&&0583.&&&&&0583 &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148
6 Hallen &&&&&&&&&&&&0225.&&&&&0225 &&&&&&&&&&&&&090.&&&&&090

Centralorten är i fet stil. Befolkningen den 31 december 2016 avser befolkningen inom det område som avgränsades den 31 december 2015.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Åre kommun har en tradition att byta styre vid varje kommunval. Det finns en stor dynamisk väljargrupp som inte tvekar att byta block.

Vid valet 2006 förlorade den sittande socialistiska majoriteten och det dåvarande kommunalrådet Elsa Danielsson (S) lämnade alla politiska uppdrag och även Socialdemokraterna efter att hon inte fick förtroende att leda oppositionen. Eva Hellstrand blev istället kommunstyrelsens ordförande för en andra gång, hon var tidigare kommunalråd mellan 1998 och 2002. Moderaterna var det parti som ökade mest och som låg bakom Alliansens seger och Moderaternas Jonas Henning aspirerade på posten som kommunstyrelsens ordförande. I egenskap av största parti gick posten till Hellstrand och Centerpartiet. Henning blev förste vice ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd på deltid. I november 2009 avgick Jonas Henning och Lars Mämpel (M) övertog tjänsten som förste vice ordförande i kommunstyrelsen och vice kommunalråd. Anna-Caren Sätherberg (S) blev kommunstyrelsens andra vice ordförande och nytt oppositionsråd.

Vid valet 2010 deltog det nybildade lokala partiet Västjämtlands Väl (VV) för första gången och blev valets stora vinnare. Alliansen kunde, genom att få med Västjämtlands Väl, behålla majoriteten i kommunen. Detta bröt den tidigare traditionen med ett nytt styre vid varje val. Eva Hellstrand, (C) kunde fortsätta som kommunstyrelsens ordförande fram till 2012 då hon efterträddes av Leif Nord (M). Maria Stendotter (VV) var kommunalråd under mandatperioden och Anna-Caren Sätherberg (S) var kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd.

Vid valet 2014 bildade Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet majoritet, trots att man tappade väljare i valet. Peter Bergman (S) tog över som kommunstyrelsens ordförande. Leif Nord (M) var kommunstyrelsens förste vice ordförande i början av mandatperioden. Daniel Danielsson (C) var kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd.

Vid valet 2018 var Centerpartiet (C) den stora vinnaren och blev för första gången det största partiet i kommunen. Västjämtlands Väl (VV) ökade också och blev det tredje största partiet efter Socialdemokraterna (S). Centerpartiet, Västjämtlands Väl och Kristdemokraterna bildade en majoritet. Daniel Danielsson (C) tog över som kommunstyrelsens ordförande. Mikael Sundman blev kommunstyrelsens förste vice ordförande och Can Savran (C) blev kommunstyrelsens tredje vice ordförande. Peter Bergman (S) var kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. Martine Eng (S) tog över efter Peter Bergman oktober 2021.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

År 1991 minskade mandaten i kommunfullmäktige från 49 till 41. Från och med valet 2014 minskades mandaten från 41 till 37.

Presidium 2014–2018
Ordförande C Peter Jansson
Förste vice ordförande VV Maria Stendotter
Andre vice ordförande S Ida Nilsson

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

  • 1974-1976 Anders Danielsson (C)
  • 1977-1985 Frithiof Fredriksson (C)
  • 1985-1988 Erik Arthur Egervärn (C)
  • 1989-1991 Ingmar Fredriksson (S)
  • 1992-1994 Erik Arthur Egervärn (C)
  • 1995-1998 Thomas Hägg (S)
  • 1999-2002 Erik Arthur Egervärn (C)
  • 2003-2006 Thomas Hägg (S)
  • 2007-2010 Erik Arthur Egervärn (C)
  • 2010-2014 Bernt Söderman (C)
  • 2015-2018 Thomas Hägg (S)
  • 2019- Peter Jansson (C)

Källa:[14]

Mandatfördelning i Åre kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDFNOVVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970136713
13673
3087,0
26
197312017614
201764
4990,3
45
197612116524
2116524
4990,5
409
197912215425
2215425
4988,5
3712
198212314317
231437
4988,4
427
1985221212516
22121256
4986,9
3613
1986220215514
22021554
4977,0
1988220314514
22031454
4983,4
3613
1991151115315
151535
4184,4
2912
1994118211225
1821225
4184,6
2318
1998314211227
31421227
4179,75
2417
20022172110324
217210324
4178,20
2219
20062142110228
214210228
4177,37
2219
20101142157317
1425737
4181,19
2021
20141123157116
123576
3784,24
2017
2018183271114
8327114
3785,98
2116
202229438614
2943864
3783,18
2215
  • Valet 1985 överklagades och omval hölls 16 mars 1986.[15][16]
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

År Ordförande Politiskt styre
1974-1976 C Lars Larsson C FP M KD
1977-1979 C FP M KD
1980-1982 C M FP KD
1983-1985 C John-Bruno Jakobsson C M FP KD
1986-1988 C FP M KD MP
1989-1991 S Thomas Hägg S MP V
1992-1994 C John-Bruno Jakobsson C M FP KD
1995-1998 S Elsa Danielsson S MP V
1999-2002 C Eva Hellstrand C M FP
2003-2006 S Elsa Danielsson S V MP
2007-2010 C Eva Hellstrand C M FP KD
C M VV FP KD
2013-2014 M Leif Nord C M VV FP KD
2015-2018 S Peter Bergman S M MP
2019- C Daniel Danielsson C VV KD

Källa:[14]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden VV Björn Nilsson C Peter Jansson
Samhällsbyggnadsnämnden C Can Savran S Ulrika Andreasson
Barn- och utbildningsnämnden C Mari Eriksson VV AnnMari Landorf
Valnämnden C Mikael Jönsson S AnnMarie Johansson

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Åre kommun har två vänorter:

Ort och land

Sedan

  • 1994
  • 2002

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 30 procent av de som förvärvsarbetar i kommunen är sysselsatta inom turistnäringen som är näringslivets bas. Fjällturismen har en lång historia i kommunen med början i slutet av 1800-talet, men det dröjde en bit in på 1900-talet innan vinterturismen kom igång. Senare har Åre-Duved utvecklats till ett alpint centrum. Det första lokala hotellet byggdes i centralorten 1895 och i början på 2020-talet fanns omkring 37 000 bäddar i kommunen och totalt nyttjas 1,9 miljoner gästnätter varje år.[7]

Jord- och skogsbruket sysselsätter sex procent av den förvärvsarbetande befolkningen, offentliga sektorn 29 procent och tillverkningsindustrin omkring nio procent. Bland större företag kommunen märks Hanriis Stenverkstad AB (produkter i täljsten), Nord-Lock AB (låsbrickor), Lundhags Skomakarna AB samt Peak Performance Production AB (sportkläder).[7]

Handölsdalen, Kall, Njaarke, Tåssåsen och Jovnevaerie är de fem samebyar som har renbetesmarker i Åre kommun.[17]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns sju grundskolor varav ett antal med olika inriktningar. Exempelvis har Duved skola en fjällprofil och Kyrkslättens skola har profil mot Hållbar Utveckling.[18] I centralorten ligger kommunens gymnasium, Jämtlands Gymnasium Åre. Till gymnasiet hör Åre Skidgymnasium med riksintag.[19] På orten finns också Campus Åre. Där bedrivs både Vuxenutbildning och Yrkeshögskola.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +9%.[20]

Kommunen har 12 237 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 186:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Åre kommun 1965–2020[21]
ÅrFolkmängd
1965
  
10 652
1970
  
9 582
1975
  
9 178
1980
  
9 469
1985
  
9 659
1990
  
9 975
1995
  
10 134
2000
  
9 745
2005
  
9 966
2010
  
10 274
2015
  
10 677
2020
  
12 049

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 048, eller 9,93 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 555 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 554, eller 5,72 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 692 den 31 december 2002).[22]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Åre kommun 10 555 personer. Av dessa var 945 personer (9,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[23]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Åre kommun är sedan 1 januari 2010 en sydsamisk förvaltningskommun. Sedan 2011 har kommunen en samisk samordnare som ska göra lagen om nationella minoriteter känd i kommunens verksamheter.[24]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Mellan åren 1744 och 1919 bröts kopparmalm i Fröå gruva. Under slutet av 1900-talet har torp och gruvbyggnader renoverats och återuppbyggts. Ett annat kulturarv är Huså herrgård, beläget i anslutning till den gamla koppargruvan i Huså. Det är den nordligaste herrgården i Sverige och den enda i fjällmiljö.[25]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Åre kommunvapen

Blasonering: I blått fält ett mantelsnitt av silver vari en röd älghornskrona.[26]

I den nya Åre kommun som bildats 1974 fanns hela fyra vapen från 1950- och 1960-talen, därav ett från den namngivande kommunen. I stället för att välja ett av dessa, beslöt man att utarbeta ett helt nytt kommunvapen. Mantelsnittet åskådliggör Åreskutan och älghornet togs från Kalls kommunvapen. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1978.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Åre - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5re. Läst 6 juni 2022. 
  8. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/sok.html. Läst 6 juni 2022. 
  9. ^ ”Hammarberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/hammarberget.html. Läst 6 juni 2022. 
  10. ^ ”Stämpelhön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/stampelhon.html. Läst 6 juni 2022. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=a68f6f0c-ac0f-403a-8681-5b600691fc5c. Läst 23 april 2017. 
  13. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 23 april 2017. 
  14. ^ [a b] Kommunfullmäktige protokoll i Åre kommun (Arkivkod: SE/Z021/Å74-KF/A1)
  15. ^ Statistiska centralbyrån: Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014 Läst 26 januari 2016
  16. ^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 1985:33: Felbehandling i kommunfullmäktigval av valsedelsförsändelser genom lantbrevbärare och av andra förtidsröster. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016
  17. ^ ”Rennäring och samebyar - Åre kommun”. are.se. https://are.se/naringslivjobb/rennaringochsamebyar. Läst 6 juni 2022. 
  18. ^ ”Våra grundskolor - Åre kommun”. are.se. https://are.se/barnutbildning/grundskola/varagrundskolor. Läst 6 juni 2022. 
  19. ^ ”Åre”. Jämtlands Gymnasium. 23 maj 2017. https://jgy.se/om-oss/vara-utbildningslokaler/are/. Läst 6 juni 2022. 
  20. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  21. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  22. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  23. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  24. ^ Helén Andersson. ”Guektiengieline tjïelte – tvåspråkig kommun”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 16. ISSN 2002-4649. 
  25. ^ ”Kulturarv - Åre kommun”. are.se. https://are.se/upplevagora/kulturarv. Läst 6 juni 2022. 
  26. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 1 september 2009. 
Portal Jämtlandsportalen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]