Robin Fåhræus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Robin Fåhræus
Född15 oktober 1888[1]
Hedvig Eleonora församling[1]Sverige
Död18 september 1968[1] (79 år)
Lunds Allhelgonaförsamling[1]Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2]
NationalitetSvensk
SysselsättningHematolog, patolog
ArbetsgivareUppsala universitet
BarnKlas Fåhræus (f. 1918)
FöräldrarKlas Fåhraeus
Olga Björkegren
Redigera Wikidata

Robert (Robin) Sanno Fåhræus, född 15 oktober 1888 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 18 september 1968 i Lunds Allhelgonaförsamling[3], var en svensk medicine professor och patolog vid Uppsala universitet. Fåhræus beskrev blodsänkan i sin doktorsavhandling (1921), vilken fick stor betydelse inom den medicinska diagnostiken, och bedrev mångårig forskning inom hematologin med ett flertal publicerade artiklar. Han räknas som en av reologins fäder.[4]

Fåhræus avlade mogenhetsexamen vid Högre allmänna läroverketSödermalm i Stockholm, vårterminen 1907 och blev inskriven vid Karolinska institutet på vårterminen 1908. Han blev medicine kandidat på hösten 1912, medicine doktor 1922, docent i experimentell patologi vid Karolinska institutet 1923, laborator i patologisk anatomi där 1926 och professor i patologisk anatomi vid Uppsala universitet 1928. Robin Fåhræus var prorektor vid Uppsala universitet 1952–1955, samt åren 1947–1955 var han professor där i allmän patologi och patologisk anatomi. Åren 1947–1956 var han inspektor vid Stockholms nation i Uppsala.

Fåhræus blev ledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1928, av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1931, av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1934 och av Kungliga Vetenskapsakademien 1935. Han blev hedersledamot i Göteborgs läkaresällskap vid deras 100-årsjubileum 1945 och i Sveriges läkaresällskap 1948.

Robin Fåhræus var nominerad till Nobelpriset i fysiologi eller medicin flertalet gånger.[5] Fåhræus var konstnärligt intresserad och finns representerad med ett antal teckningar vid Uppsala universitetsbibliotek[6]

Hans föräldrar var konstsamlaren Klas Fåhraeus och skådespelerskan Olga Björkegren. Fåhræus gifte sig 1915 med Daga Wærn (1889–1978),[7] dotter till grosshandlare Peder Wærn och Sigrid Wærn, född Möller. Han var far till arkitekten Klas Fåhræus.

Robin Fåhræus gravsattes den 13 november 1968[8]Uppsala gamla kyrkogård.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Blodet i läkekonstens historia. Förlag Natur & kultur, Stockholm 1924.
  • Läkekonstens historia : en översikt, del 1 - 3. Albert Bonniers förlag, Stockholm 1944-1950

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18881015-1418 Fåhreus, Robert Sanno, läst: 11 maj 2018
  2. ^ SvenskaGravar.se, omnämnd som: Fåhraeus, Robert Sanno, läs online, läst: 11 maj 2018
  3. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  4. ^ Göteborgs Läkaresällskap : en historik, Lars Öberg. Göteborgs Läkaresällskap, Göteborg 1983 s. 186
  5. ^ ”Robin Fåhraeus” (på engelska). Nomination Database. Nobel Media AB. http://www.nobelprize.org/nomination/archive/show_people.php?id=3284. Läst 25 maj 2016. 
  6. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  7. ^ Sveriges dödbok 1947–2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
  8. ^ svenskagravar.se

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs nation i Uppsala H.T. 1942 - V.T. 1952 : Matrikel, Oscar Isacsons Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 12
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 337
  • Vem är vem : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge, [Andra upplagan], huvudred. Paul Harnesk, Bokförlaget Vem är vem, Stockholm 1965, s. 375f
  • Sveriges statskalender för året 1955, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Maj:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1955 ISSN 0347-7223, s. 867, 1 179

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Edgar Reuterskiöld
Inspektor för Göteborgs nation
1928–1931
Efterträdare:
Gustaf Bergmark
Företrädare:
Anton Blanck
Inspektor för Stockholms nation
1945–1956
Efterträdare:
Per Olof Ekelöf