Rosmarin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rosmarin
Rosmarinus officinalis - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-258.jpg

Från Franz Eugen Köhler:
Köhler's Medizinal-Pflanzen

  • A Blommande kvist, naturlig storlek

Alla nedanstående figurer är förstoringar

  • 1 och 2 Blommor
  • 3 Blomma, uppskuren på längden
  • 4 Fertila ståndare
  • 5 Pollenkorn
  • 6 Infertil ståndare (Staminodium)
  • 7 Pistill
  • 8 Fruktämne, uppskuret på längden
  • 9 Dito, uppskuret på tvären
  • 10 Fruktkalk
  • 11 Frukt med avlägsnade kalkblad
  • 12 och 13 Nötter sedda från olika håll. Vad det som syns ovanför figur 12 föreställer är oklart; ett frö?
  • 13 Nöt, uppskuret på längden
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteRosmarinus
ArtRosmarin
R. officinalis
Vetenskapligt namn
§ Rosmarinus officinalis
AuktorL., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Rosmarin (Rosmarinus officinalis) är en art i familjen kransblommiga växter

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

100 g torkad rosmarin
Ämne  Mängd [1]  RDI a)
(%) [2]

Energi 1 387 kJ
(331 kcal)
Rask gång 10 000 steg
Kolhydrater 64,06 g Uppgift saknas
  varav kostfiber 42,6 g
Fett (sammanlagt) 15,22 g Uppgift saknas
  varav mättat fett 7,371 g
            enkelomättat fett 3,014 g
            fleromättat fett 2,339 g
Vatten 9,31 g
Aska 6,53 g
Protein 4,88 g Uppgift saknas
Kalcium 1,280 g 160
Magnesium 220 mg 59
Fosfor 70 mg 10
Askorbinsyra (C-vitamin) 61,2 mg 0,8
Fytosteroler 58 mg Uppgift saknas
Natrium 50 mg 6
Järn 25,25 mg 180
Zink 3,23 mg 32
Mangan 1,867 mg 93
Pyridoxiner (B6-vitamingruppen) 1,74 mg 100
Niacin (B3-vitamin) 1 mg 16 niacinekvivalenter
Koppar 550 μg 55
Tiamin (B1-vitamin 514 μg 47
Riboflavin (B2-vitamin) 428 μg 31
Folat (B9-vitamin)307 μg 153
Selen 4,6 μg 8
Retinol (A-vitamin) 3 128 IE 800 retinolekvivalenter
_______________
a) Rekommenderat dagligt intag, typvärden för 50-årig man.
    För annan ålder, kvinnor och barn kan värdena avvika, såväl uppåt som nedåt

Rosmarin är en städsegrön halvbuske som blir mellan 0,5 och 2 m hög där den är vildväxande. Grenarna är bruna och kan vara upprätta, utbredda eller, mer sällan, krypande. Bladen är barrliknande, skaftlösa med inrullade kanter, mörkgröna på ovansidan och gråaktigt ullhåriga på undersidan. De är 15 – 40 mm långa, 1,2 – 3,5 mm breda och mycket aromatiska. Blomställningen och blomskaft har stjärnhår. Foderbladen är gröna eller purpuraktiga, från början ullhåriga, senare nästan kala. Kronan blir 10 –1 2 mm, blekt blå eller mer sällan vitt eller rosa.

Det finns även odlade sorter med vita, rosa eller lila blommor.

Rosmarin tål beskärning väl, vilket gör den till en mycket bra örtkrydda.

En liknande art är Rosmarinus eriocalyx som dock har grå grenar, mindre blad (5 – 15 mm) och blomställningar med både stjärnhår och långa glandelhår.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Rosmarin är vildväxande i trakterna kring Medelhavet.

I Sverige odlas den oftast i kruka, men klarar sig ofta på friland längs kusterna i sydsverige. I övriga Sverige går det bra att sätta ut plantor i trädgården under sommarhalvåret, men de bör tas in under vintern.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Varmt och soligt i näringsrik mylla.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Blommande rosmarin

Användning[redigera | redigera wikitext]

De färska eller torkade bladen används som krydda till bland annat kött, vilt och kyckling.

Färsk rosmarin kan användas både vid tillagning och i sallader.

Den torkade formen består av korta hackade växtdelar, men blir oftast inte mjuka under tillagning, vilket kan uppfattas som något störande vid förtäring.

I områden med medelhavsklimat används rosmarin som flerårig prydnadsväxt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan under medeltiden användes rosmarin som ingrediens i rökelse och i aromatiska oljor.

Växten ansågs skydda mot onda makter, och skulle även vara bra för minnet.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ USDA, Spices, rosemary, dried
  2. ^ Beräknat med data från Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 1993:21 [1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]