Röda linjen (Stockholms tunnelbana)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stockholm metro symbol.svg Röda linjen
Stadion May 2017 01.jpg
Stadion
Allmänt
PlatsStockholm, Sverige Sverige
Antal hållplatser36
Turtäthet10 min per linje
Organisation
Invigd1964
TrafikoperatörStorstockholms Lokaltrafik (SL)
Tekniska fakta
Linjelängd41,2 kilometer
HastighetHögst 80 km/h
MatningStrömskena
Linjekarta
Röda linjen
Unknown BSicon "tKBHFa"
11,1 Mörby centrum 14 
Unknown BSicon "tHST"
10,1 Danderyds sjukhus
Unknown BSicon "tSTRe"
 Tunnel 1,7 km
Small bridge over water
 Stocksundsbron 240 m
Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 8,5 km
Unknown BSicon "tHST"
8,8 Bergshamra
Unknown BSicon "tBHF"
6,8 UniversitetetRoslagsbanan
Unknown BSicon "tBHF"
4,5 Tekniska högskolanRoslagsbanan
Unknown BSicon "tHST"
3,4 Stadion
Unknown BSicon "tSTR" Head station
5,8 RopstenLidingöbanan  13 
Unknown BSicon "tSTR" Enter and exit tunnel
 Tunnel 0,6 km
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tSTRa"
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tHST"
4,4 Gärdet
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tHST"
3,6 Karlaplan
Unknown BSicon "tKRWg+l" Unknown BSicon "tKRWr"
Unknown BSicon "tBHF"
2,6 Östermalmstorg
Unknown BSicon "tABZg+r"
 Gröna linjen
Unknown BSicon "tTBHFt"
1,5 T-Centralen Stockholm metro symbol.svgLACMTA Circle Green Line.svgLACMTA Circle Blue Line.svg Spårväg city Pendeltåg Fjärrtåg
Unknown BSicon "tSTRe"
Stop on track
0,4 Gamla stan Stockholm metro symbol.svgLACMTA Circle Green Line.svg
Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 3,2 km
Unknown BSicon "tBHF"
0,0 Slussen Stockholm metro symbol.svgLACMTA Circle Green Line.svg Saltsjöbanan
Unknown BSicon "tABZgl"
 Gröna linjen
Unknown BSicon "tHST"
1,0 Mariatorget
Unknown BSicon "tHST"
1,7 Zinkensdamm
Unknown BSicon "tHST"
2,4 Hornstull
Unknown BSicon "tBHF"
3,4 LiljeholmenTvärbanan
Unknown BSicon "tSTRe"
Unknown BSicon "KRWgl" Unknown BSicon "KRW+r"
Unknown BSicon "tSTRa" Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 1,9 resp 1,6 km
Unknown BSicon "tABZgl" Unknown BSicon "tABZgl"
 Nybodadepån
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tHST"
4,6 Midsommarkransen
Unknown BSicon "tSTR" Unknown BSicon "tSTRe"
Unknown BSicon "tSTR" Stop on track
5,4 Telefonplan
Unknown BSicon "tSTR" Stop on track
6,7 Hägerstensåsen
Unknown BSicon "tSTR" Stop on track
7,4 Västertorp
Unknown BSicon "tSTR" End station
8,1 Fruängen 14 
Unknown BSicon "tHST"
4,7 Aspudden
Unknown BSicon "tSTRe"
Stop on track
5,6 Örnsberg
Stop on track
6,4 Axelsberg
Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 2,3 km
Unknown BSicon "tHST"
7,5 Mälarhöjden
Unknown BSicon "tSTRe"
Stop on track
9,0 Bredäng
Stop on track
10,3 Sätra
Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 1,9 km
Unknown BSicon "tHST"
11,7 Skärholmen
Unknown BSicon "tSTRe"
Stop on track
12,6 Vårberg
Stop on track
14,2 Vårby gård
Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 2,0 km
Unknown BSicon "tHST"
16,1 Masmo
Unknown BSicon "tSTRe"
Stop on track
17,5 Fittja
Unknown BSicon "tSTRa"
 Tunnel 2,0 km
Unknown BSicon "tHST"
19,0 Alby
Unknown BSicon "tSTRe"
Stop on track
20,1 Hallunda
End station
20,8 Norsborg 13 

Tunnelbana 2, i marknadskommunikation kallad Röda linjen (eller Tub 2 som den heter internt[1]), är en av tre banor i Stockholms tunnelbana. Den har totalt 36 stationer varav 4 är betongstationer, 16 är bergstationer och 15 är ytstationer. Banan är totalt 41 238 meter lång (18 meter kortare än Gröna linjen). Den består av fyra grenar, Fruängen och Norsborg i sydsydväst samt Mörby centrum och Ropsten i nordnordost. Bansystemet har tidigare både varit blått, grått och grönt på officiellt material fram till ca 70-talet, då den röda färgen blev mer eller mindre permanent.[källa behövs]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Röda linjens öppningsår
Track end start
1978 Mörby centrum
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1975 Universitetet
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1973 Tekniska Högskolan
Straight track Track end start
1967 Ropsten
Unknown BSicon "KRWg+l" Unknown BSicon "KRWr"
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1965 Östermalmstorg
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1964 T-Centralen
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1964 Liljeholmen
Unknown BSicon "KRWgl" Unknown BSicon "KRW+r"
Straight track Track end end
1964 Fruängen
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1964 Örnsberg
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1965 Sätra
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1967 Skärholmen
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1967 Vårberg
Unknown BSicon "STR+GRZq"
1972 Fittja
Track end end
1975 Norsborg

Linjen invigdes 5 april 1964 mellan T-CentralenFruängen/Örnsberg. Flera ytterligare sträckor invigdes under åren 1965–1967, medan den sista grenen till Mörby Centrum blev klar 1978. Inom Stockholms innerstad byggdes den röda linjen oberoende av gatunätet, och på större djup än den gröna linjen, som huvudsakligen byggdes under gator.

Sträckan MälarhöjdenLiljeholmen byggdes redan på 1910-talet som spårväg, kallad Södra Förstadsbanan. Sträckan Liljeholmen–Midsommarkransen byggdes senare. Denna byggdes i huvudsak på egen banvall, eftersom området inte var så tättbebyggt. Dock fanns plankorsningar och nya delsträckor byggdes i tunnel inför tunnelbanestarten. Därför är inte så mycket kvar av de ursprungliga spårvägssträckningarna på denna linjesträckning.

Sträckan Telefonplan-Fruängen byggdes 1946–1956 som spårväg förberedd för tunnelbana (Linje 14 och 17 till Fruängen), med T-baneperronger i mitten och kortare spårvagnsperronger på sidorna. Denna sträcka är samma idag. För sträckan förbi T-centralen hade spårtunnlar byggts redan då den gröna linjen byggdes där, mestadels genom att gräva ned tunnlarna och täcka över. T-Centralen togs i bruk 1957 för den gröna linjen medan den röda alltså togs i bruk 1964.

Tidigare hade röda linjen orange färg på översiktskartorna, men vartefter nya kartor trycktes upp vid förändringar i tunnelbanenätet fick linjen under 1980-talet en allt rödare färgton. Tunnelbanelinjen mellan Fruängen och Mörby centrum och omvänt hette från början linje 24, men bytte nummer till 14 omkring 2001.

Under perioden 8 maj – 20 augusti 2006 stängdes sträckan LiljeholmenFruängen och omvänt av för renovering, och bussar ersatte (19 juni öppnades dock trafiken mellan Liljeholmen och Telefonplan).

Tidigare utbyggnadsplaner[redigera | redigera wikitext]

I Tunnelbaneplan för Stor-Stockholm från 1965 planerades den röda linjen att dras vidare norrut från Östermalmstorg ut till Hägernäs. Planen var då stationerna Djursholms Ösby, Enebyberg, Roslags Näsby, Täby centrum, Viggbyholm och slutligen Hägernäs. Albano som möjlig station diskuterades. En möjlig del av planen var en helt ny tunnelbanesträckning istället för att använda sig av de existerade spåren som tidigare byggts för järnvägen.[2] 1975 beslöts om utbyggnad av tunnelbana norrut på bekostnad av Roslagsbanan men diskussioner följde och 1976 beslöt landstinget att Roslagsbanan skulle vara kvar men 1978 beslöts att 1975 års beslut skulle stå fast. Stockholms läns landsting beslöt 1979 att en tunnelbana i ytläge skulle dras till Täby centrum. I Täby kommun och Vallentuna kommun hölls 1980 folkomröstningar om ifall tunnelbana skulle byggas dit eller inte, vilka gav nej som resultat. Länsstyrelsen ansåg inte att resultaten skulle räknas då kollektivtrafiken var en landstingsfråga och inte låg hos kommunerna att besluta om, kommunerna vägrade dock att detaljplanera för Tunnelbanan. I oktober 1980 beslöt landstinget att tunnelbana skulle byggas men planen lämnades sedan och istället har satsningar gjorts på Roslagsbanan.[3]

På den andra sträckan norrut som idag slutar i Ropsten var tanken att dra tunnelbanan vidare över en separat bro för enbart spårbunden trafik över Lilla värtan och sedan i tunnel fram till stationen Lidingö centrum. Här togs även möjligheterna till ytterligare förlängningar på Lidingö upp med Baggeby och Bodal samt Bogesundslandet som möjliga slutstationer.[2] Bogesundslandet var vid denna tid tänkt att bebyggas med bostäder. Ritningsskisser på tunnelbanebron togs fram av Lidingö stadsbyggnadskontor i samband med att nya Lidingöbron (1971) projekterades. Ett principbeslut togs av Lidingö stadsfullmäktige 1966 att dra ut tunnelbanan till Lidingö men planerna skrinlades. Planerna på en tunnelbanebro blev aktuella igen efter det att man 2004 upptäckt skador på Gamla Lidingöbron som kommer att kräva dess ersättning med en ny bro. Man har ändå valt att satsa på en ny spårvägsbro, eftersom det blir billigare och restiden från Stockholm i allmänhet blir minst lika snabb så. Man vill också koppla Lidingöbanan till Spårväg City.[4]

Söderut fanns planer på att förlänga Fruängenbanan vidare söderut till Huddinge centrum och Flemingsberg. Mark reserverades men någon förlängning till bland annat Huddinge sjukhus har aldrig blivit genomförd.[3]

Trafikering[redigera | redigera wikitext]

Röda linjen på Stocksundsbron.

Den röda linjen trafikeras av två tunnelbanelinjer, linje 13 och linje 14, och har 411 000 resenärer per arbetsdag (2006) och cirka 128 miljoner per år (2005).[källa behövs]

Linje 13 går NorsborgRopsten och linje 14 går FruängenMörby Centrum. Måndag–lördag dagtid är det 5-minuterstrafik på linje 14 mellan Mörby centrum och Liljeholmen, under övrig tid 10-minuterstrafik. I rusningstid är det 5-minuterstrafik på linje 13 Alby/Sätra-Ropsten och 5-minuterstrafik på linje 14 Mörby centrum–Fruängen. Detta ger 2,5-minuterstrafik på den gemensamma sträckan Östermalmstorg-Liljeholmen, alltså 24 tåg per timme.

De längsta tunnlarna är Gamla stanBergshamra (8,5 km), Gamla stan–Gärdet (delvis gemensam med Gamla stan-Bergshamra, 2,1 km egen tunnel, 4,5 km totalt) och Axelsberg (tunnelbanestation)Bredäng (2,3 km)

De 10 största stationerna (efter antal påstigande på röda linjen en vintervardag 2015) är:[5]

Nr Station Antal påstigande
1 T-Centralen (röda linjen) 82 200
2 Slussen (röda linjen) 40 600
3 Östermalmstorg 37 000
4 Liljeholmen 31 700
5 Tekniska högskolan 25 500
6 Ropsten 20 100
7 Hornstull 19 200
8 Mariatorget 18 300
9 Karlaplan 16 700
10 Danderyds sjukhus 14 700

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbanan, ändringstryck 6(SL-2008-16140 utgåva 5.0). 2008 
  2. ^ [a b] Tunnelbaneplan för Stor-Stockholm, Generalplaneberedningens tunnelbanekommitté, 1965
  3. ^ [a b] Dufwa, Arne, red (1985). Trafik, broar, tunnelbanor, gator. Monografier utgivna av Stockholms stad, Stockholms tekniska historia 1. Stockholm: Liber Förlag. Libris 513275. ISBN 91-38-08725-1 
  4. ^ ”Varför en ny bro?”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170220094359/http://www.lidingo.se/toppmeny/byggabomiljo/planerochutveckling/storreutvecklingsprojekt/lillalidingobron/varforennybro.4.4f1828d515903f133b97a8e.html. Läst 19 februari 2017. 
  5. ^ ”Fakta om SL och länet år 2015” (PDF). Storstockholms Lokaltrafik. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 november 2016. https://web.archive.org/web/20161126002454/http://www.sll.se/Global/Verksamhet/Kollektivtrafik/Fakta%20om%20SL%20och%20l%C3%A4net/Fakta-SL-Waxholmsbolaget-Fardtjanstent-2015-webb.pdf. Läst 13 mars 2017.