Sävsångare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sävsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Acrocephalus schoenobaenus 1 (Marek Szczepanek)-2.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljRörsångare se text
Acrocephalidae
SläkteAcrocephalus
ArtSävsångare
A. schoenobaenus
Vetenskapligt namn
§ Acrocephalus schoenobaenus
Auktor(Linné, 1758)
Synonymer
Motacilla Schoenobaenus Linné, 1758
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sävsångare (Acrocephalus schoenobaenus) är en fågel som tillhör familjen rörsångare (Acrocephalidae) som tidigare var en del av den numera uppdelade familjen sångare.[2] Fågeln förekommer i stora delar av Europa och vidare österut till Centralasien. Vintertid flyttar den till Afrika söder om Sahara. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Sävsångaren är en medelstor sångare som mäter 11,5–13 centimeter på längden, har ett vingspann på 17–21  centimeter och en vikt på cirka  10–15 gram. Den adulta fågeln har en kraftigt streckad brungrå rygg och ljus gulaktig undersida. Pannan är platt med ett framträdande gulbeiget ögonbrynstreck, svart hjässidesband och ett brunsvart centralt hjässband. Strupen är vitaktig och näbben är kraftig och spetsig. Könen är lika, som hos de flesta sångare, men ungfåglar är fläckade på bröstet.

Dess sång är mycket omväxlande och består av ett snabbt, tjattrande jirra-jirra-jirra som avbryts av typiska visslingar och härmljud.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sävsångaren häckar i nästan hela Europa och i västra och centrala Asien. Den är en flyttfågel som övervintrar i Afrika söder om Sahara. Den flyttar i augusti-oktober och återkommer till sina häckningsplatser i maj.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Sävsångaren bildar en grupp med fyra andra strimmiga sångare: kaveldunsångare (A. melanopogon), vattensångare (A. paludicola), svartbrynad rörsångare (A. bistrigiceps) och troligen även streckig rörsångare (A. sorghophila). [3] Arten har hybridiserat med såväl kärrsångare[4] som rörsångare[5]

Tidigare fördes rörsångarna liksom ett mycket stort antal andra arter till familjen Sylviidae, tidigare kallad rätt och slätt sångare. Forskning har dock visat att denna gruppering är missvisande, eftersom då även välkända och mycket distinkta familjer som svalor, lärkor och stjärtmesar i så fall bör inkluderas.[6] Sävsångaren med släktingar har därför brutits ut till familjen rörsångare (Acrocephalidae).

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige förekommer den i stora delar av landet i två utbredningsområden, dels i södra och mellersta Sverige samt vidare upp utmed Norrlandskusten, dels i fjälltrakterna.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sävsångaren påträffas i vassnår med buskar i våtmarker. I fjällen brukar den hålla till i fuktiga videsnår. Sävsångaren blir könsmogen efter ett år. Honan lägger oftast fem eller sex ägg i ett rede nära marken i tät vass eller en buske. Föräldrarna, mestadels honan, ruvar i cirka 14 dagar och ungarna blir sedan flygfärdiga efter 13 till 14 dagar.[8] En sävsångare kan bli upp till sju år gammal. Liksom de flesta sångare livnär den sig på insekter, men äter även bär och tillfällig andra växtdelar.[8]

Sävsångaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Populationen i Europa uppskattas till 3,8-6,45 miljoner häckande par, vilket innebär en population på 7,6–12,9 miljoner vuxna individer. Europa utgör 50–74 % av artens globala utbredningsområde, vilket preliminärt innebär att den globala populationen uppgår till 12,75–21,5 miljoner individer.[1]

Även i Sverige anses beståndet livskraftigt, men tros minska i antal.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska också kallats sävstig och sävstigare.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sedge Warbler, 10 augusti 2005.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Schilfrohrsänger, 10 augusti 2005.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Acrocephalus schoenobaenus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Arbabi, T., J. Gonzalez, and M. Wink (2014a), A Re-evaluation of Phylogenetic Relationships within Reed Warblers (Aves: Acrocephalidae) Based on Eight Molecular Loci and ISSR Profiles, Mol. Phylogenet. Evol. 78, 304-313.
  4. ^ Lifjeld, J.T., Marthinsen, G., Myklebust, M., Dawson, D.A. & Johnsen, A. (2010) A wild Marsh Warbler × Sedge Warbler hybrid (Acrocephalus palustris × A. schoenobaenus) in Norway documented with molecular markers. J. Orn. 151(2): 513–517.
  5. ^ Chil, J.L., Sénéchal, C. & Gautier, S. (2015) [A presumed Sedge x Eurasian Reed Warbler hybrid captured in France]. Ornithos 22(4): 226–231. In French with English summary.
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  7. ^ [a b] Artfakta om sävsångare, ArtDatabanken.
  8. ^ [a b] R. Edwards (2013). ”Sedge warbler”. ARKive. http://sarkive.com/birds/acrocephalus-schoenobaenus/. Läst 26 maj 2020. 
  9. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991) Nordens fåglar (andra upplagan), Stockholm, ISBN 91-1-913142-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]