Visa källa för Sankt Petersburg

{{Omdirigering|Petersburg|uppslagsord2=Leningrad|andra betydelser|Leningrad (olika betydelser)|andra betydelser}} 
{{för|andra betydelser|Saint Petersburg (olika betydelser)}}
{{Geobox|Settlement
<!-- *** Mallhuvud *** -->
| name                  = Sankt Petersburg
| native_name           = Санкт-Петербург
| other_name            = Leningrad
| other_name1           = Petrograd
| category              = Stad
<!-- *** Namn **** -->
| etymology             = efter aposteln [[Petrus]]
| official_name         =
| motto                 =
| nickname              =
<!-- *** Bild *** -->
| image                 = St. Petersburg Montage 2016.png
| image_caption         = '''Topp:''' [[Amiralitetsbyggnaden]], [[Peter-Paulfästningen]], [[Isakskatedralen]], [[Fontanka]], [[Bronsryttaren]], [[Vinterpalatset]].
| image_size            =
<!-- *** Symboler *** -->
| flag                  = Flag of Saint Petersburg.svg
| symbol                = Coat of Arms of Saint Petersburg (2003).svg
<!-- *** Länder, regioner m.m. *** -->
| country               = Ryssland
| country_flag          = true
| state                 = [[Nordvästra federala distriktet]] | state_type = [[Rysslands federala distrikt|Federalt distrikt]]
| region                = 
| district              = | district_type =
| municipality          = | municipality_type =
<!-- *** Tillhörighet, föremål inom området m.m. *** -->
| part                  =
| landmark              =
| river                 =
<!-- *** Läge *** -->
| location              = 
| elevation             = 
| prominence            =
| lat_d                 = 59 | lat_m = 57 | lat_s = | lat_NS = N
| long_d                = 30 | long_m = 19 | long_s = | long_EW = E
| highest               =
| highest_location      = | highest_region = | highest_state =
| highest_elevation     =
| highest_lat_d         = | highest_lat_m = | highest_lat_s = | highest_lat_NS =
| highest_long_d        = | highest_long_m = | highest_long_s = | highest_long_EW =
| lowest                =
| lowest_location       = | lowest_region = | lowest_state =
| lowest_elevation      =
| lowest_lat_d          = | lowest_lat_m = | lowest_lat_s = | lowest_lat_NS =
| lowest_long_d         = | lowest_long_m = | lowest_long_s = | lowest_long_EW =
<!-- *** Dimensioner *** -->
| length                = | length_orientation =
| width                 = | width_orientation =
| area                  = 
| area_land             =
| area_water            =
| area_urban            =
| area_municipal        = 1439
| area_metro            =
<!-- *** Befolkning *** -->
| population            = 
| population_urban      = 4484155 | population_urban_date = 1 januari 2015 | population_urban_note = <ref name="RysslandAdm150101">[http://www.gks.ru/free_doc/doc_2015/bul_dr/mun_obr2015.rar ЧИСЛЕННОСТЬ ПОСТОЯННОГО НАСЕЛЕНИЯ РОССИЙСКОЙ ФЕДЕРАЦИИ ПО МУНИЦИПАЛЬНЫМ ОБРАЗОВАНИЯМ на 1 января 2015 года ('''komprimerad fil, .rar''')] {{Wayback|url=http://www.gks.ru/free_doc/doc_2015/bul_dr/mun_obr2015.rar |date=20211105061721 }} Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2015. Läst 26 augusti 2015.</ref> | population_urban_type = centralort
| population_municipal  = 5191690 | population_municipal_date = 1 januari 2015 | population_municipal_note = <ref name="RysslandAdm150101" />
| population_metro      =
| population_density    = 
| population_urban_density =
| population_municipal_density  = auto 
| population_metro_density = 
<!-- *** Historia och administration *** -->
| established           = [[27 maj]] [[1703]]
| date                  =
| government            = 
| government_location   = | government_region = | government_state =
| government_elevation  =
| government_lat_d      = | government_lat_m = | government_lat_s = | government_lat_NS =
| government_long_d     = | government_long_m = | government_long_s = | government_long_EW =
| mayor                 = [[Aleksandr Beglov]] ([[Enade Ryssland|ER]])
| leader                =
<!-- *** Koder ***  -->
| timezone              = | utc_offset =
| timezone_DST          = | utc_offset_DST =
| postal_code           = 190000–199406
| area_code             = +7 812
| code                  =
<!-- *** Fria fält *** -->
| free                  = | free_type =
<!-- *** Kartor *** -->
| map                   = {{Kartposition Ryssland2|reliefkarta_om_den_finns}}
| map_caption           =
| map_background        =
| map_locator           = Ryssland2
<!-- *** Webbplatser *** -->
| commons               = Saint Petersburg
| statistics            =
| website               = [http://eng.gov.spb.ru/ St. Petersburgs officiella webbplats]
<!-- *** Fotnoter *** -->
| footnotes             =
}}
'''Sankt Petersburg''' ({{lang-ru|Санкт-Петербург}}/''Sankt-Peterburg''; 1914–1924 ''Petrograd''; 1924–1991 ''Leningrad,'' [[svenska]]: 1638-1703 '''Nyen''') är en stad i västra [[Ryssland]], belägen vid floden [[Neva]]s utlopp i [[Finska viken]].

Sankt Petersburg är Rysslands näst största stad med cirka 5,2 miljoner invånare inom gränsen för dess [[Rysslands federala städer|federala stadsområde]], inklusive bland annat [[Kolpino]], [[Kronstadt]], [[Pusjkin (stad)|Pusjkin]] och den tidigare [[Finland|finska]] staden [[Terijoki]]. Stadens guvernör är [[Aleksandr Beglov]] (2018). Sankt Petersburg är ett [[Turism|populärt resmål]] i Ryssland.

== Historia ==
{{se även|Guvernementet Sankt Petersburg}}Ryska bosättningar vid änden av [[Finska viken]] (runt där det moderna Sankt Petersburg idag ligger) finns belagda sedan 700- eller 800-talet e.v.t. Området var vid den tiden känt som Izjorskaja Zemlja på ryska, alternativt Ingrien eller [[Ingermanland]] efter det folk som levde där: [[ingrer]]. Så småningom kom landet under [[Velikij Novgorod|Novgorods]] styre och på 1400-talet överfördes makten över Ingermanland (tillsammans med kontrollen av Novgorod) till [[storfurstendömet Moskva]]. [[Sverige]] annekterade Ingermanland 1617 och anlade därefter befästningar längs med floden [[Neva]].<ref>{{Webbref|titel=St. Petersburg - History {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/place/St-Petersburg-Russia/History|verk=www.britannica.com|datum=2024-07-31|hämtdatum=2024-08-06|språk=en}}</ref>

Sankt Petersburg grundades av den ryske [[tsar]]en [[Peter I av Ryssland|Peter den store]] år 1703, i närheten av den plats där den ryske hjälten [[Alexander Nevskij]] år 1240 enligt ryska krönikor hade besegrat en mäktig svensk [[här]], och där den svenska staden och fästningen [[Nyen]], som Peter intagit den 1 maj 1703, då låg. Staden fick namnet Sankt Petersburg som syftade på [[apostel]]n [[Petrus]] men kan även anses vara uppkallad efter grundaren tsar Peter. Invånarna använder gärna kortformen ''Piter'' och gjorde ofta så även under sovjettiden då staden hette Leningrad.[[File:Kungsboken-karta-sankt-petersburg.jpg|thumb|Karta över Peter-Paulfästningen i Sankt Petersburg, 1722.|alt=A map showing the lines of two star-fortresses and the buildning within them. The map has two explanatory cartouches at the top.]]

Staden var det enade Rysslands första verkliga östersjöhamn, och det strategiska läget gynnade stadens utveckling. Sankt Petersburg var avsett att bli – och blev snart – Rysslands "fönster åt väst", ett ryskt centrum för moderna västerländska idéer. Under hela tsartiden förblev den en markant mer [[europeisk]] stad än någon annan i den ryska delen av imperiet, i både arkitektur, kulturell atmosfär och livsstil.

Klyftan mellan huvudstaden och resten av landet är ett omtyckt tema i den klassiska [[Ryskspråkig litteratur|ryska litteraturen]] (som till stor del skrevs i S:t Petersburg).

[[Joseph Brodsky]] har påpekat att den ryska 1800-talslitteraturen även under sovjettiden kom att fullfölja det civiliserande uppdrag gentemot folket som Peter den store hade drömt om – i opposition mot de styrande och deras idéer: "There is another St. Petersburg which exists in the pages of Russian novels and poetry, and which (...) transforms Soviet schoolchildren into the Russian people".<ref>Essän "A Guide to a renamed city" i ''Less than One''.</ref>

År 1712 övertog Sankt Petersburg huvudstadsfunktionen från [[Moskva]], och staden förblev säte för den ryska makten fram till 1918 (utom 1728–1732), då Moskva i skuggan av den [[ryska revolutionen]] och [[första världskriget]] åter utsågs till [[huvudstad]].[[Fil:Собор Воскресения Христова 1.jpg|miniatyr|[[Uppståndelsekyrkan, Sankt Petersburg]].]]Staden hette Petrograd mellan 31 augusti&nbsp;1914 och 24 januari&nbsp;1924; staden bytte namn när första världskriget hade brutit ut, eftersom man inte ville att huvudstaden skulle ha ett tyskklingande namn när man stred mot tyskarna. Tre dagar efter [[Vladimir Lenin|Lenins]] död [[21 januari]] [[1924]] ändrades stadens namn till [[Leningrad (olika betydelser)|Leningrad]].

=== Belägringen av Leningrad ===
{{Fördjupning|Belägringen av Leningrad}}
Under [[andra världskriget]] [[Belägring|belägrades]] Leningrad från och med september 1941 till och med januari 1944, och över en miljon människor, de flesta civila, dog. Merparten avled inte av de tyska granaterna och bombplanens räder, utan av [[svält]] och [[kyla]], främst under den kalla vintern 1941–1942, då det dog upp till 4&nbsp;000 människor per dag i staden. Landområdena omkring Leningrad var avskurna av tyskar och finländare, och den enda flyktvägen gick över [[Ladoga]]sjön.

[[Adolf Hitler|Hitler]] bad [[Gustaf Mannerheim|Mannerheim]] flera gånger att anfalla Leningrad, men finländarna vägrade att lämna de gamla på nytt erövrade områdena och den gamla gränsen som de från början hade haft som mål. Det var en stor prestigeförlust för Hitler. I början av 1943 bröts [[Blockaden av Leningrad|blockaden]] och belägringen till stor del, även om det tyska artilleriet fortsatte att bombardera staden med granater ett år till. Händelsen är känd som [[Belägringen av Leningrad|de niohundra dagarna]].

I juli 1991 återinfördes stadens gamla [[tyska]] namn ''Sankt Petersburg'' efter en folkomröstning. Det officiella namnet på området kring Sankt Petersburg är dock fortfarande [[Leningrad oblast|Leningradskaja oblast]] ("Leningrads län").

=== Namnhistoria ===
{|border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;"
| 1617–1702 || [[Nyen]] || {{flaggbild|Sverige}} Svenskt namn på Sankt Petersburgs föregångare
|-
| 1702–1703 || Slotburg || {{flaggbild|Ryssland}} Omdöpt efter rysk erövring
|-
| 1703–1914 || Sankt Petersburg || {{flaggbild|Ryssland}} Officiellt ryskt namn efter [[freden i Nystad]] 1721
|-
| 1914–1924 || Petrograd || {{flaggbild|Ryssland}} Namngavs i början av [[östfronten under första världskriget|första världskriget]] 1914
|-
| 1924–1991 || Leningrad || [[bild:Flag of the Soviet Union (1924).svg|22px]] Namngavs efter Sovjets ledare [[Vladimir Lenin]]s död 1924
|-
| från 1991 || Sankt Petersburg || {{flaggbild|Sovjetunionen}} Namngavs efter folkomröstningen i staden 1991, kort före [[Sovjetunionens upplösning]]
|}

I Sverige användes på 1800-talet även namnet ''Petersburg'' utan [[epitet]]et ''Sankt''.<ref>{{Webbref|url=https://tidningar.kb.se/?q=%20petersburg&sort=&from=1800-01-01&to=1899-01-01|titel=Sök bland svenska dagstidningar ("petersburg", 1800-1899)|hämtdatum=2021-01-15|datum=2021-01-15|utgivare=Kungliga biblioteket}}</ref><ref>{{Webbref|titel=I Petersburg (En svensk flickas dagbok under krigsfångenskap i Ryssland 1808-1809)|url=https://runeberg.org/svfldagb/03.html|verk=runeberg.org|datum=1912|hämtdatum=2021-01-15|språk=sv|förnamn=Adelaide von|efternamn=Hauswolff}}</ref> Ett annat namn, som använts både i Sverige<ref>{{Webbref|titel=Sök bland svenska dagstidningar ("nevastaden")|url=https://tidningar.kb.se/?q=nevastaden&sort=|verk=tidningar.kb.se|hämtdatum=2021-01-15|datum=|utgivare=}}</ref> och i Finland (bland annat av [[fältmarskalk]], senare [[marskalk]] av Finland [[Gustaf Mannerheim]]), är ''Nevastaden''.[[Fil:Night Nevskiy Flickr.jpg|miniatyr|[[Nevskij prospekt]].]]
== Ekonomi ==
Staden är huvudcentrum för maskinutveckling, inklusive kraftverksutrustning, [[maskin]]er, [[Skeppsvarv|varv]], [[verktyg]]stillverkning, [[metallurgi]], [[kemikalie]]r, [[tryckeri]]er och som en av de största [[hamn]]arna i [[Östersjön]].

''Monetnyj Dvor'' är vid sidan av [[Goznak]] i [[Moskva]] den enda platsen i Ryssland som tillverkar mynt, medaljer och märken.

[[Ford]] började utveckla bilar här år 2002, [[Toyota]] bygger fabriker i en av förorterna, och den ryska regeringen förhandlar med [[General Motors]] och [[Nissan Motor Company|Nissan]] om bygglov för dessa nära staden.[[Fil:Spb 06-2017 img02 Spit of Vasilievsky Island.jpg|miniatyr|Centrala staden.]]År 2006 nådde Sankt Petersburgs ekonomi en volym på mer än 6 miljarder [[amerikanska dollar]] och planerades att nå 8 miljarder år 2008.

Även energijätten [[Gazprom]] planerar att flytta sitt huvudkontor till staden och håller på att bygga en skyskrapa på 263 m vid floden [[Neva]].

== Utbildning ==
[[Fil:Spb 06-2012 University Embankment 06.jpg|miniatyr|Sankt Petersburgs universitets historiska huvudbyggnad.]]
Stadens största universitet är [[Sankt Petersburgs universitet]]. Universitetet var den första högre akademiska institution som grundades i Ryssland, och räknar sina anor från 1724, då som en forskningsinstitution under den [[Rysslands Vetenskapsakademi|kejserliga vetenskapsakademien]] som grundades av Peter den store. Som utbildningsinstitution har universitetet existerat oavbrutet sedan 1819. Det var under sovjettiden känt som Leningrads universitet.

Peter den store-universitetet, Sankt Petersburgs polytekniska universitet, grundades 1899 och erbjuder utbildningar inom teknik och tillämpad matematik och fysik.

Herzen-universitetet, Sankt Petersburgs pedagogiska statsuniversitet, grundades 1797 under Paul I som en skola för föräldralösa och omvandlades under 1800-talet till ett lärarseminarium.

Sankt Petersburgs ekonomiska statsuniversitet grundades 1930 under sovjettiden genom att den reformerade ekonomiska fakulteten avknoppades från det polytekniska universitetet. Det är idag ett av de högst rankade ekonomiska lärosätena i Ryssland.

Militära tekniska universitetet utbildar militäringenjörer inom olika områden och grundades av [[Alexander I av Ryssland]] 1810.

I Sankt Petersburg finns även flera traditionsrika högskolor. [[Handelshögskolan i Stockholm]] grundade år 1997 en systerskola i Sankt Petersburg, kallad [[Stockholm School of Economics in Russia]], på initiativ av handelshögskolans rektor [[Staffan Burenstam Linder]].

== Klimat ==
Sankt Petersburg har ett fuktigt [[inlandsklimat]] med korta varma somrar och långa kalla vintrar. Sankt Petersburgs klimat liknar [[Helsingfors]] klimat, förutom att Sankt Petersburg har varmare somrar och kallare vintrar. Detta beror på att Sankt Petersburg är beläget längre österut än Helsingfors.
{{Klimattabell|
 |hmjan=-2.3
 |hmfeb=-1.4
 |hmmar=4.1
 |hmapr=9.2
 |hmmaj=16.1
 |hmjun=20.5
 |hmjul=22.2
 |hmaug=20.6
 |hmsep=14.6
 |hmokt=8.5
 |hmnov=1.8
 |hmdec=-0.7
 |lmjan=-7.9
 |lmfeb=-7.7
 |lmmar=-2.9
 |lmapr=1.6
 |lmmaj=7.1
 |lmjun=11.9
 |lmjul=14.0
 |lmaug=13.0
 |lmsep=8.0
 |lmokt=3.7
 |lmnov=-2.1
 |lmdec=-5.5
 |nbjan=40
 |nbfeb=31
 |nbmar=35
 |nbapr=33
 |nbmaj=38
 |nbjun=64
 |nbjul=78
 |nbaug=77
 |nbsep=67
 |nbokt=65
 |nbnov=56
 |nbdec=49
 }}

== Administrativ indelning ==
{{Huvudartikel|Sankt Petersburgs administrativa indelning}}
[[Fil:Spb all districts 2005 abc rus.svg|miniatyr|300px|Sankt&nbsp;Petersburgs stadsdistrikt:
1. [[Admiraltejskij]]
2. [[Vasileostrovskij]]
3. [[Vyborgskij]]
4. [[Kalininskij, Sankt Petersburg|Kalininskij]]
5. [[Kirovskij, Sankt Petersburg|Kirovskij]]
6. [[Kolpinskij]]
7. [[Krasnogvardejskij]]
8. [[Krasnoselskij, Sankt Petersburg|Krasnoselskij]]
9. [[Kronstadt]]
10. [[Kurortnyj]]
11. [[Moskovskij, Sankt Petersburg|Moskovskij]]
12. [[Nevskij, Sankt Petersburg|Nevskij]]
13. [[Petrogradskij]]
14. [[Petrodvortsovyj]]
15. [[Primorskij, Sankt Petersburg|Primorskij]]
16. [[Pusjkinskij]]
17. [[Frunzenskij, Sankt Petersburg|Frunzenskij]]
18. [[Tsentralnyj, Sankt Petersburg|Tsentralnyj]]
]]
Sankt Petersburg är indelat i arton stadsdistrikt.

{| class="wikitable"
! rowspan="2" | Stadsdistrikt !! colspan="2" | Antal invånare
|-
! 9 oktober 2002<ref name="RysslandFolkräkning2002">[http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_04.xls Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil)] {{Wayback|url=http://www.perepis2002.ru/ct/doc/1_TOM_01_04.xls |date=20150924071055 }} Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 30 augusti 2010.</ref>
! 14 oktober 2010<ref name="Ryssland2010folkr">[http://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/Documents/Vol1/pub-01-11.xlsx Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij ('''excelfil''')] {{Wayback|url=http://www.gks.ru/free_doc/new_site/perepis2010/croc/Documents/Vol1/pub-01-11.xlsx |date=20211006081111 }} Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 5 juli 2012.</ref>
|-
| [[Admiraltejskij]]|| style="text-align: center;" |187&nbsp;837||style="text-align: center;"|157&nbsp;897
|-
| [[Frunzenskij, Sankt Petersburg|Frunzenskij]]|| style="text-align: center;" |405&nbsp;274||style="text-align: center;"|401&nbsp;779
|-
| [[Kalininskij, Sankt Petersburg|Kalininskij]]|| style="text-align: center;" |469&nbsp;409||style="text-align: center;"|504&nbsp;641
|-
| [[Kirovskij, Sankt Petersburg|Kirovskij]]|| style="text-align: center;" |338&nbsp;820||style="text-align: center;"|334&nbsp;746
|-
| [[Kolpinskij]]|| style="text-align: center;" |175&nbsp;396||style="text-align: center;"|177&nbsp;448
|-
| [[Krasnogvardejskij]]|| style="text-align: center;" |336&nbsp;342||style="text-align: center;"|337&nbsp;091
|-
| [[Krasnoselskij, Sankt Petersburg|Krasnoselskij]]|| style="text-align: center;" |305&nbsp;129||style="text-align: center;"|330&nbsp;546
|-
| [[Kronsjtadtskij]]|| style="text-align: center;" |43&nbsp;385||style="text-align: center;"|43&nbsp;005
|-
| [[Kurortnyj]]|| style="text-align: center;" |67&nbsp;511||style="text-align: center;"|70&nbsp;589
|-
| [[Moskovskij, Sankt Petersburg|Moskovskij]]|| style="text-align: center;" |275&nbsp;884||style="text-align: center;"|288&nbsp;744
|-
| [[Nevskij, Sankt Petersburg|Nevskij]]|| style="text-align: center;" |438&nbsp;061||style="text-align: center;"|466&nbsp;013
|-
| [[Petrodvortsovyj]]|| style="text-align: center;" |115&nbsp;318||style="text-align: center;"|128&nbsp;156
|-
| [[Petrogradskij]]|| style="text-align: center;" |134&nbsp;607||style="text-align: center;"|130&nbsp;455
|-
| [[Primorskij, Sankt Petersburg|Primorskij]]|| style="text-align: center;" |393&nbsp;960||style="text-align: center;"|507&nbsp;238
|-
| [[Pusjkinskij]]|| style="text-align: center;" |101&nbsp;655||style="text-align: center;"|135&nbsp;973
|-
| [[Tsentralnyj, Sankt Petersburg|Tsentralnyj]]|| style="text-align: center;" |236&nbsp;856||style="text-align: center;"|214&nbsp;625
|-
| [[Vasileostrovskij]]|| style="text-align: center;" |199&nbsp;692||style="text-align: center;"|203&nbsp;058
|-
| [[Vyborgskij]]|| style="text-align: center;" |419&nbsp;567||style="text-align: center;"|447&nbsp;562
|-
| '''TOTALT''' ||style="text-align: center;"|'''4&nbsp;661&nbsp;219'''||style="text-align: center;"|'''4&nbsp;879&nbsp;566'''
|}

Petrodvortsovyj inkluderar Lomonosovskij, som var ett eget stadsdistrikt 2002. Det federala stadsområdet inkluderar inte bara Sankt Petersburg, utan även ett antal andra städer och orter under denna stads administration. Se tabell nedan.

=== Orter under stadens administration ===
[[Fil:Kronstadt channel.jpg|miniatyr|Kanal i [[Kronstadt]].]]
[[Fil:Oranienbaum Bottom Garden & Big palace 25-07-04.jpg|miniatyr|[[Oranienbaumpalatset]] i [[Lomonosov (stad)|Lomonosov]].]]
[[Fil:Sestroretsk station.JPG|miniatyr|Järnvägsstationen i [[Systerbäck]].]]
Det federala stadsområdet inkluderar, förutom Sankt Petersburg, även trettio andra mindre städer och orter. Dessa motsvarade 13,63 procent av områdets totala befolkning i början av 2015, 707&nbsp;535 invånare av totalt 5&nbsp;191&nbsp;690.<ref name="RysslandAdm150101" />

{| class="wikitable"
! Stad/Ort !! Antal invånare<br />1 januari 2015<ref name="RysslandAdm150101" />
|-
| [[Kolpino]] ||style="text-align: center;"|144&nbsp;801
|-
| [[Pusjkin (stad)|Pusjkin]] ||style="text-align: center;"|101&nbsp;101
|-
| [[Peterhof]] ||style="text-align: center;"|76&nbsp;827
|-
| [[Krasnoje Selo, Sankt Petersburg|Krasnoje Selo]]|| style="text-align: center;" |52&nbsp;573
|-
| [[Sjusjary]] ||style="text-align: center;"|49&nbsp;820
|-
| [[Kronstadt|Kronstadt (Kronsjtadt)]] ||style="text-align: center;"|44&nbsp;074
|-
| [[Lomonosov (stad)|Lomonosov]] ||style="text-align: center;"|43&nbsp;209
|-
| [[Systerbäck|Systerbäck (Sestroretsk)]] ||style="text-align: center;"|39&nbsp;394
|-
| [[Pargolovo]]|| style="text-align: center;" |35&nbsp;555
|-
| [[Metallostroj]]|| style="text-align: center;" |28&nbsp;360
|-
| [[Pavlovsk]]|| style="text-align: center;" |16&nbsp;461
|-
| [[Terijoki|Terijoki (Zelenogorsk)]] ||style="text-align: center;"|14&nbsp;776
|-
| [[Strelna]] ||style="text-align: center;"|13&nbsp;632
|-
| [[Pontonnyj]]|| style="text-align: center;" |8&nbsp;828
|-
| [[Pesotjnyj]]|| style="text-align: center;" |8&nbsp;702
|-
| [[Lisij Nos]]|| style="text-align: center;" |5&nbsp;032
|-
| [[Levasjovo]]|| style="text-align: center;" |4&nbsp;221
|-
| [[Aleksandrovskaja]]|| style="text-align: center;" |2&nbsp;646
|-
| [[Repino]]|| style="text-align: center;" |2&nbsp;571
|-
| [[Beloostrov]] ||style="text-align: center;"|2&nbsp;181
|-
| [[Ust-Izjora]]|| style="text-align: center;" |2&nbsp;138
|-
| [[Molodezjnoje]]|| style="text-align: center;" |1&nbsp;674
|-
| [[Solnetjnoje]]|| style="text-align: center;" |1&nbsp;619
|-
| [[Sapernyj]]|| style="text-align: center;" |1&nbsp;582
|-
| [[Tjarlevo]]|| style="text-align: center;" |1&nbsp;565
|-
| [[Komarovo]]|| style="text-align: center;" |1&nbsp;284
|-
| [[Petro-Slavjanka]]|| style="text-align: center;" |1&nbsp;264
|-
| [[Smoljatjkovo]]|| style="text-align: center;" |723
|-
| [[Usjkovo]]|| style="text-align: center;" |649
|-
| [[Serovo]]|| style="text-align: center;" |273
|}

== Kommunikationer ==
[[Fil:ST Petersburg Metro Kirovsky Zvod.jpg|miniatyr|Kirovsky Zavod station i Sankt Petersburgs tunnelbana.]]
[[Fil:Karta över Sankt Petersburg på 1910-talet (ur Nordisk familjebok).jpg|miniatyr|Karta över Sankt Petersburg på 1910-talet (ur ''[[Nordisk familjebok]]'').]]

Staden har ett välutvecklat kollektivtransportsystem, bland annat ett [[Sankt Petersburgs spårvägar|spårvagnsnät]], som räknas vara världens längsta. Tunnelbana samt bussar täcker innerstad med förorter. Staden är ett stort transportnav även när det gäller sjöfart och vägar.

=== Tunnelbana ===
[[Sankt Petersburgs tunnelbana]] öppnades år 1955 och är [[Ryssland]]s näst största tunnelbanenät med fem olika linjer som trafikerar innerstaden med förorter. Tunnelbanestationerna ligger mycket djupt under marken och har utsmyckats likt Moskvas tunnelbanestationer.

=== Spårvagn ===
Sankt Petersburgs spårvagnar finns runt om i hela staden. I slutet av 1980-talet hade staden världens längsta [[spårväg]]ssystem med en sammanlagd spårlängd på 340&nbsp;kilometer. I början av 2000-talet var utsträckningen 220&nbsp;kilometer.

=== Tåg ===
Sankt&nbsp;Petersburg har fem fungerande järnvägsstationer för tåg i olika riktningar:
* Baltijskij järnvägsstation mot [[Baltikum]], [[Pskov]] och regionala tåg till [[Gattjina]], [[Peterhof]] och [[Lomonosov (stad)|Lomonosov]]
* Vitebskij järnvägsstation med tåg till [[Ukraina]], [[Moldavien]], [[Belarus]], [[Kaliningrad]] (före detta Königsberg), samt regionala tåg till bland annat [[Pusjkin (stad)]]
* Ladozjskij järnvägsstation med tåg mot bland annat [[Finland]], [[Murmansk]] och [[Archangelsk]]. Tolstoi-nattåget mellan Helsingfors och Moskva avgår från denna station. 
* Moskovskij järnvägsstation mot bland annat [[Moskva]]
* [[Finlandsstationen]] med regionala tåg mot [[Viborg, Ryssland|Viborg]] och [[Systerbäck]] samt höghastighetståget [[Allegro (tåg)|Allegro]] till [[Finland]]
:Till [[Finland]] finns det reguljära järnvägsförbindelser till [[Helsingfors]] via [[Viborg, Ryssland|Viborg]] (på den ryska sidan), [[Kouvola]] och [[Lahtis]]. Tågen till [[Helsingfors]] körs med höghastighetståg ([[Sm6]]). 
Varsjavskij järnvägsstation stängdes ner 2001 och fungerar nu som museum och nöjescentrum.

=== Sjöfart ===
[[Fil:Hydrographisk charta öfver farvattnet och redden vid Pettersburg, ifrån Björkösund, genom Cronstadt och Newaström, Ladogacanalen, Ladogasjön och Wolkow ström til staden Stora Ladoga.jpg|alt=Äldre hydrografisk karta över farvattnet och redden vid St Petersburg.|miniatyr|Äldre hydrografisk karta över farvattnet och redden vid St Petersburg, utan djupsiffror.]]
Hamnar finns i [[Finska viken]], i [[Östersjön]] (via kanaler) samt i floden [[Neva]]. Staden är terminal för [[Volga]]‑Östersjövattenvägen som kopplar samman Östersjön med [[Svarta havet]]. Det finns färjelinjer som går till Helsingfors samt [[Stockholm]] med [[St. Peter Line]]. Inget visum krävs då man åker på 72-timmars kryssningar.

=== Vägar ===
Sankt Petersburg är centrum för lokala bilvägtransporter. En ringväg (KAD) runt staden är under byggnad, den första sektionen öppnade för trafik år 2002 och hela ringen skulle enligt planerna vara färdigbyggd år 2012.

=== Flyg ===
Flyg till Sankt Petersburg går till [[Pulkovos internationella flygplats]], som har både inrikes och internationell trafik.

== Sevärdheter ==
[[Fil:The Winter Palace and Palace Square at night, Saint Petersburg, Russia.jpg|miniatyr|[[Vinterpalatset]] i Sankt Petersburg.]]
[[Fil:Avrora cruiser, Saint Petersburg, Russia.jpg|miniatyr|Kryssaren [[Aurora (kryssare)|''Avrora'']] i Sankt Petersburg.]]
* [[Eremitaget]]
* [[Vinterpalatset]]
* [[Peter-Paulfästningen]]
* [[Marsfältet (Sankt Petersburg)|Marsfältet]]
* [[Nevskij prospekt]]
* [[Mariinskij-teatern]]
* [[Dostojevskijmuseet]]
* [[Kazankatedralen]]
* [[Uppståndelsekyrkan (Ryssland)|Uppståndelsekyrkan]]
* [[Isakskatedralen]]
* [[Kryssaren Avrora]]
* [[Grand Hotel Europe]]

Strax utanför Sankt Petersburg ligger de storslagna slotts- och parkanläggningarna [[Peterhofs palats|Peterhof]] ("Rysslands Versailles") och [[Tsarskoje Selo]] som var sommarresidens åt de forna tsarerna.

== Hotell, restauranger och uteliv ==
Sankt Petersburg har ett rikt kulturliv och nattliv, speciellt för den som kan ett par ord ryska. Det är bra att åtminstone kunna stava sig genom [[ryska alfabetet]], då blir många ord läsbara eftersom det finns många lånord i språket, främst tyska.

Några populära ställen:
* Club [[Datcha]] (Dymskaja Ulitsa, till höger om Gostinij Dvor när man kommer från Nevskij Prospekt)
* [[Cafe Idiot]] (Naberezjnaja Reki Moiki 82), som är känt för [[Borsjtj]] och att alltid bjuda på en "complimentary [[vodka]]" oavsett andra beställningar.

== Sport ==
[[Fil:Spb 06-2017 img40 Krestovsky Stadium (cropped).jpg|miniatyr|[[Krestovskij stadion]], [[FC Zenit Sankt Petersburg|FC Zenits]] hemmaplan.]]

Fotbollslaget [[FC Zenit Sankt Petersburg]] är det enda ryska topplag som kommer från Sankt Petersburg. FC Zenit spelar sina hemmamatcher på [[Krestovskij stadion]], som ligger på Krestovskijön. Zenit, som spelar i [[Ryska Premier League]] blev mästare 2007, och året därpå vann laget [[UEFA-cupen]] [[UEFA-cupen 2007/2008|2007-2008]] och [[UEFA Super Cup]].

[[SKA Sankt Petersburg]] ([[ryska]]: СКА Санкт-Петербург) är en rysk ishockeyklubb från Sankt Petersburg i [[Ryssland]], som spelar i [[Kontinental Hockey League|KHL]]. Klubben bildades [[1946]] som '''DO Kirov Leningrad'''. Laget spelar sina hemmamatcher på [[Ispalatset (Sankt Petersburg)|Ispalatset]] i Sankt Petersburg, som rymmer 12&nbsp;300 åskådare. År 2015 och 2017 vann laget [[Gagarin Cup]].

== Vänorter ==
{| cellpadding="0" cellspacing="0" border="0"
|-----
| valign="top" |
* {{flaggbild|Serbien}} [[Belgrad]], [[Serbien]]
* {{flaggbild|Ungern}} [[Debrecen]], [[Ungern]]
* {{flaggbild|Tyskland}} [[Dresden]], [[Tyskland]]
* {{flaggbild|Polen}} [[Gdańsk]], [[Polen]]
* {{flaggbild|Tyskland}} [[Hamburg]], [[Tyskland]]
* {{flaggbild|Iran}} [[Esfahan]], [[Iran]]
* {{flaggbild|Turkiet}} [[Istanbul]], [[Turkiet]]
* {{flaggbild|Slovakien}} [[Košice]], [[Slovakien]]
* {{flaggbild|USA}} [[Lansing]], [[Michigan]], [[USA]]
* {{flaggbild|USA}} [[Los Angeles]], [[USA]]
* {{flaggbild|Storbritannien}} [[Manchester]], [[Storbritannien]]
| valign="top" |
* {{flaggbild|Australien}} [[Melbourne]], [[Australien]]
* {{flaggbild|Italien}} [[Milano]], [[Italien]]
* {{flaggbild|Indien}} [[Bombay]], [[Indien]]
* {{flaggbild|Myanmar}} [[Naypyidaw]], [[Myanmar]]
* {{flaggbild|Japan}} [[Osaka]], [[Japan]]
* {{flaggbild|Nederländerna}} [[Rotterdam]], [[Nederländerna]]
* {{flaggbild|Kina}} [[Shanghai]], [[Kina]]
* {{flaggbild|Finland}} [[Åbo]], [[Finland]]
* {{flaggbild|Polen}} [[Warszawa]], [[Polen]]
* {{flaggbild|Kroatien}} [[Zagreb]], [[Kroatien]]
* {{flaggbild|USA}} [[Saint Petersburg]], [[Florida]], [[USA]]
| valign="top" |
* {{flaggbild|Finland}} [[Helsingfors]], [[Finland]]
* {{flaggbild|Mexiko}} [[Guadalajara, Mexiko]], [[Mexiko]]
|}

== Bildgalleri ==
<gallery widths=180 heights=130>
Petersburg Nikolskiy from Sowjetskaja Hotel.jpg
IvanSmelov-FONTANKA.jpg
Peter and Paul Fortress at sunset, Saint Petersburg, Russia.jpg
Sailing ship, Neva River, Saint Petersburg, Russia.jpg
Saint Petersburg, Russia, Panoramic view.jpg
</gallery>

== Se även ==
* [[Ingermanland]]
* [[Leningrads belägring]]

== Referenser ==

=== Noter ===
<references/>

== Vidare läsning ==
* Fritz, Martin, 1937-. - Svensk industriell företagarverksamhet i S:t Petersburg kring sekelskiftet 1900 / Marin Fritz. - 2003. - Dædalus (Stockholm). - 0070-2528. ; 2003(71), s. [34]-63 : ill.
*{{tidskriftsref |författare=Karlsson, Klas-Göran |rubrik=Sankt Petersburg i det svenska historiemedvetandet |år=2008 |tidskrift=Rysk spegel : svenska berättelser om Sovjetunionen - och om Sverige |utgivare=2008 |sid=151-180 |libris=11381194 }}
{{Sankt Petersburg}}{{Ryssland}}
{{Hjältestäder}}
{{Städer i Leningrad oblast}}
{{Världsarv i Ryssland}}
{{Stationer längs Petersburg-Warszawa-banan}}
{{Stationer längs Sankt Petersburg-Moskva-banan}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Orter i Sankt Petersburgs federala stadsområde]]
[[Kategori:Historiska huvudstäder]]
[[Kategori:Sankt Petersburg| ]]
[[Kategori:Ingermanland]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Orter grundade 1703]]
[[Kategori:Planerade städer]]
[[Kategori:Städer i Ryssland]]