Sankt Andreas kyrka, Malmö

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sankt Andreas kyrka
Kyrka
Sankt Andreas kyrka i augusti 2010
Sankt Andreas kyrka i augusti 2010
Land Sverige Sverige
Län Skåne län
Ort Malmö
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Lunds stift
Församling Malmö S:t Petri församling
Plats Ribersborg
 - koordinater 55°35′57″N 12°58′17″Ö / 55.59917°N 12.97139°Ö / 55.59917; 12.97139
Invigd 1959
Bebyggelse-
registret
21300000002222

Sankt Andreas kyrka är en kyrkobyggnad i Malmö. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Malmö S:t Petri församling i Lunds stift. Kyrkans administrativa lokaler och församlingshem ligger i en lägre del som omsluter ett klostergårdsliknande uterum väster om själva kyrkan.

I anslutning till kyrkan byggdes Fridhemsskolan efter ritningar av Bror Thornberg.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Slottsstadens församling saknade församlingskyrka fram till Sankt Andreas togs i bruk i november 1959. Den fick 500 sittplatser och var då den första nya kyrka som invigts i Malmö sedan 1907. Församlingen hade knoppats av 1949 från Sankt Petri och kyrkan fick därför namn efter Jesu lärjunge Andreas, eftersom han var Petri broder.

Uppdraget att rita kyrkan gick 1954 till Thorsten Roos och Bror Thornberg. Till skillnad från de många svenska kyrkor från årtiondena efter andra världskriget, som byggdes i en stram, allvarlig och ofta mörk tegelarkitektur, fick Sankt Andreas en ljus och lätt karaktär.

Kyrkan har en form som mer för tanken till modernt syd- och mellaneuropeiskt kyrkobyggande än nordiskt. Den har ett för 1950-talet typiskt modernt formspråk som dock samtidigt anspelar på traditionellt kyrkobyggande: det är en basilika med rektangulär grundplan, fasta bänkar och tydlig axialitet. Basilikaformen är emellertid inte så tydlig i interiören som den antyds i fasaden. Även kyrkans placering med den symmetriska fasaden mot Fridhemstorget och den 41 meter höga kampanilen ger associationer till Sydeuropa. Fasaden kläddes med tvärsågad kalksten från Borghamn. Tornet har åtta klockor.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Fondväggens konstverk (Freskmålning) utfördes av Nils Aron Berge och Yngve Sebastian. Centralmotivet framställer bespisningsundret. På såväl högra som vänstra sidobilden avbildas aposteln Andreas, som givit kyrkan dess namn. Krucifixet har skurits av Thure Thörn.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgel[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgeln byggdes 1961 av den holländska orgelfirman D. A. Flentrop Orgelbouw, Zaandam, Holland. Den är helmekanisk förutom pedalens registratur som är elektrisk. Orgeln har 41 stämmor på tre manualer och pedal. Skalmeja 4' och Cornett 2' i pedalen sitter vågrätt i fasaden (på spanskt vis).

Disposition:

Huvudverk II Ryggpositiv I Bröstverk III Pedalverk
Kvintadena 16' Rörflöjt 8' Trägedackt 8' Principal 16'
Principal 8' Kvintadena 8' Spetsgamba 8' Subbas 16'
Spetsflöjt 8' Principal 4' Prestant 4' Oktava 8'
Oktava 4' Gedacktflöjt 4' Blockflöjt 4' Gedackt 8'
Rörflöjt 4' Gemshorn 2' Principal 2' Oktava 4'
Spetskvint 2 2/3' Kvinta 1 1/3' Gedacktflöjt 2' Nachthorn 2'
Oktava 2' Sesquialtera II, 2 2/3' + 1 3/5' Waldflöjt 1' Mixtur VI
Cornett IV Scharff IV Cymbel II Basun 16'
Mixtur IV-V Dulcian 16' Vox humana 8' Trumpet 8'
Trumpet 8' Krumhorn 8' Regal 4' Skalmeja 4' (fasad)
Tremulant Tremulant Cornett 2' (fasad)
Koppel Crescendosvällare Koppel
Ryggpositiv/huvudverk Huvudverk/pedal
Bröstverk/huvudverk Ryggpositiv/pedal
Bröstverk/pedal

Kororgel[redigera | redigera wikitext]

2006: Mårtenssons orgelfabrik, Lund, sätter i koret upp den av firma E. A. Setterquist & son, Örebro, 1926 byggda rörpneumatiska piporgeln i Österåkers kyrka[förtydliga]. På pneumatiska tilläggslådor har verket utökats med stämmor från Arboga, Björklinge och Urshults kyrkor. Rooseveltlådorna från Österåker och Arboga har återanvänts men försetts med elektrisk traktur och registratur. Orgelhuset är nytillverkat, fasaden med blindpipor är ritad av arkitekt SAR Ulf Oldæus, Stockholm. Orgeln har försetts med Setzerkombinationer och transponeringsmöjlighet. Invigning med festhögmässa och konsert på Jungfru Marie bebådelsedag 2006.

Disposition:

Manual I C-g³ Manual II (Svällverk) C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Borduna 16' Violin 8' Subbas 16' (trans. fr. Borduna 16') I/P
Principal 8' Salicional 8' Violon 16' (Urshult 1922) II/P
Flûte harmonique 8' Voix céleste 8' Octavbas 8' (fasad)(ny) 4'I/P
Gamba 8' Rörflöjt 8' II/I
Octava 4' Ekoflöjt 4' 4'I/I
Mixtur III chor. 2 2/3' (Arboga 1935) Waldflöjt 2' (Björklinge 1931) 4'II/I
Trumpet 8' Oboe 8' (Björklinge 1931) 16'II/I
4'II/II
Crescendosvällare 16'II/II

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Svenska orgelsällskapet: Årsmötesdagar 2-4 maj 2003.
  • Tidskrift Orgelforum 2005, nr 2 sid. 64-65 & 2006, nr 2 sid. 9, ISSN 0280-0047

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]