Segelfjäril

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Segelfjäril
Iphiclides Podalirius.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljPapilionoidea
Äkta dagfjärilar
FamiljRiddarfjärilar
Papilionidae
UnderfamiljSvalstjärtar
Papilioninae
TribusGraphiini
SläkteIphiclides
ArtSegelfjäril
I. podalirius
Vetenskapligt namn
§ Iphiclides podalirius
AuktorCarl von Linné, 1758[1]
Synonymer
  • Podaliriusfjäril
Hitta fler artiklar om djur med

Segelfjäril (Iphiclides podalirius) är en gulvit och gråsvart fjäril med blå och orange fläckar på bakvingen. Den ingår i släktet Iphiclides, och familjen riddarfjärilar och förekommer i södra och centrala Europa och tempererade delar av Asien.[2]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Segelfjärilens vingspann är mellan 60 och 85 millimeter. Med detta vingspann är segelfjärilen en av Europas största fjärilar.[3]

Hanen och honan är lika varandra. Ovansidan är ljusgul eller gulvit. Tvärs över vingarna finns olika långa gråsvarta eller brunsvarta band. Bakvingen har ett långt mörkt svansutskott med ljus spets. Vid bakvingens ytterkant, på båda sidor om svansutskottet, finns några halvmånformade blå fläckar. Vid bakkanten finns en ögonfläck i svart, blått och orange. Ögonfläckar liknar ögon och syftet med dem är att skrämma rovdjur som vill äta fjärilen. Undersidan är i stort sett en spegelbild av ovansidan.[4]

Larven är grön med en smal gul längsgående linje på sidan och ryggen. På sidorna finns också korta diagonala linjer med små röda prickar på. Larven blir upp till 45 millimeter lång.[4][5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller två gånger på en säsong. Först flyger den i april till maj och andra gången i september.[4] Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på värdväxternas blad.[6] Ur ägget kläcks larven. Värdväxter, alltså de växter larven lever på och äter av, är främst olika arter i plommonsläktet till exempel slån och olika fruktträd.[7] Larven förpuppas efter någon eller ett par månader. Därefter antingen kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan eller övervintrar puppan och fjärilen kläcks på våren istället.[6]

Segelfjärilens habitat, den miljö den lever i, är skogs- och buskmarker där värdväxterna finns, även trädgårdar och fruktodlingar.[4] Larverna lever bland annat på bladen från olika arter i plommonsläktet.

Segelfjäril fotograferad i Aten, Grekland.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet är i södra och centrala Europa[6], Mindre Asien och de tempererade delarna av Asien.[7] så långt ner som den arabiska halvön, Indien och västra Kina. I Norden kan den påträffas tillfälligt i Danmark, sydligaste Sverige och eventuellt i sydligaste Finland.[6][8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Ett synonymt svenskt trivialnamn på segelfjäril var podaliriusfjäril.[9] 2004 beslutades att arten skulle få det svenska trivialnamnet segelfjäril, för att undvika namngivning efter vetenskapliga artepitet som kan ändras.[10][11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fauna Europaea Iphiclides podalirius, läst 11 oktober 2008
  2. ^ ”Iphiclides podalirius (Linnaeus, 1758)”. European Butterflies and Moths. http://www.lepidoptera.eu/show.php?ID=4&country=PL. Läst 25 augusti 2013. 
  3. ^ ”Iphiclides podalirius (Scarce Swallowtail, Segelfalter, Le Flambé)”. ButterflyCorner.net. http://en.butterflycorner.net/Iphiclides-podalirius-Scarce-Swallowtail-Segelfalter-Le-Flambe.382.0.html. Läst 25 augusti 2013. 
  4. ^ [a b c d] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 52. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  5. ^ Stefanescu, C. (2004). ”Seasonal change in pupation behaviour and pupal mortality in a swallowtail butterfly”. Animal Biodiversity and Conservation 27 (2): sid. 25–36. http://w110.bcn.cat/fitxers/icub/museuciencies/abc272pp2536.150.pdf. 
  6. ^ [a b c d] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 156-157. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  7. ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Iphiclides podalirius, läst 11 oktober 2008
  8. ^ Collins & Collins (1985). Threatened Swallowtails of the World: the IUCN red data book. IUCN. ISBN 978-2-88032-603-6 
  9. ^ Naturhistoriska riksmuseet Svenska fjärilar, läst 11 oktober 2008
  10. ^ ”Namnbeslut”. Artdatabanken. http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/. Läst 6 augusti 2013. 
  11. ^ ”Beslut om dagfjärilsnamn”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140727070207/http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-projekt/artdatabanken/Dokument/Svenska%20artprojektet/Dagfjarilar_FASTSTALLDA-040917.pdf. Läst 6 augusti 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]