Hoppa till innehållet

Segin

Från Wikipedia
Segin (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCassiopeja
Rektascension01t 54m 23,72567s[1]
Deklination+63° 40′ 12,3628″[1]
Skenbar magnitud ()+3,37[2]
Stjärntyp
SpektraltypB3 V[3]
U–B-0,62[2]
B–V-0,150[2]
Variabeltypperiodisk[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-8,1[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +32,09[1] mas/år
Dek.: -18,94[1] mas/år
Parallax ()7,92 ± 0,43[1]
Avstånd410 ± 20  (126 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-2,19[6]
Detaljer
Massa9,2 ± 0,2[7] M
Radie6[8] R
Luminositet2 500[9] L
Temperatur15 174[10] K
Vinkelhastighet30[11] km/s
Ålder15,4 ± 3,0[7] miljoner år
Andra beteckningar
Epsilon Cassiopeiae, HD 11415, GEN# +1.00011415, N30 389, TD1 1074, 45 Cassiopeiae, GSC 04036-02834, NSV 652, TYC 4036-2834-1, AG+63 167, PLX 388, UBV 1872, AKARI-IRC-V1 J0154237+634011, HGAM 93, PLX 388.00, UBV M 8466, ALS 16380, HIC 8886, PMC 90-93 45, uvby98 100011415, BD+62 320, HIP 8886, PPM 13322, HFE83 107, CEL 178, HR 542, Renson 2870, JE82 50, CSV 100141, IRAS 01508+6325, ROT 263, KW97 8-22, FK5 63, IRCO 3207, SAO 12031, AAVSO 0147+63, GC 2289, JP11 546, SKY# 2793, GCRV 1052, 2MASS J01542373+6340123, SV ZI 95[12]

Segin eller Epsilon Cassiopeiae (ε Cassiopaiae, förkortat Epsilon Cas, ε Cas), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna[13] belägen i den östra delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud på 3,37[2], är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 410 ljusår (ca 126 parsek) från solen.

Epsilon Cassiopeiae har det traditionella namnet Segin, som förmodligen kommer från en felaktig översättning av Seginus, det traditionella namnet för Gamma Bootis, som i sig är av osäkert ursprung.[14] Olika källor rapporterar varierande uttal, med SEG-i de vanligaste men varianterna SAY-gin och seg-EEN framträder också.[14][15]

År 2016 anordnade International Astronomical Union en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[16] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för enskilda stjärnor. WGSN fastställde namnet Segin för Epsilon Cassiopeiae i september 2017 och det ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names. [13]

Epsilon Cassiopeiae är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B3 V[3]. Cote et al. (2003) anger att den visar spektralegenskaper hos en Be-stjärna, även om den inte kategoriseras som sådan.[17] Emissionslinjer i spektret tyder på närvaro av ett omgivande skal av gas som har kastats ut av stjärnan.[18] Stjärnan har en beräknad massa som är ca 9[7] gånger större än solens massa, och, baserat på att den interferometermätta vinkeldiametern är 0,43 millibågsekunder[19], en radie som är ca 6[8] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 2 500[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 15 200[10] K.

Observation under Hipparcos-uppdraget tyder på att Epsilon Cassiopeiae kan ha en svag periodisk variation. Amplituden för denna variation är 0,0025 magnituder med en frekvens av 11,17797 gånger per dygn, eller en cykel på 2,15 timmar. Signal/brus-förhållandet för den uppmätta variationen är 4,978.[4] Hipparcosmätningar av rymdhastighetskomponenterna för stjärnan tyder på att den med 93 procent sannolikhet ingår i Cas-Tau-gruppen av stjärnor med gemensam rörelse genom rymden. Denna grupp kan vara kinematiskt förbunden med Alfa Persei-hopen, vilket betyder att Cas-Tau-gruppen, inklusive Epsilon Cassiopeiae, kan ha separerats från hopen genom tidvatteneffekter.[20]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ [a b] Slettebak, A. (1982). "Spectral types and rotational velocities of the brighter Be stars and A-F type shell stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 50: 55. Bibcode:1982ApJS...50...55S. doi:10.1086/190820.
  4. ^ [a b] Koen, Chris; Eyer, Laurent (March 2002), "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 331 (1): 45–59, arXiv:astro-ph/0112194, Bibcode:2002MNRAS.331...45K, doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x
  5. ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W
  6. ^ Huang, W.; et al. (2012), "A catalogue of Paschen-line profiles in standard stars", Astronomy & Astrophysics, 547: A62, arXiv:1210.7893, Bibcode:2012A&A...547A..62H, doi:10.1051/0004-6361/201219804.
  7. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  8. ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3 ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
  9. ^ [a b] Kaler, James B. "SEGIN (Epsilon Cassiopeiae)". University of Illinois. Hämtad 2010-02-21.
  10. ^ [a b] Takeda, Yoichi; et al. (October 2010), "Oxygen and Neon Abundances of B-Type Stars in Comparison with the Sun", Publications of the Astronomical Society of Japan, 62 (5): 1239–1248, arXiv:1008.1220, Bibcode:2010PASJ...62.1239T, doi:10.1093/pasj/62.5.1239
  11. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
  12. ^ ”Basic data: * eps Cas – Be star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Läst 20 juli 2015.
  13. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Retrieved 16 December 2017.
  14. ^ [a b] Simpson, Phil (2012). "3". Guidebook to the constellations. New York: Springer. ISBN 9781441969408
  15. ^ "Audio Pronunciation Guide". Starry Night Education. Hämtad 7 augusti 2014.
  16. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  17. ^ Cote, J.; van Kerkwijk, M. H. (July 1993), "New Bright Be-Stars and the Be-Star Frequency", Astronomy and Astrophysics, 274 (3): 870, Bibcode:1993A&A...274..870C
  18. ^ Andrillat, A.; Jaschek, M.; Jaschek, C. (July 1990), "A survey of Be stars in the infrared. II - Determination of envelope dimensions", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 84 (1): 11–28, Bibcode:1990A&AS...84...11A
  19. ^ Nordgren, Tyler E.; et al. (December 1999), "Stellar Angular Diameters of Late-Type Giants and Supergiants Measured with the Navy Prototype Optical Interferometer", The Astronomical Journal, 118 (6): 3032–3038, Bibcode:1999AJ....118.3032N, doi:10.1086/301114
  20. ^ de Zeeuw, P. T.; et al. (January 1999), "A HIPPARCOS Census of the Nearby OB Associations", The Astronomical Journal, 117 (1): 354–399, arXiv:astro-ph/9809227, Bibcode:1999AJ....117..354D, doi:10.1086/300682

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]