Cassiopeja

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den mytologiska Cassiopeja, se Kassiopeia.
Cassiopeja
Cassiopeia
Klicka för större bild.
Lista över stjärnor i Cassiopeja
Latinskt namn Cassiopeia
Förkortning Cas
Symbologi Kassiopeia
Rektascension 1 h
Deklination +60°
Area 598 grad² (25)
Huvudstjärnor 5
Bayer/Flamsteedstjärnor 53
Stjärnor med exoplaneter 1
Ljusa stjärnor 5
Stjärnor nära solsystemet 3
Ljusaste stjärnan Alfa Cassiopeiae (2,23m)
Närmaste stjärnan Eta Cassiopeiae (19,4 )
Messierobjekt 2
Meteorregn Perseiderna
Närliggande stjärnbilder Cepheus
Ödlan
Andromeda
Perseus
Giraffen
Synlig vid latituder mellan +90° och −20°
Bäst synlig klockan 21:00 under november.

Cassiopeja (Cassiopeialatin) är en stjärnbildnorra stjärnhimlen, där stjärnorna bildar något som liknar ett W. Cassiopeja är cirkumpolär sett från Sverige.[1][2] Den var en av de 48 konstellationerna, som listades av den antike astronomen Ptolemaios i sitt samlingsverk Almagest. Den är nu en av de 88 moderna stjärnbilderna som erkänns av den internationella astronomiska unionen .[3]

Stjärnor[redigera | redigera wikitext]

Stjärnbilden Cassiopeia som den kan ses med blotta ögat.

Cassiopeja är lätt att känna igen på sin tydliga W-form, en asterism som bildas av fem ljusstarka stjärnor. Från vänster till höger: Epsilon, Delta, Gamma, Alfa och Beta Cassiopeiae.[3][4]

  • γ - Gamma Cassiopeiae är en ljusblå underjätte och är för närvarande den ljusstarkaste stjärnan. Den är en eruptiv variabel som är prototypstjärna för Gamma Cassiopeiae-variabler. Dessa varierar oregelbundet i ljusstyrka. Gamma Cassiopeiae varierar mellan magnitud 2,20 och 3,40 och befinner sig för närvarande i sin ljusaste fas. På kinesiska heter stjärnan Tsih, vilket betyder “piskan”. Den har också fått smeknamnet Navi, av den amerikanske astronauten Virgil Ivan Grissom. Navi är Ivan baklänges. Stjärnan användes som referenspunkt vid astronauternas navigation.
  • α - Schedar (Alfa Cassiopeiae, Shedir) är en orange jätte av magnitud 2,24. Den misstänks variera något i ljusstyrka.
  • β - Caph (Beta Cassiopeiae) är en gulvit jätte och en Delta Scuti-variabel. Bland dessa är den näst ljusstarkast, efter Altair i Örnens stjärnbild. Dess genomsnittliga magnitud är 2,28. Caph är ett arabiskt namn och stjärnan har fler arabiska namn: al-Sanam al-Nakah och al-Kaff al-Khadib.
  • δ - Ruchbah (Delta Cassiopeiae) är en förmörkelsevariabel, en sorts dubbelstjärna, och varierar i ljusstyrka 2,68 – 2,74. Huvudstjärnan är en vit jätte. Delta Cassiopeiae kallas också Ksora.
  • ε - Segin (Epsilon Cassiopeiae) blåvit jätte av magnitud 3,35.

Mindre ljusstarka stjärnor är:

Djuprymdsobjekt[redigera | redigera wikitext]

Nebulosan NGC 281.

Det finns en hel del intressanta objekt i Cassiopeja. Här är några exempel.[4][3]

Stjärnhopar[redigera | redigera wikitext]

Galaxer[redigera | redigera wikitext]

Nebulosor[redigera | redigera wikitext]

Supernovor[redigera | redigera wikitext]

  • SN 1572 (B Cassiopeiae, Tycho Brahes supernova) var en supernovor som var synlig för blotta ögat. Utbrottet skedde tidigt i november 1572 och upptäcktes oberoende av många personer.[6] Detta är en av de viktigaste händelserna i astronomins historia eftersom samtida astronomer insåg att stjärnhimlen inte var helt statisk. Tycho Brahe var långt ifrån den förste att observera utbrottet, men gjorde noggranna observationer och beskrev händelsen i sitt verk De Nova Stella (Den nya stjärnan).[7]
  • Cassiopeia A är näst efter solen den starkaste astronomiska radiokällanjordens himmel. Det är en rest efter ett supernova som beräknas ha skett omkring 1667 men utbrottet observerades såvitt känt inte från jorden. Den är också den första radiokällan utanför solsystemet som upptäcktes 1947.

Mytologi[redigera | redigera wikitext]

Kassiopeia (lat. Cassiopeia) var i grekisk mytologi maka till Kepheus (lat. Cepheus) och moder till Andromeda. Alla dessa tre har fått ge namn åt stjärnbilder.

Kassiopeia skröt om att hon och hennes dotter Andromeda båda var vackrare än Nereiderna, en grupp havsnymfer. Detta retade Poseidon som fäste Kassiopeia på himlavalvet och lät henne rotera runt polstjärnan så att hon skulle hänga upp och ner halva tiden.[8]

Landskapsstjärnbild[redigera | redigera wikitext]

Cassiopeja är också det svenska landskapet Skånes landskapsstjärnbild.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ian Ridpath och Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0-00-725120-9 
  2. ^ ”De nutida stjärnbilderna”. Naturhistoriska Riksmuseet. http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/denutidastjarnbilderna.2277.html. Läst 24 januari 2014. 
  3. ^ [a b c] ”Cassiopeia Constellation”. http://www.constellation-guide.com/constellation-list/cassiopeia-constellation/. Läst 24 januari 2014. 
  4. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  5. ^ http://spider.seds.org/ngc/ngc.cgi?ngc+281 The Interactive NGC Catalog at SEDS
  6. ^ ”Blast From The Past: Astronomers Resurrect 16th-Century Supernova”. Science Daily. http://www.sciencedaily.com/releases/2008/12/081203133809.htm. Läst 12 september 2013. 
  7. ^ Så funkar rymden, Stuart Atkinson, 1990
  8. ^ P.K. Chen, A Constellation Album: Stars and Mythology of the Night Sky, p. 82 (2007, ISBN 978-1-931559-38-6).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]