HD 240429
| HD 240429 (Krios) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Cassiopeja |
| Rektascension | 23t 51m 55,0285s[1] |
| Deklination | 59° 42′ 48,613″[1] |
| Skenbar magnitud () | +9,70 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G0[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -21,2[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +89,25[4] mas/år Dek.: -29,68[4] mas/år |
| Parallax () | 9,7004 ± 0,0250[4] |
| Avstånd | 336,2 ± 0,9 lå (103,1 ± 0,3 pc) |
| Detaljer | |
| Temperatur | 5 878 ± 25[3] K |
| Metallicitet | 0,01 ± 0,010 (Fe/H)[3] dex |
| Vinkelhastighet | 1,1[3] km/s |
| Ålder | 4,0+1,51-1,56[3] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 240429, AG+59 1650, BD+58 2662, GSC 04013-00763, 2MASS J23515502+5942486, PPM 42299, SAO 35851, TYC 4013-763-1, Gaia DR2 1999551612692096128, Gaia DR1 1999551608391642240 [5] | |
| HD 240430 (Kronos) | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Cassiopeja |
| Rektascension | 23t 52m 09,2427s[1] |
| Deklination | 59° 42′ 26,526″[1] |
| Skenbar magnitud () | +9,56 (V)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G2[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -21,2[3] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +89,41[4] mas/år Dek.: -30,12[4] mas/år |
| Parallax () | 9,6884 ± 0,0257[4] |
| Avstånd | 336,6 ± 0,9 lå (103,2 ± 0,3 pc) |
| Detaljer | |
| Temperatur | 5 803 ± 25[3] K |
| Vinkelhastighet | 2,5[3] km/s |
| Ålder | 4,28+1,11-1,03[3] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 240430, AG+59 1651, BD+58 2663, GSC 04013-01381, 2MASS J23520923+5942266, PPM 42306, SAO 35854, TYC 4013-1381-1, Gaia DR2 1999550886837136640, Gaia DR1 1999550886837136640 [6] | |
HD 240429 eller Krios och HD 240430 eller Kronos är en vid dubbelstjärna, belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja. De har en skenbar magnitud av ca 9,70 respektive 9,56[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 9,7[1] mas, beräknas de befinna sig på ett avstånd på ca 336 ljusår (ca 103 parsek) från solen. De rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -21 km/s.[3]
Egenskaper[redigera | redigera wikitext]
Båda stjärnor i systemet är gula stjärnor i huvudserien av spektraltyp G.[3] HD 240430 är en solliknande stjärna i utseende, men den verkar ha ätit sina egna planeter, för vilket den har fått smeknamnet Kronos, efter den grekiska guden och ledaren för den första generationen av Titaner.[7] Dess ovanliga egenskaper beskrivs av ett team av astrofysiker vid Princeton University 2017.[8]
De rör sig tillsammans genom rymden och antas att kretsa l långsamt kring varandra, med en uppskattad omloppsperiod av ca 10 000 år. Kronos har en högre halt av element som litium, magnesium och järn i dess atmosfär än Krios. De är de mest kemiskt olika dubbelstjärnorna som hittills har upptäckts. Den ovanliga och rika kemiska sammansättningen leder forskare till slutsatsen att Kronos har absorberat många av sina omgivande planeter.[8] Enligt uppskattningar kan stjärnan ha absorberat minst 15 jordmassor.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 240429/240430, 31 maj 2020.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Gaia Collaboration (2016). "Gaia Data Release 1". Astronomy & Astrophysics. 595: A2. arXiv:1609.04172. Bibcode:2016A&A...595A...2G. doi:10.1051/0004-6361/201629512.
- ^ [a b c] Høg, E.; et al. (2000). "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars". Astronomy and Astrophysics. 355: L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Semyeong, Oh; Price-Whelan, Adrian M.; Brewer, John M.; Hogg, David W.; Spergel, David N.; Myles, Justin (2017). "Kronos & Krios: Evidence for accretion of a massive, rocky planetary system in a comoving pair of solar-type stars". arXiv:1709.05344 [astro-ph.SR].
- ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
- ^ "HD 240429". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-05-31.
- ^ "HD 240430". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-05-31.
- ^ Princeton University (12 October 2017). "Devourer of planets? Astronomers dub star 'Kronos': Sun-like star Kronos shows signs of having consumed 15 Earth masses worth of rocky planets, prompting astronomers to name it after the Titan who ate his children". ScienceDaily. Hämtad 15 oktober 2017.
- ^ [a b] Sokol, Josh (21 September 2017). "Star nicknamed Kronos after eating its own planetary children". New Scientist. Hämtad 15 oktober 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- ”Kronos: Devourer Of Worlds”. PBS Space Time. January 31, 2018. https://www.youtube.com/watch?v=9-SxVSpSoek.
