Semikolon

; Skiljetecken
Alduslöv ( ❦ ) ( ❧ ) Alinea ( ¶ ) Apostrof ( ' ) ( ’ ) Asterisk ( * ) Asterism ( ⁂ ) Bindestreck ( ‐ ) Citationstecken ( ‘ ’ ) ( “ ” ) (» «) (› ‹) Dubbelkors ( ‡ ) Frågetecken ( ? ) ( ¿ ) Halvhög punkt ( · ) Hårt bindestreck ( ‑ ) Insättningstecken ( ^ ) Interrobang ( ‽ ) Ironitecken ( ؟ ) Kolon ( : ) ( ː ) Kommatecken ( , ) Kors ( † ) Listpunkter ( • ▪ ‣) Långt tankstreck ( — ) Minustecken ( − ) Omvänt snedstreck ( \ ) Parenteser ( ( ) ) ( [ ] ) ( { } ) ( 〈 〉 ) ( ⁅ ⁆ ) Punkt ( . ) Semikolon ( ; ) Snedstreck ( / ) Tankstreck ( – ) Tilde ( ~ ) Understreck ( _ ) Uteslutningstecken ( … ) ( ... ) Utropstecken ( ! ) ( ¡ ) Vertikalstreck ( | ) Utslutningar (mellanrum) Mellanslag Hårt mellanslag (   ) Många fler (   ) (   ) (   ) (   )

;

Semikolon (;) är ett skiljetecken som används när punkt är ett för starkt avskiljande tecken och kommatecken orsakar satsradning. Semikolon används mellan satser – normalt huvudsatser, dvs. kompletta meningar – som har ett nära innehållsligt samband till varandra; det har då liknande funktion som tankstreck (som även markerar parentetiska bisatser). Semikolon bör som regel inte användas i stället för kolon. Semikolon kan även användas i uppräkningar (men inte före - där används kolon): dels för att avskilja grupper av uppräknade element, dels för att skilja fraser från varandra. Semikolon följs normalt av liten bokstav. Semikolonet uppfanns 1494 av Aldus Manutius den äldre (1450–1515). Språkutvecklingen går mot att tankstreck blir vanligare och semikolon allt mer ovanligt i svenska språket.

Semikolon används även i en mängd olika programspråk för att separera eller avsluta satser och deklarationer, exempelvis i Algol, Pascal, C, PHP, Perl, och många andra. I vissa språk, som assembler och Lisp-dialekter, används semikolon istället för att inleda kommentarer i källkoden. I Matlab och GNU Octave undertrycks skärmutskrift av beräkningsresultat om sats avslutas med semikolon.

Inom matematik används semikolon för att skilja värden från varandra – exempelvis funktionsargument eller element i en vektor – ibland i länder som använder decimalkomma istället för decimalpunkt, medan man i länder som använder decimalpunkt istället skiljer värden med komma. Detta sker främst när skrivsättet annars skulle bli otydligt; om ingen risk för sammanblandning finns används vanligen komma.

Användningsexempel

I skrift

• Amanda var mycket trött; en kvart senare gick hon och lade sig.
• Över hustaken syntes himlen vackert upplyst av den glödande morgonsolen; en ny löftesrik dag låg framför dem.
• Hans blick gjorde modern skrämd; hon urskilde i den en smärta gränsande till lidande … (ur Brott och straff av Fjodor Dostojevskij)
• Många oroliga män foro bort från Skåne med Bue och Vagn och hade ingen lycka i Hjörungavåg; andra följde Styrbjörn till Uppsala och föllo med honom. (ur Röde Orm av Frans G. Bengtsson)
• Vid uppräkning för att avskilja grupper från varandra kan semikolon användas: Ryggsäcken stod där packad med det nödvändigaste: ett ombyte kläder och toalettsaker; smörgåsar, frukt och varm dryck; karta och kompass. (ur Svenska skrivregler utgiven av Svenska språknämnden)
• Vid uppräkning av tal med decimaldel: (1,25; 2,5; 3,75; 5)

I programkod

I många programspråk används semikolon som satsavdelare.

Exempel i C:

 int heltal = 5;
 printf("%d", heltal);

Exempel i Game Maker Language (GML):

 with (instance_create(x + 16, y + 16, obj_example))
 {
     depth = other.depth - 1;
 }

I Matlab och GNU Octave används semikolon efter en sats för att undertrycka utskrift av beräkningsresultat. Satser vars utskrift kan visas på skärmen kan avslutas med nyradtecken, och/eller kommatecken. Semikolon används även i matrisdeklarationer för att markera ny rad med element. Exempel, där deklarationen av matrisen a inte visas på skärmen, men beräkningsresultatet av b visas:

>>  a=[1 2;3 4];
>>  b=10*a
b = 
     10     20
     30     40

int tal = 5;
Console.WriteLine("Tal: " + tal);

Källor

• Sara Santesson, red (2005). Svenska skrivregler, utgiven av Svenska språknämnden (första uppl, andra utg). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05271-6 
• Truss, Lynne (2005). Komma rätt, komma fel och komma till punkt. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-21417-8 

Vidare läsning

• Strömquist, Siv: Skiljeteckensboken: skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp, Morfem, Stockholm, 2013. Libris 13879413. ISBN 9789198092202.