Sigfrid Ericson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sigfrid Ericson
Johannebergskyrkan, 1939-40

Sigfrid Ericson, född 7 oktober 1879 på Nybro garveri i Fritsla i Västergötland,[1] död 22 januari 1958 i Göteborg,[2] var en svensk arkitekt och rektor för Slöjdföreningens skola 1913–1945.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ericson utexaminerades som arkitekt från Chalmers 1899 och Arkitekturskolan vid Kungliga Konsthögskolan 1902. Han var sedan arkitekt vid Byggnadsstyrelsen, lärare i byggnadsritning vid Chalmers 1903–1913, styrelseledamot i Röhsska konstslöjdmuseet, i Slöjdföreningens skola, i föreningen Konstfliten.

Han var tillsammans med Arvid Bjerke huvudarkitekt för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 när till exempel Götaplatsen och Liseberg anlades och byggnader som Göteborgs konstmuseum och Göteborgs Konsthall byggdes. Hans första större uppdrag var att tillsammans med arkitekten Hans Hedlund rita fastigheten Haga Nygata 8, Robert Dicksons stiftelse "Slottet" som stod klart i september 1904.[3]

Ericson var också arkitekten bakom ett antal kyrkobyggen och Masthuggskyrkan (1914) kan betecknas som hans definitiva genombrott inom svensk kyrkoarkitektur. Redan tidigare hade han gett upphov till kyrkor och kapell, varav Surte kyrka (1911) och Hunnebostrands kyrka (1911) hör till de mest enhetliga exemplen på hans produktion. Senare märks bland andra Skene kyrka (1917) och Nissaströms kyrka (1939-1940) och vidare S:t Matteus metodistkyrka vid Herkulesgatan 28 på Hisingen (invigd 16 september 1923), Brämaregårdens kapell (oktober 1925) och Johannebergskyrkan (13 oktober 1940). Till hans övriga produktion av nybyggda kyrkor hör Lyse (1911-1912), Missionskyrkan Jonsered (1912), Jörlanda (1926), Träslövsläge (1926-1927), Flatö (1928), Hönö (1933-1934), Svenasjö (1934) och Kinnarumma (1940) kyrkor. Kyrkorna i Skene, Nissaström, Kinnarumma och Jörlanda utgör en grupp som Ericson ritade med samma formspråk. Dessa kyrkor har långhus och torn och kan ge intryck av att de är ombyggda medeltidskyrkor. Man har använt naturmaterial och influenser från tidigare århundraden – främst 1700-talet. Fasaderna är vitputsade. De tre första har rikt utformade tornspiror.

Han deltog också i restaurations- och renoveringsarbeten såsom 1903–1904 och 1952 i Breareds kyrka[4] i Simlångsdalen och Fåglaviks kapell (1954-1955) i Fåglavik.

I Simlångsdalen anlade han också för sitt och hustruns eget bruk den privata trädgårdsanläggningen Vargaslätten[5] med byggnad i nationalromantisk stil.

Ericson var tillsammans med Sigurd Erixon och Fredrik Ström initiativtagare till bildandet av Breareds kulturhistoriska förening år 1938.

Ericson fick mottaga Göteborgs stads förtjänsttecken den 4 juni 1948, med följande motivering:

"Masthuggskyrkan, Konstmuseet, Kommunala mellanskolan och Johannebergskyrkan är vackra vittnesbörd om Sigfrid Ericsons framstående insatser inom 1900-talets arkitektur. Han var med och utformade jubileumsutställningen 1923. Götaplatsen bär i hög grad hans signatur. Som rektor för Slöjdföreningens skola har han dessutom utfört en betydande gärning för konsthantverkets och den goda smakens höjande. Sigfrid Ericson, Ni kan se tillbaka på ett verksamt liv fullt av betydelsefulla gärningar."[6]

År 1950 utnämndes Ericson till hedersdoktor vid Göteborgs högskola.[7]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Sigfrid Ericson var son till fabrikör Andreas Ericson[8] och Ida, född Larsson.[1] Han gifte sig först den 8 maj 1903 med Dagmar Ottilia Josefson (född 28 mars 1876, död 2 juli 1945) men skildes efter några år. Han gifte sedan om sig den 11 maj 1911 med Ruth Debora Josefson (född 7 november 1885, död 16 juni 1953),[2] som var syster till första hustrun. Han gifte sig för tredje gången den 2 november 1954 med Karna Asker (1897–1989). Sigfrid Ericson är begravd på Breareds kyrkogård.[9]

Bilder av några verk[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Bidrag till lösning af Göteborgs rådhusfråga. Göteborg. 1905. Libris 13576839. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-3197688  - Medförfattare: Waldemar Zachrisson.
  • Nutida hemslöjd. Göteborg. Konstfliten. Konstflitens meddelande. 2. 1907. Göteborg. 1907. Libris 2634441 
  • Arbetsbeskrifning till ny kyrka jämte tillhörande expeditionsbyggnad och bårhus för Masthuggsförsamlingen i Göteborg. Göteborg. 1910. Libris 2634440 
  • Utställningens arkitektur / av Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke. Redogörelser från jubileumsutställningen i Göteborg 1923 ; 3. Stockholm: Gen.-stab. lit. anst. 1930. Libris 8218822 
  • Slöjdföreningens skola på Stockholmsutställningen 1930 av konstindustri, konsthantverk och hemslöjd : Bilder av skolans utställningsföremål. Göteborg: Skolan för bokindustri vid Slöjdföreningens skola. 1931. Libris 1353693 
  • Porträttbildhuggaren och hans offer : Reflektioner inför tre skulpturala Romdahlsporträtt. Göteborg: Skolan för bokindustri. 1943. Libris 1396371 
  • Textilmönsterkomposition vid Slöjdföreningens skola : Dagmar Gundersens metod / av Sigfrid Ericson, Karna Asker, Betty Kylberg. Göteborg: Skolan för bokindustri. 1944. Libris 1396372 
  • Slöjdföreningens skola 1848-1948 : skolans historia genom hundra år. Göteborg: Skolan för bokindustri. 1948. Libris 121244 
  • Dionysos den månggestaltade. Göteborg: Slöjdföreningens skola. 1955. Libris 1494089 
  • Trädgården : hur dess färger skiftar medan årstiderna växlar. Göteborg: Utg. 1956. Libris 2186151 
  • Om jungfru Lilit, Adams första hustru : ur myternas värld. Göteborg: Slöjdfören :s skola. 1957. Libris 2186156 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Landsarkivet i Göteborg, Fritsla kyrkoarkiv C:4
  2. ^ [a b] Sveriges dödbok 1947-2006, CD-ROM v 4.00, Sveriges Släktforskarförbund (2007)
  3. ^ Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 58
  4. ^ Jansson, Bror: Breareds kyrka, 1994
  5. ^ Högardh-Ihr, Christina, 1962-: Vargaslätten: Historien om en trädgård, Bokförlaget Signum, Lund, 2003
  6. ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
  7. ^ Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907-2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 30. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 
  8. ^ Chalmerska institutet 1829-1904, s. 199
  9. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM v 1.00, Sveriges Släktforskarförbund (2008)

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri.. Halmstad: [Svenskt porträttgalleri]. 1935. sid. 177. Libris 1355058 
  • Högardh-Ihr, Christina (2003). Vargaslätten: historien om en trädgård. Lund: Signum. Libris 8908178. ISBN 91-87896-55-9 
  • Jansson, Bror (1994). Breareds kyrka. [Simlångsdalen]: [Breareds kyrkoråd]. Libris 1874979 
  • Mjöberg, Harald, 1916-1998: Sigfrid Ericsson – arkitekt, 1879–1958, publicerad i Byggmästaren 37 (1958) nr A 9, september 1958, sid. 197-200.
  • Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. sid. 58. Libris 7792864. ISBN 9197091634 
  • Olsson, Claes-Olof (2007). Hedersdoktorer vid Göteborgs universitet under 100 år: 1907–2007. Göteborg: Göteborgs universitet. sid. 30. Libris 10624901. ISBN 9789173603546 
  • Wijkander, August (1907). Chalmersska institutet 1829–1904. Göteborg. sid. 199. Libris 1840964 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]