Silkesmyrslok

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Silkesmyrslok
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Silky Anteater.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningHåriga trögdjur
Pilosa
UnderordningMyrslokar
Vermilingua
FamiljMyrslokar
Myrmecophagidae
SläkteCyclopes
Gray, 1821
ArtSilkesmyrslok
C. didactylus
Vetenskapligt namn
§ Cyclopes didactylus
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Pygmy Anteater area.png
Hitta fler artiklar om djur med

Silkesmyrslok eller dvärgmyrslok (Cyclopes didactylus) är en myrslok från Central- och Sydamerika som förekommer från sydligaste Mexiko söderut ner till Brasilien och möjligen Paraguay. Det är den enda arten i släktet Cyclopes. Ibland räknas denna art och detta släkte till en egen familj Cyclopedidae.

Silkesmyrsloken är den minsta av myrslokarna med en kroppslängd på 360–450 millimeter och en kroppsvikt som vanligen understiger 400 gram. Den har en tät och mjuk gyllenbrun päls, kort nos, gripsvans och två kraftigt förstorade klor på varje framtass.

Silkesmyrsloken är ett nattaktivt och trädlevande djur som lever i regnskogar på låglandet där det finns ett sammanhängande trädtäcke så att den kan förflytta sig från träd till träd utan att behöva klättra ner på marken. Den kan förekomma i relativt tät population, med 0,77 individer per hektar i vissa områden. Honorna lever vanligen inom ett mindre område än hanarna.

Silkesmyrsloken är ett djur som rör sig långsamt och som huvudsakligen livnär sig på myror, runt 100–8 000 stycken om dagen. Ibland äter den även andra insekter, som termiter och små nyckelpigor. Den kan ge sig på mindre termitbon men större bon har för många termitsoldater så dessa överlåter den till tamanduan[2]. Vid studier av avföring från silkesmyrsloken har stora mängder av rester av exoskelett från insekter återfunnits, vilket tyder på att silkesmyrsloken saknar de enzymer som krävs för att smälta kitin.

Silkesmyrsloken lever ensam och föder en enda unge. Ungen placeras vanligen i ett bo byggt av döda löv i trädhål.

Silkesmyrsloken försvarar sig mot hot genom att ställa sig upp på bakbenen och placera framtassarna nära ansiktet så att den kan använda sina vassa klor mot angriparen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Följande anges av engelska Wikipedia som källor:

  • Louise H. Emmons and Francois Feer, 1997 - Neotropical Rainforest Mammals, A Field Guide.
  • John F Eisenberg, Kent H Redford , 2000 - Mammals of the Neotropics: Ecuador, Bolivia, Brazil
  • Best, RC; Harada, AY, 1985 - Food habits of the silky anteater (Cyclopes didactylus ) in the central Amazon i Journal of Mammalogy 66(4).
  • Gardner, Alfred (November 16, 2005). Wilson, D. E., och Reeder, D. M. (red.): Mammal Species of the World, 3rd edition, Johns Hopkins University Press, 102. ISBN 0-8018-8221-4.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chiarello, A., Miranda, F., Samudio, R. & members of the Edentate Specialist Group 2006. Cyclopes didactylus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2006-12-15.
  2. ^ Lindblad 1984, s. 22

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]