Skäggsimpa
| Skäggsimpa | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Kindpansrade fiskar Scorpaeniformes |
| Familj | Pansarsimpor Agonidae |
| Släkte | Agonus |
| Art | Skäggsimpa A. cataphractus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Agonus cataphractus | |
| Auktor | Linné, 1758[1] |
| Synonymer | |
|
Agonus europæus Cuvier 1828 Aspidophorus armatus Lacepède 1801 Aspidophorus cataphractus Linnæus 1758 Aspidophorus europæus Cuvier 1829 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Skäggsimpa (Agonus cataphractus) hör till familjen pansarsimpor i ordningen kindpansrade fiskar.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Som alla pansarsimpor är skäggsimpan helt täckt av benplåtar, Buken är flat, och huvudets undersida är försedd med en mängd känseltrådar, därav namnet. Nosen är dessutom försedd med två större skäggtömmar samt med fyra taggar. Den främre delen av ryggfenan, som är försedd med taggstrålar, är nästan ihopväxt med den bakre, mjukstråliga delen.[2] Stjärten är lång och smal. I samband med lektiden får bröstfenorna en brandgul ton.[3] Arten kan bli upp till 21 cm lång, men blir oftast inte mer än omkring 14 cm.[4]
Vanor[redigera | redigera wikitext]
Skäggsimpan är en bottenfisk som föredrar mjuka bottnar från grunt vatten till 270 meters djup.[2] Födan består av havsborstmaskar och bottenlevande kräftdjur,[4] som letas upp med de många känseltrådarnas hjälp.[3] Arten vandrar till djupare vatten under vintern.[4]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Lektiden infaller under våren, under vilken honan lägger upp till 3 000 ljusgula till orangefärgade ägg på bottnen.[5] De kläcks först efter 3 månader. Ynglen är pelagiska den första tiden.[3]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Skäggsimpan finns från Island och farvattnen kring Brittiska öarna till Nordsjön, går in i Östersjön fram till Bornholm, samt norrut längs Norges kust till Vita havet.[3] Förekommer längs svenska väst- och sydkusten, tillfällig i Finland.[5]
Bygdemål[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Trakt | Referens |
|---|---|---|
| Bottenmus | Skåne (Kullen) | [6] |
| Kuderusk | ||
I Abbekås betyder dock kuderusk hornuggla!
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Agonus cataphractus Linneaus, 1758” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=167454. Läst 4 juli 2010.
- ^ [a b] Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 178-179. ISBN 91-518-3505-3
- ^ [a b c d] Nielsen, Lars; Svedberg, Ulf (2006). Våra fiskar. Stockholm: Prisma. sid. 139. ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b c] Froese, Rainer (20 april 2010). ”Agonus cataphractus Linneaus, 1758 Hooknose” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?id=36. Läst 4 juli 2010.
- ^ [a b] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 186, 420. ISBN 91-1-844202-1
- ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 362, [1] Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962