Skärfläcka

Skärfläcka Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Vadarfåglar Charadriiformes
Familj	Skärfläckor Recurvirostridae
Släkte	Recurvirostra
Art	Skärfläcka R. avosetta
Vetenskapligt namn
§ Recurvirostra avosetta
Auktor	Linné, 1758
Utbredning
Pulli

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) är en fågel i familjen skärfläckor inom ordningen vadarfåglar.

Utseende och läte

Skärfläckan födosöker på ett karaktäristiskt vis.

Skärfläckan är omisskännlig med sin svartvitbrokiga dräkt. Fjäderdräkten på de adulta fåglarna är mestadels vit, med svart i nacken, på huvudets övre halva, på ryggen och i ett band på vingen. Könen är lika. De unga fåglarna har en gråare fjäderdräkt. Benen är långa och något blåaktiga. Skärfläckan har simhud mellan tårna. Den är ungefär 43 cm lång och har ett vingspann på 77–80 centimeter. Karaktäristisk är också den långa och tydligt uppåtböjda näbben.

Lätet utgörs av ett oroligt upprepande plytt-plytt-plytt.

Utbredning och biotop

Skärfläckan häckar i Europa och i stora delar av Afrika och Asien. I Sverige häckar de i stort sett bara i Skåne, Blekinge, Halland och på Gotland. De är flyttfåglar och anländer till Sverige i mars. På sensommaren samlas skärfläckorna vid Danmarks västkust innan de flyttar iväg till sina övervintringslokaler som sträcker sig från sydvästra Europa, till Medelhavet och vidare till Västafrika. De häckar i kolonier i kärr, på strandängar och gärna på små öar och holmar, i öppna kustpartier.

Population i Sverige

Till mitten av 1800-talet var beståndet stabilt, antalet häckande fåglar minskade sedan betydligt i Västeuropa. I slutet av århundradet häckade arten bara tillfälligt. 1913 fridlystes skärfläckan som andra fågelart i Sverige. 1927 kom skärfläckan tillbaka som häckfågel i Sverige och då först i Skåne. Arten spred sig till Gotland 1947. Idag uppnår det svenska beståndet totalt till mellan 1 200 och 1 500 par.

Ekologi

Närbild av juvenil.

Skärfläckorna går samfällt till attack mot måsar och kråkor om dessa kommer för nära deras bon. För det mesta lyckas skärfläckorna jaga bort dem, men ibland kan en mås eller kråka få tag i en unge eller ett ägg. En annan taktik som skärfläckan använder för att skydda sitt bo är att uppträda som om den har brutit vingen och på detta sätt dra rovdjurets uppmärksamhet bort från boet. Till skillnad från de flesta andra vadarfåglar simmar skärfläckan ofta och bra.

Häckning

Ägg av skärfläcka.

Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd med växtdelar, t.ex. grässtrån. Det kan också placeras på en tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger 3-5 ägg som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Arten är en kolonihäckare och håller då till på koncentrerade platser. Under juli, augusti och september ses skärfläckorna samlade i stora, gemensamma revir, där de ruggar. Innan de vuxna fåglarna ruggat färdigt beger sig ungfåglarna av mot övervintringsplatserna. De vuxna fåglarna flyttar iväg under september och början av oktober.

Föda

Med den uppåtböjda näbben sveper de fram och tillbaka längs vattenytan och plockar på detta sätt ut kräftdjur, fiskrom och alger som de äter. Ibland kan de också ta en orm.

Namn

Namnet nämns av Linné 9 juni 1741 under sin Ölandsresa när han besöker Ölands södra udde. Skär- är ett dialektalt ord från Öland vilket kan betyda "ren, vit" eller skär i betydelsen holme/liten ö, som den häckar vid. Efterleden -fläcka kommer ifrån fläck. Namnet betyder alltså "den fläckiga fågeln som lever på små öar".

Externa länkar

• Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
• Dansk ornitologisk forening
• Wikimedia Commons har media som rör skärfläcka.
  Bilder & media