Skärfläcka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skärfläcka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pied Avocet Recurvirostra avosetta.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljSkärfläckor
Recurvirostridae
SläkteRecurvirostra
ArtSkärfläcka
R. avosetta
Vetenskapligt namn
§ Recurvirostra avosetta
AuktorLinné, 1758
Pulli
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) är en fågel i familjen skärfläckor inom ordningen vadarfåglar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Skärfläckan födosöker på ett karaktäristiskt vis.

Skärfläckan är omisskännlig med sin svartvitbrokiga dräkt och långa och tydligt uppåtböjda näbb. Fjäderdräkten på de adulta fåglarna är mestadels vit, med svart i nacken, på huvudets övre halva, på ryggen och i ett band på vingen. Könen är lika. De unga fåglarna har en gråare fjäderdräkt. Benen är långa och något blåaktiga. Skärfläckan har simhud mellan tårna. Den är ungefär 43 cm lång och har ett vingspann på 77–80 centimeter.

Lätet utgörs av ett oroligt upprepande plytt-plytt-plytt.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Skärfläckan häckar lokalt i Europa och Mellanöstern, i stora delar av södra och östra Afrika och i ett stort område i mellersta Asien, från Svarta havet och vidare österut, nästan hela vägen till Japanska havet i sydöstligaste Ryssland.[1] De nordliga populationerna är flyttfåglar som främst övervintrar i Afrika, på Indiska halvön, i Myanmar och i Kinas sydostliga kustområden.[1] Merparten populationer i Afrika, delar av Västeuropa och Mellanöstern är stannfåglar.[1] Flyttfåglarna drar söderut från augusti till oktober och återvänder till sina häckningsområden mellan mars och maj.[1] Under flytten ansamlas de, ibland i mycket stora antal, på vissa specifika rastlokaler.[1]

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Skärfläckan häckar i Södra Sverige, i Hallands-, Skåne-, Blekinge- och Kalmar län, på Öland och Gotland.[3]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Närbild av juvenil.

Skärfläckorna går samfällt till attack mot måsar och kråkor om dessa kommer för nära deras bon. För det mesta lyckas skärfläckorna jaga bort dem, men ibland kan en mås eller kråka få tag i en unge eller ett ägg. En annan taktik som skärfläckan använder för att skydda sitt bo är att uppträda som om den har brutit vingen och på detta sätt dra rovdjurets uppmärksamhet bort från boet. Till skillnad från de flesta andra vadarfåglar simmar skärfläckan ofta och bra.

Häckning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Ägg av skärfläcka.

De häckar i kolonier i våtmarker, på strandängar och gärna på små öar och holmar, vid öppna kustpartier. Boet kan vara en hålighet i marken, som är sparsamt inklädd med växtdelar, exempelvis grässtrån. Det kan också placeras på en tuva. Äggläggningen sker i slutet av april. Den lägger 3-5 ägg som kläcks i mitten av maj. Ungarna går omedelbart därefter ut till vadplatserna tillsammans med sina föräldrar. Arten är en kolonihäckare och håller då till på koncentrerade platser. Under juli, augusti och september ses skärfläckorna samlade i stora, gemensamma revir, där de ruggar. Hos de populationer som inte är stannfåglar flyttar ungfåglarna mot övervintringsplatserna innan de adulta fåglarna ruggat färdigt. De adulta fåglarna flyttar sedan iväg under september och början av oktober.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Med den uppåtböjda näbben sveper de fram och tillbaka längs vattenytan och plockar på detta sätt ut kräftdjur, fiskrom och alger som de äter. Ibland kan de också ta maskar.

Skärfläckan och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med osäker utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 280 000–470 000 individer, varav det i Europa tros häcka 58 400–74 300 par.[1]

Status i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Till mitten av 1800-talet var beståndet stabilt, men antalet häckande fåglar minskade sedan betydligt i Västeuropa. I slutet av århundradet häckade arten bara tillfälligt i landet. 1913 fridlystes skärfläckan som andra fågelart i Sverige.[4] 1927 kom skärfläckan tillbaka som häckfågel i Sverige och då först i Skåne. Arten spred sig till Gotland 1947.[3] Skärfläckans utvecklingstrend i Sverige är idag positiv och har ökat med 30-70% de senaste 30 åren.[3]Artdatabankens rödlista från år 2000 kategoriserades den som nära hotad (NT) men från 2005 har den kategoriserats som livskraftig (LC).[3]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet nämns av Linné 9 juni 1741 under sin Ölandsresa när han besöker Ölands södra udde. Skär- är ett dialektalt ord från Öland vilket kan betyda "ren, vit" eller skär i betydelsen holme/liten ö, som den häckar vid. Efterleden -fläcka kommer ifrån fläck. Namnet betyder alltså "den fläckiga fågeln som lever på små öar".[källa behövs]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] BirdLife International 2012 Recurvirostra avosetta Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  3. ^ [a b c d] Artdatabanken, Artfakta: Recurvirostra avosetta Skärfläcka, läst 2017-12-05
  4. ^ Bengtsson, Kenneth (2008) Fågelfredninges historia i Sverige, Vår fågelvärld, vol.62, nr.2, sid:22-27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]